Combined Cycle Power Plant (CCPP)s play a key role in modern powersystem due to their lesser investment cost, lower project executiontime, and higher operational flexibility compared to other conventionalgenerating assets. The nature of generation system is changing withever increasing penetration of the renewable energy resources. Whatwas once a clearly defined generation, transmission, and distributionflow is shifting towards fluctuating distribution generation. Because ofvariation in energy production from the renewable energy resources,CCPP are increasingly required to vary their load levels to keep balancebetween supply and demand within the system. CCPP are facingmore number of start cycles. This induces more stress on the gas turbineand as a result, maintenance intervals are affected.The aim of this master thesis project is to develop a dispatch algorithmfor the short-term operation planning for a combined cyclepower plant which also includes the long-term constraints. The longtermconstraints govern the maintenance interval of the gas turbines.These long-term constraints are defined over number of EquivalentOperating Hours (EOH) and Equivalent Operating Cycles (EOC) forthe Gas Turbine (GT) under consideration. CCPP is operating in theopen electricity market. It consists of two SGT-800 GT and one SST-600 Steam Turbine (ST). The primary goal of this thesis is to maximizethe overall profit of CCPP under consideration. The secondary goal ofthis thesis it to develop the meta models to estimate consumed EOHand EOC during the planning period.Siemens Industrial Turbo-machinery AB (SIT AB) has installed sensorsthat collects the data from the GT. Machine learning techniqueshave been applied to sensor data from the plant to construct Input-Output (I/O) curves to estimate heat input and exhaust heat. Resultsshow potential saving in the fuel consumption for the limit on CumulativeEquivalent Operating Hours (CEOH) and Cumulative EquivalentOperating Cycles (CEOC) for the planning period. However, italso highlighted some crucial areas of improvement before this economicdispatch algorithm can be commercialized. / Kombicykelkraftverk spelar en nyckelroll i det moderna elsystemet pågrund av den låga investeringskostnaden, den korta tiden för att byggaett nytta kraftverk och hög flexibilitet jämfört med andra kraftverk.Elproduktionssystemen förändras i takt med en allt större andel förnybarelproduktion. Det som en gång var ett tydligt definierat flödefrån produktion via transmission till distribution ändrar nu karaktärtill fluktuerande, distribuerad generering. På grund av variationernai elproduktion från förnybara energikällor finns ett ökat behov avatt kombicykelkraftverk varierar sin elproduktion för att upprätthållabalansen mellan produktion och konsumtion i systemet. Kombicykelkraftverkbehöver startas och stoppas oftare. Detta medför mer stresspå gasturbinen och som ett resultat påverkas underhållsintervallerna.Syftet med detta examensarbete är att utveckla en algoritm för korttidsplaneringav ett kombicykelkraftverk där även driften på lång siktbeaktas. Begränsningarna på lång sikt utgår från underhållsintervallenför gasturbinerna. Dessa långsiktiga begränsningar definieras som antaletekvivalenta drifttimmar och ekvivalenta driftcykler för det aktuellakraftverket. Kombikraftverket drivs på den öppna elmarknaden.Det består av två SGT-800 GT och en SST-600 ångturbin. Det främstamålet med examensarbetet är att maximera den totala vinsten förkraftverket. Ett sekundärt mål är att utveckla metamodeller för attskatta använda ekvivalenta drifttimmar och ekvivalenta driftcyklerunder planeringsperioden.Siemens Industrial Turbo-machinery AB (SIT AB) har installeratsensorer som samlar in data från gasturbinerna. Maskininlärningsteknikerhar tillämpats på sensordata för att konstruera kurvor för attuppskatta värmetillförseln och avgasvärme. Resultaten visar en potentiellbesparing i bränsleförbrukningen om de sammanlagda ekvivalentadrifttimmarna och de sammanlagda ekvivalenta driftcyklernabegränsas under planeringsperioden. Det framhålls dock också att detfinns viktiga förbättringar som behövs innan korttidsplaneringsalgoritmenkan kommersialiseras.

Hydropower systems often contain complex river systems which cause the simulations and analyses of a hydropower operation to be computationally heavy. The complex river system is referred to as something called a Detailed model. By creating a simpler model, denoted the Equivalent model, the computational issue could be circumvented. The purpose of this Equivalent model is to emulate the results of the Detailed model. This thesis computes the Equivalent model for a large hydropower system using Particle Swarm Optimisation- algorithm, then evaluates the Equivalent model performance. Simulations are performed on ten rivers in Sweden, representing four trading areas for one year, October 2017 – September 2018. Furthermore, the year is divided into Quarterly and Seasonal periods, to investigate whether the Equivalent model changes over time. The Equivalent model performance is evaluated based on the relative power difference and computational time compared to the Detailed model. The relative power difference is 4%23% between Equivalent and Detailed models, depending on the period and trading area, with the computational time can be reduced by more than 90%. Furthermore, the Equivalent model changes over time, suggesting that when the year is divided appropriately, the Equivalent model could perform better. The relative power difference results indicate that the Equivalent model performance can still be improved by dividing the periods more appropriately, other than Quarterly or Seasonal. Nevertheless, the results provide a satisfactory Equivalent model, based on the faster computation time and a reasonable relative power difference. Finally, the Equivalent model could be used as a foundation for further analyses and simulations. / Vattenkraftsystem består ofta av komplexa älvsystem som gör att simuleringar och analyser av vattenkraftens operation blir beräkningsmässigt tunga. Det komplexa älvsystem kallas en Detaljeraded modell. Genom att skapa en enklare modell, betecknas som en Ekvivalent modell, beräkningsproblemen kan kringgås. Syftet med denna Ekvivalenta modell är att emulera resultaten av den komplexa Detaljerade modellen. Detta examensarbete beräknar den Ekvivalenta modellen för ett stort vattenkraftssystem med hjälp av Particle Swarm Optimisation- algorithmen, och utvärderar modellprestandan hos Ekvivalenten. Simuleringar utförs på tio älvar i Sverige, som representerar fyra handelsområden under ett år, från oktober 2017 september 2018. Dessutom är året uppdelat i kvartals- och säsongsperioder för att undersöka om den Ekvivalenta modellen förändras över tid. Denna Ekvivalenta modell utvärderas baserat på den relativa effektskillnaden och beräkningstiden jämfört med den Detaljerade modellen. Den relativa effektskillnaden är 4% 23% mellan de Ekvivalenta och Detaljerade modellerna, beroende på period och handelsområde, och beräkningstiden minskas med mer än 90%. Vidare ändras Ekvivalenta modellen över tiden, vilket tyder på att när året delas upp på rätt sätt kan den Ekvivalenta modellen prestera ännu bättre. De relativa effektskillnaderna indikerar att vissa perioder fortfarande kan förbättras genom att dela upp perioden mer korrekt. Trots allt, förser resultanten en tillfredsställande Ekvivalent modell som har en mer effektiv beräkningstid och rimliga effektskillnader. Slutligen skulle den Ekvivalenta modellen kunna användas som en grund för ytterligare analyser och simuleringar.

In order to predict the behaviour of bolted steel connections, different methods can be applied to calculate the design tension resistance. In this thesis, the tension resistance is evaluated in the context of the so called Component Method according to Eurocode 3 part 1-8. The design approach establishes a unified procedure of modelling steel joints. Each joint configuration is decomposed into its basic components depending on loading type. In order to design the resistance of components subjected to tensile forces, a simple substitute model, the so-called Tstub flange is adopted. The Component Method is rather complicated to apply for all joint configurations. Therefore, the aim of this thesis is to create a brief and facilitated handbook covering the most common types of connections Kadesjös’ engineers deal with. The topic to be studied is rather comprehensive. Thus, this work is only focusing on the resistance calculation of components located in tension zone of HEA-sections in order to go deeper into the equivalent T-stub approach. To get a complete view about the designing procedure, general information about the Component Method are gathered by a literature study. Thereafter, the technical rules for calculation introduced in codes and standards were used to generate a general solution algorithm for two different connection configurations. The calculations have been performed using Mathcad, and the obtained results from a parametric analysis for particular profiles in each example are then summarised in tables and diagrams using Microsoft Excel. / Att förutse skruvförbands beteende kan kräva tillämpning av diverse metoder. Metoderna används för att kalkylera den dimensionerande lastkapaciteten. I denna avhandling värderas lastkapaciteten i enlighet med den så kallade Komponentmetoden från del 1-8 i Eurokod 3. Denna dimensioneringsmetod fastslår en enhetlig procedur när det gäller modelleringen av stålförband. Varje förbandstyp bryts ner till sina baskomponenter med avseende på belastningstypen. För att beräkna den dimensionerande lastkapaciteten för dragbelastade komponenter används en förenklad substitutionsmodell en så kallad T-knut. Komponentmetoden är något komplicerad att tillämpa för alla former av skruvförband. Därmed är den huvudsakliga ambitionen med arbetet att skapa en kortfattad handbok vars syfte är att täcka de vanligaste typerna av skruvförband som Kadesjös konstruktörer använder sig av. Ämnet som kommer att studeras är relativt omfattande, således bestämdes det att i huvudsak sätta fokus på bärförmågan hos komponenter i dragzonen för HEA-profiler och därav dyka djupare i den ekvivalenta T-knutmetodiken. För att få en helhetsbild av dimensioneringsprocessen samlades allmän information om komponentmetoden genom litteraturstudier. Därefter användes dimensioneringsreglerna, presenterade i koder och standarder, för beräkning av lastkapacitet. Dessa utnyttjades för att generera en lösningsalgoritm för två skilda förband. Beräkningen genomfördes med hjälp av beräkningsprogrammet Mathcad. De erhållna resultaten, från en parametrisk analys för särskilda profiler i varje exempel, sammanfattades i form av tabeller och diagram med hjälp av Microsoft Excel.