When the low voltage electric grid is dimensioned electric loads are predicted by analyzing the area by certain factors such as geographical data, customer type, heating method etc. So far, the charging of Plugin Electric Vehicles (PEVs) is not considered as one of these factors. Approximately 30% of the distribution grid in Sweden is projected to need reinforcements due to the increased loads from PEVs during winters if the charging isn’t controlled. In addition to this Stockholm face the problem of capacity shortage from the transmission grid, limiting the flow of electricity into the city. This research is therefore conducted to analyze the impact that the increase of PEVs will have on the distribution grid in the future. This thesis simulates the electric grid for three substations located in Hammarby Sjöstad by using power flow analysis and electric grid data from 2016. To approach this problem a method to disaggregate the total power consumption per substation into power consumption responding to each building was developed. In addition to this the number of PEVs in the future was projected. Nine different scenarios were used to compare different outcomes for the future, namely the years of 2025 and 2040. In order to simulate the worst possible case for the electric grid all the PEVs were assumed to be charged at the same time, directly when arriving home on the Sunday when the power demand peaks in 2016. The results indicate that PEVs can have a considerable impact on the components of the low voltage distribution network and controlled charging should be implemented. By examining the impact on the simulated electric grid from the different scenarios the limit of PEV penetration is found. In the area of Hammarby this limit seems to be around 30 % of the total cars if there is no controlled charging. Without any controlled charging the peak power demand increases by 30% with a 30% share of PEVs, which is projected to happen in 2025. In 2040 when share of PEVs is projected to be about 95% the peak power is instead increased by more than 100% which shows the impact that PEVs can exert on the electric grid. Utilizing a simple method of controlled charging where the PEVs are instead charged during the night when the power demand is low, the peak power is not increased at all. This also results in the small cost benefit for PEV owners since the electricity is cheaper during the night and controlled charging can therefore save about 15% of the electricity charging cost. However, the main savings are for the grid owners since the need to reinforce the grid is heavily reduced. In addition to this the power losses are reduced heavily from about 14% down to 5% in the electric grid that is simulated. / När dimensioneringen av distributionsnätet utförs analyseras området genom att räkna med elektriska laster som till exempel kan bero på geografiska data, typ av konsument, uppvärmningsmetod etcetera. Än så länge har laddningen av elbilar (PEVs) inte varit en av dessa faktorer trots den förväntade tillväxten av elbilar. Ungefär 30% av Sveriges distributionsnät förväntas behöva förstärkningar på grund av den ökade elkonsumtionen från elbilar under vintrarna om laddningen inte kontrolleras. Utöver detta står Stockholm inför problemet med effektbrist från elöverföringsnätet. Denna uppsats genomförs således för att analysera påverkan från elbilar på fördelningsnätet i framtiden. Denna masteruppsats simulerar det elektriska nätet för tre nätstationer i Hammarby Sjöstad genom en analys av effektflödet. En metod för att disaggregera elkonsumtionen per nätstation ned till elkonsumtionen per byggnad utvecklades och antalet elbilar i framtiden uppskattades. För att utvärdera elbilars påverkan skapades nio olika scenarion för framtiden genom att undersöka hur det kommer att se ut år 2025 och år 2040. Genom att anta att laddningen av alla elbilar i området sker samtidigt, samma tid som den maximala förbrukningen av el sker under en söndag 2016, analyseras det värsta möjliga scenario för det elektriska nätet. Resultaten visar att elbilar kan ha enorm påverkan på de maximala lasterna för ett lågspänningsnät och därför kommer kontroll av laddningen behövas. Genom att undersöka elnätets påverkan i de olika scenariona uppskattades gränsen för hur många elbilar det modellerade elnätet klarar av. I Hammarby Sjöstad ligger denna gräns på ungefär 30% elbilar. Utan kontrollerad laddning ökar maxlasten med 30% år 2025 då antalet elbilar förväntas vara 30% av alla bilar i Hammarby Sjöstad. År 2040 då antalet elbilar uppnår ungefär 95 % av alla bilar ökar maxlasterna med mer än 100% vilket visar den enorma påverkan elbilar kan ha på elnätet. Genom att använda en simpel modell av kontrollerad laddning som består av att flytta laddningen från eftermiddagen till natten, då förbrukningen av elektricitet är låg, ökar inte maxlasten för dygnet alls jämfört med scenariot utan elbilar. Detta resulterar också i besparingen av elektricitetskostnad för elbilsägaren med cirka 15% eftersom elektriciteten ofta är billigare under natten jämfört med kvällens elpriser. Detta är dock små summor jämfört med besparingar elnätsägarna kan göra då elnätet inte behöver förstärkas lika mycket som skulle behövas utan kontroll av laddningen. Utöver detta så sänks även förlusterna av elektricitet i det simulerade nätet från 14% ned till 5% genom att utnyttja denna modell av kontrollerad laddning.

This project is based on the studies we made of Eskilstuna's countryside. Engines and mechanics are a recurring interest among the population in Eskilstuna. At the same time, petrol prices are becoming more expensive and the transition to electric power is starting to pick up speed, which is positive in many ways. Working with machines and vehicles is a part of the culture in the countryside. Today, however, this phenomenon is not seen as frequently as before. This is partly because today's cars and tools look different. Frankly, today's mechanics look different and use completely different tools. You do not need forearms that look like logs, or a plethora of different keys and tools, nor do you need to have that extreme habit of mechanics. Today it is also about computer skills and being technically savvy. We have an extremely high level of technology in our things. Computerisation has struck with full force. For better or worse. Our things have become safer and friendlier to our surroundings, but also more complicated. About a 15-minute drive west of Eskilstuna along road 230 is what in the 1960s was a farmhouse but which has been transformed into what today looks like a dump site for  scrap. A group of innovative car enthusiasts from Eskilstuna's countryside see here an opportunity to create a modern workshop to be able to build, repair and maintain electric cars and tools. At the same time, the building also contributes with premises that will support the local population in their everyday lives. The idea is that the building will function as an accelerator to handle the challenges that the transition to electric power entails with a focus on re-use and community, which will also be reflected in the building's simple but flexible structure. / Det här projektet är baserat på de analyser vi gjort av Eskilstunas landsbygd. Motorer och mekanik är ett återkommande intresse bland befolkningen i Eskilstuna. Samtidigt blir bensinpriserna dyrare och övergången till eldrivet börjar ta fart vilket på många sätt är positivt. Att meka med maskiner och fordon är en del av kulturen på landsbygden. Idag så ser man dock inte detta fenomen lika frekvent som förr. Det handlar dels om att dagens bilar och verktyg ser annorlunda ut. Vill man hårdra det så ser dagens mekaniker annorlunda ut och använder sig av helt andra verktyg. Det behövs inte underarmar som ser ut som stockar, eller en uppsjö av olika nycklar och verktyg och man behöver heller inte ha den där extrema vanan av mekanik. Idag handlar det också om datavana och att vara tekniskt insatt. Vi har extremt mycket teknik i våra saker.  Datoriseringen har slagit med full kraft. På gott och ont. Våra saker har blivit säkrare och vänligare mot vår omgivning, men även mer komplicerade. Ungefär 15 minuters bilresa väster om Eskilstuna längs med väg 230 ligger vad som på 60-talet var en bondgård men som förvandlats till vad som idag liknar en dump-plats för gammalt skrot.   En grupp nytänkande bil-entusiaster från Eskilstunas landsbygd ser här en möjlighet till att skapa en modern verkstad för att kunna bygga, reparera och underhålla elektriska bilar och verktyg. Samtidigt bidrar också byggnaden med lokaler som ska stödja lokalbefolkningen i sin vardag.   Tanken är att byggnaden ska fungera som en accelerator för att hantera dem utmaningar som övergången till el-drivet för med sig med fokus på återbruk och gemenskap vilket också ska speglas i byggnadens simpla men flexibla struktur.

Plug-in Electric Vehicles (PEVs) are projected to become a viable means of transportation due to advances in technology and advocates for green and eco-friendly energy solutions. These vehicles are powered partially, or in some cases, solely by the energy stored in their battery packs. The large sizes of these battery packs require large amount of energy to charge, and as the demand for PEV increases, the increase in energy demand needed to recharge these PEV batteries could pose problems to the present electric distribution system. This study examines the potential impacts of PEV on a residential electric distribution system at various penetration levels. An existing residential distribution network is modeled up to each household service point and various sensitivity scenarios and stochastic patterns of PEV loads are simulated. Impact studies that include voltage drop, service transformers overload, energy loss, and transformer thermal loss-of-life expectancy are analyzed. Results from the study are reported and recommendations to mitigate the impacts are presented.

Sweden has recently increased its efforts to reach net-zero greenhouse gas emission by 2045.The purpose of this study is to assess the feasibility for Bollnäs municipality to meet itsenvironmental goals through the conversion of its current fleet to a Natural Gas Vehicle basedfleet. A CO2 emission-based comparison has been used to estimate from an environmentalstandpoint the viability of biogas as the main fuel for the Bollnäs municipality fleet. Theresults have shown how a compressed natural gas (CNG) based fleet would lower by morethan five times the estimated CO2 emission of the current fleet. The viability of a biogas fleethas been proven and further results have shown how if the CNG fuel was produced from100% renewable resources the environmental impact would be even lower. The results havealso shown how Electric Vehicles (EV) and Hydrogenated Vegetable Oil (HVO) from 100%renewable resources could be viable environmental alternatives but it requires furtherinvestigation from an infrastructure and economic standpoint. / <p>2021-06-04</p>

Bilindustrin förflyttar sig mer och mer från bensinmotorn till det mer miljövänliga alternativet den batteridrivna motorn. För att denna övergång skall gå smidigt behöver man hålla en viss standard bensinmotorn har satt för tillgång och prestanda på marknaden. En av de större skillnaderna som finns mellan motorerna är livslängden och en av de viktigaste aspekterna man bör hålla koll på för att gå framåt inom teknologin är temperatur-hantering av batteriet. Målet med arbetet är att skapa en modell för minimumtemperaturen av en CATL 620 C batteri modul. Projektet är avgränsat till körning i kallt klimat. Verktygen som använts har varit MATLAB och dess funktioner för regression, filtrering och diagram som har använts för att analysera fram ett godtyckligt resultat av modellen. Resultaten har bearbetats och jämförts med den gamla modellen och ramverket som använts för att skapa modellen. I många fall är den bättre än den gamla modellen och den följer kurvaturen på den gamla väl i de flesta scenariona men det finns problemfall. Ett av de stora kvarvarande problemområdena är då de största influenstemperaturerna för modellen fluktuerar kraftigt. / The vehicle industry is moving away from combustion engines towards the more environmentally affordable solution electrical engines. For this transition to go smoothly the Battery-electric vehicles needs to have a certain standard that was present in the earlier engine types when it comes to availability and performance. One of the bigger differences is the longevity of the vehicles. A big part of solving that problem in a lithium-ion battery is temperature management. The aim of the project is to create a minimum temperature model of a CATL 620 C battery module. The project is limited to acquired test data from cold climate driving. The tool to solve this was with the help of MATLAB and its functions for regression, filtering and plotting to help us analyse together a viable solution. The results were compared to the old model and the framework for building the model. The model is better than the old model in a lot of cases but there are still problem-areas, especially regarding areas where the influencing temperatures are heavily fluctuating. It seems to follow the dynamics of the framework most of the time otherwise but there are still question marks regarding driving in other type of environments than what has been provided from the test-scenarios

There is an urgent need to migrate the vehicle industry from conventional combustion vehicles to electric vehicles due to pressing climate changes caused by the fossil fuel industry. The general public seem to have a prejudice against electric vehicles due to their limited range and the extra planning that may be required from the user. The market for electric vehicles is much more limited than for conventional vehicles, partially because it is a much younger industry. Buying an electric vehicle is also a bigger change than just buying a new car, one has to plan and manage the limited range in a new way. Unfortunately, it is more complicated to create a route planner for electric vehicles than for conventional vehicles and the market for such planners is limited. The complication is because an optimal route is better calculated by lowest energy consumption, rather than the shortest path. This requires more parameters in the routing algorithm to accurately calculate the energy consumption for individual vehicles. The problem attended to in this thesis is that no clear guidelines exist about which parameter affect the energy consumption in an electric vehicle and to what degree. The purpose of this thesis is to provide guidelines that can show which of nine chosen parameters to implement in an electric vehicle route planner. The parameters chosen in this thesis are already implemented in Simulation of Urban Mobility, a road traffic simulator. The simulator is used in this thesis to simulate electric vehicles with different parameter values and analyse the impact they have on the energy consumption when the values are incremented. The thesis shows that although some parameters have a relatively large impact on the energy consumption, it is hard to approximate the correct values for them, and therefore not worth implementing. / Det finns ett brådskande behov att migrera bilindustrin från fossildrivna bilar till eldrivna bilar på grund av den rådande klimatpåverkan av fossila bränslen. Allmänheten verkar ha fördomar mot elbilar på grund av deras begränsade räckvidd och den ytterligare planering som krävs av en elbilsanvändare. Marknaden för elbilar är mer begränsad än marknaden för fossildrivna bilar. Delvis för att elbilsmarknaden är en mycket yngre industri men också för att köpa elbil är en större förändring än att köpa en vanlig bil. En elbilsförare måste använda bilen på ett annorlunda sätt på grund av den kortare räckvidden. Dessvärre så är det mer komplicerat att skapa en ruttplanerare för elbilar än för fossildrivna bilar, och marknaden för sådana ruttplanerare är begränsad. Problemet är att en optimal rutt för en elbil är beräknas mer effektivt med hjälp av lägsta energikonsumtionen istället för den kortaste vägen. Detta kräver mer parametrar i algoritmen för ruttplanering för att effektivt beräkna energikonsumtionen för individuella fordon. Problemet som hanteras i denna rapport är att det inte finns några tydliga riktlinjer om vilka parametrar som har störst påverkan på energikonsumtionen i en elbil. Syftet med denna rapport är att förse riktlinjer som visar vilka av nio valda parametrarna som är värda att implementera i en ruttplanerare för elbilar. Parametrarna som valdes är implementerade i trafiksimulatorn Simulation of Urban Mobility. Trafiksimulatorn används för att simulera elbilar och analysera förändringen i energikonsumtionen när parametervärdena stegvis ökas. Rapporten visar att även om vissa parametrar har en relativt stor påverkan på energikonsumtionen så är det svårt att uppskatta de korrekta värdena för dem. Dessa parametrar är därför inte värda att implementera.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.