The Swedish Energy Market Inspectorate, Ei, has an assignment toregulate the revenue cap for the network operators in Sweden. As apart of this regulation there is an incentive for the networkoperators to lower their network losses. This incentive wereintroduced 2016 as a norm level based upon the network operatorsown historical values of network losses. If the operators manageto lower their network losses compared to their own norm levelthey are given a higher return on their asset base. The aim of this thesis was to evaluate the possibilities to createa function form calculations of norm levels based upon theconditions under which each network operator perform and ifpossible direct this function. The conditions for creating suchfunction were investigated by analysing data of differentparameters in the Swedish networks to find which of them thatcould describe the losses through a function. The number of customers per kilometre line was found to be thesingle most important parameter to describe the network losses. Bycombining the number of customers per kilometre line with aparameter for the part of the energy that is feed out at highvoltage the function could describe the losses even better. Usingthis function will give the network operators more long timeincentives to lower their network losses than the norm levelsbased upon their own historical values of network losses.

<p>Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod. Resultatet visar bland annat att tre modeller återfinns bland respondenterna. En respondent uppvisade en ny modell som inte överensstämmer med Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller. Den nya modellen har fått namnet kopplingsberoende modell. Analysen visar också att elever kan tillämpa konceptet sluten krets samt att elever beskriver elektriska kretsar genom att prata om sladdarna i kretsen. Eleverna försökte motivera svaren på frågorna genom att föra ett resonemang om sladdar. Studien visar även att eleverna inte kan ge fullständiga förklaringar om elektriska komponenters funktion.</p> / <p>This study has developed as a part of an ongoing co-operation between Taiwan, Finland and Sweden with the purpose of examining and comparing the conceptions of students of different ages concerning electric circuits. The purpose of this qualitative study is to find out what conceptions Swedish students of different ages have concerning the electric circuit. The study has been accomplished by means of semi-structured interviews. Altogether nine students in the age of eleven, fifteen, seventeen and eighteen have been interviewed. The interviews have been analyzed partly from Kärrqvist’s (1985) models that students have shown regarding electric circuits and partly by means of a phenomenographic method. The result inter alia demonstrates that three models are to be found among the respondents. One respondent showed a new model, which does not correspond to Kärrqvist’s (1985) models. The new model has been named “kopplingsberoende modell” (connection-dependent model). The analysis also shows that students know how to apply the concept of a closed circuit and that students describe electric circuits by discussing the wires of the circuit. The students tried to confirm the answers to the questions by discussing the wires. The study further shows that the students cannot give complete explanations to the function of electric components.</p>

No description available.

<p>I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation. För att kunna effektivisera verksamheten och frigöra mer kapacitet behöver VSS se över sina arbetsprocesser. Examensarbetet har utförts bl.a. genom fältstudier i pågående byggnationsprojekt, genomgång av projektdokumentation samt intervjuer av personal. Även viss praktik med beredare och montörer har genomförts, detta för att öka förståelsen av och insikten i arbetssätt och problem. Problem som har identifierats är bl.a. brist på kommunikation vid överlämnandet av projekten, mycket dubbelarbete vid karthanteringen samt undermåliga projekteringar och beredningar. Några lösningsförslag på detta kan tänkas vara: Att införa en styrd montörspraktik i 2-3 månader innan man börjar arbeta som beredare. Man bör även ha en ökad fokusering på projekteringsunderlaget vid överlämnandet så att detta överrensstämmer med upphandlingen. Beredarna som arbetar mot Vattenfall Eldistribution bör arbeta i och utbilda sig i hanteringen av Netbas.</p>

No description available.

I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation. För att kunna effektivisera verksamheten och frigöra mer kapacitet behöver VSS se över sina arbetsprocesser. Examensarbetet har utförts bl.a. genom fältstudier i pågående byggnationsprojekt, genomgång av projektdokumentation samt intervjuer av personal. Även viss praktik med beredare och montörer har genomförts, detta för att öka förståelsen av och insikten i arbetssätt och problem. Problem som har identifierats är bl.a. brist på kommunikation vid överlämnandet av projekten, mycket dubbelarbete vid karthanteringen samt undermåliga projekteringar och beredningar. Några lösningsförslag på detta kan tänkas vara: Att införa en styrd montörspraktik i 2-3 månader innan man börjar arbeta som beredare. Man bör även ha en ökad fokusering på projekteringsunderlaget vid överlämnandet så att detta överrensstämmer med upphandlingen. Beredarna som arbetar mot Vattenfall Eldistribution bör arbeta i och utbilda sig i hanteringen av Netbas.

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod. Resultatet visar bland annat att tre modeller återfinns bland respondenterna. En respondent uppvisade en ny modell som inte överensstämmer med Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller. Den nya modellen har fått namnet kopplingsberoende modell. Analysen visar också att elever kan tillämpa konceptet sluten krets samt att elever beskriver elektriska kretsar genom att prata om sladdarna i kretsen. Eleverna försökte motivera svaren på frågorna genom att föra ett resonemang om sladdar. Studien visar även att eleverna inte kan ge fullständiga förklaringar om elektriska komponenters funktion. / This study has developed as a part of an ongoing co-operation between Taiwan, Finland and Sweden with the purpose of examining and comparing the conceptions of students of different ages concerning electric circuits. The purpose of this qualitative study is to find out what conceptions Swedish students of different ages have concerning the electric circuit. The study has been accomplished by means of semi-structured interviews. Altogether nine students in the age of eleven, fifteen, seventeen and eighteen have been interviewed. The interviews have been analyzed partly from Kärrqvist’s (1985) models that students have shown regarding electric circuits and partly by means of a phenomenographic method. The result inter alia demonstrates that three models are to be found among the respondents. One respondent showed a new model, which does not correspond to Kärrqvist’s (1985) models. The new model has been named “kopplingsberoende modell” (connection-dependent model). The analysis also shows that students know how to apply the concept of a closed circuit and that students describe electric circuits by discussing the wires of the circuit. The students tried to confirm the answers to the questions by discussing the wires. The study further shows that the students cannot give complete explanations to the function of electric components.

I och med att båtar har med tiden blivit allt mer tystare både akustiskt och magnetiskt, är det av stort intresse att mäta den elektriska signaturen. Den elektriska signaturen uppstår fram för allt från den galvaniska effekten mellan båtens skrov och propeller och ger upphov till en potentialskillnad. Denna potentialskillnad propagerar i vattnet med en väldigt låg frekvens (0-3kHz). Med hjälp av specifika undervattensensorer kan dessa signaturer mätas för att detektera och lokalisera båtar. Varje sensor måste kalibreras i dess rätta omgivning (vatten) på grund av deras individuella geometri. För kalibreringen behövs ett känt homogent elektrostatiskt fält användas som referens. Examensarbetet avser att modellera den faktiska vattentanken som är tänkt som kalibreringsanläggning för sensorerna och simulera det elektrostatiska fältet som uppstår. Examensarbetet har ett ingående tillvägagångsätt för hur modellen och simuleringen implementeras i COMSOL Multiphysics® 5.5 som baseras på den finita elementmetoden (FEM). Ett teoretisk homogent elektriskt fält är svårt konstruera i verkligheten, därför är examensarbetet huvudsyfte att analysera homogeniteten för praktiska elektriska fält som finns i vattentanken. Olika konfigurationer av hur laddningsplattor fördelas simulerades och analyserades. Den väsentliga slutsatsen från simuleringarna är att homogeniteten på det elektriska fältet är bra så länge laddningsplattorna är symmetriska mot varandra men på en bekostnad av att fältstyrkan minskar. Examensarbete inkluderar även simuleringar hur undervattensensorn i sig själv påverkar det elektriska fältet som den skall kalibreras i, sensorn introducerar en störning. Slutligen finns det förslag för förbättring av arbete och förslag för ett fortsatt arbete. / With time, boats have become more quiet, both acoustic and magnetic. Therefore, it is of great interest tomeasure the electric signature. The electric signature is a low-frequency (0-3 kHz) electric field generatedby a potential difference that appears due to the galvanic effect between the boat's hull and propeller.With assistance from specific under-water sensors, these signatures can be measured to detect andlocalize boats. Due to the individual geometry of the sensors, each sensor must be calibrated in its rightenvironment (water). To perform this, a known homogeneous electrostatic field must be used forreference. This master Master-degree project purpose is to modulate a water tank, which is supposed to beused as a calibration facility for the sensors and simulate the electrostatic field that will evolve. Thisproject presents the approach for how the model and simulation will be implemented in COMSOLMultiphysics® 5.5, which is based on the finite element method. A theoretically homogeneous electricfield is difficult to build in reality, hence this project main objective is to analyse the homogeneity forpractical electric fields in the water tank. Different electric fields were analysed depending how the metalplates were distributed. The main conclusion from the simulations is that the homogeneity on theelectrical field is good enough to use for calibration purposes. The plates shall to be symmetricallydeployed with respect to each other. A drawback is that the field strength decreases when parts of thefield diverts. This project also simulates how the under-water sensor itself affects the electrical field it issupposed to be calibrated in; the sensor introduces disturbances to the field. Finally, this report proposesseveral improvements as well as direction for further work.

The transport industry is facing major changes in the transition from traditional diesel-powered vehicles to electrified vehicles. The transition to electric vehicles in the transport industry is necessary to reach the environmental goals of the Paris Agreement. Through research, data sharing between actors was identified as a potential factor that could be used in the development of the electromobility sector, but sufficient information on this subject was lacking. This led to the basis for the thesis project. The thesis project was carried out in collaboration with Volvo Group, hereby interchangeably called Volvo, to investigate how data sharing can be used to facilitate the transformation to electromobility in the transport industry. The purpose of the thesis was to: Investigate how Volvos Value Offering can be improved by mapping out potential actors in the electromobility eco-system and how they could benefit from shared data. The thesis was based on the three research questions: What values and offers can be created in the charging infrastructure industry through shared data and what challenges, risks and opportunities do this create for the stakeholders involved? What information gaps hinder the development of the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? And lastly, how can Volvo take advantage of business opportunities in the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? The methods used to answer these questions were media analysis, 19 in-depth interviews, and a workshop with Volvo. The media analysis resulted in a mapping of the involved stakeholders in the electromobility development industry, how data sharing is used today and the actors' stance on data sharing. The interviews were held with respondents from the energy industry, tech companies, researchers, haulage companies and the truck manufacturer Volvo Group. The interviews were organized using the Gioia method and resulted in six different global themes on electromobility and data sharing. Results from the media analysis and the interviews were compiled into three scenarios. These were then presented to Volvo in a workshop, where they described how they would act as a major truck manufacturer in each scenario respectively. After compiling the results from the three methods, the research questions could be answered. The first research question was answered by the fact that the transport industry has a low degree of data maturity. The reason being that there are several perceived risks among the actors regarding data sharing in the form of losing competitive advantages, increased risks of cyber-attacks and GDPR violations. Despite the low degree of data maturity, there were also new opportunities that could be identified with data sharing. The biggest identified opportunity in this thesis was that data sharing can accelerate the development and expansion of the charging infrastructure, if vehicle data and energy data can be shared between actors. The second research question was answered simply by the fact that due to the low data degree of maturity, very little data is shared at present. The biggest identified information gap was the “chicken and egg” situation in the industry, where energy actors are waiting for initiatives from the automotive industry before making any decisions, and vice versa. The third research question was answered by identifying that Volvo's greatest opportunities as truck manufacturers exist through collaborations with other companies to establish standards for data sharing and data selling, offering charging solutions for their electric trucks and, finally, logistics optimization services based on real-time data. As the three research questions were answered, the purpose of the study was therefore fulfilled. The initial scope of the thesis was expanded from focusing solely on Volvo's opportunities as a truck manufacturer, to include opportunities for actors in the entire electromobility industry such as energy companies, charging post companies, haulage companies and tech companies. The study concluded by showing that there are great potential business and optimization opportunities and societal benefits with data sharing in the EMOB industry if the actors are willing to collaborate to set standards and drive development together. / Transportindustrin står inför stora förändringar i omställningen från traditionella dieseldrivna fordon till elektrifierade fordon. Omställningen inom transportindustrin är nödvändig för att nå miljömålen inom Parisavtalet. Forskning visar att datadelning mellan aktörer är en potentiell faktor som skulle kunna användas inom utvecklingen av elektromobilitetssektorn, men tillräckligt med information om detta område saknas. Detta blev grunden för examensarbetet. Examensarbetet genomfördes i samarbete med Volvo Group, hädan efter kallat Volvo, för att undersöka hur datadelning kan användas för att underlätta elektromobilitetsomvandlingen inom transportbranschen. Syftet med arbetet var att: Undersöka hur Volvos värdeerbjudanden kan förbättras genom att kartlägga potentiella aktörer i ekosystemet för elektromobilitet och hur de kan dra nytta av delade data. Arbetet utgick ifrån de tre forskningsfrågorna: Vilka värden och erbjudanden kan skapas inom laddinfrastruktur branschen genom delade data, vilka utmaningar, risker och möjligheter skapar detta för de inblandade intressenterna? Vilka informationsluckor hindrar utvecklingen av elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Och slutligen, hur kan Volvo ta vara på affärsmöjligheter inom elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Metoderna som användes för att besvara dessa frågor var mediaanalys, 19 djupintervjuer, samt en workshop med Volvo Group. Mediaanalysen resulterade i en kartläggning av drivande aktörer inom elektromobilitetsbranschen, hur datadelning används i dagsläget och aktörernas inställning till datadelning. Intervjuerna hölls med respondenter från energibranschen, techbolag, forskare, åkerier och Volvo Group. Intervjuerna organiserades med Gioia metoden och resulterade i sex olika globala teman om elektromobilitet och datadelning. Resultat från mediaanalysen och intervjuerna sammanställdes i tre scenarion. Dessa presenterades för Volvo i en workshop där de fick resonera hur de skulle agera som en stor lastbilstillverkare i respektive scenario. Efter sammanställning av resultaten från de tre metoderna kunde forskningsfrågorna besvaras. Den första forskningsfrågan besvarades med att transportbranschen i sig har låg datamognadsgrad. Det eftersom det fanns flera uppfattade risker hos aktörerna kring datadelning i form av förlorade konkurrensfördelar, ökade risker för cyberattacker och GDPR överträdelser. Trots den låga datamognadsgraden så finns det nya möjligheter med datadelning, där den största identifierade möjligheten i detta arbete är att datadelning kan påskynda utvecklingen och utbyggnaden av laddinfrastrukturen om fordonsdata och energidata kan delas mellan aktörer. Den andra forskningsfrågan besvarades med att på grund av den låg data mognadsgraden så delas väldigt lite data i dagsläget. Det största identifierade informationsluckan var “hönan eller ägget” situationen i branschen, där energiaktörer väntar på initiativ från fordonsbranschen innan de tar några beslut, och vice versa. Den tredje forskningsfrågan besvarades med att Volvos största möjligheter som lastbilstillverkare finns genom samarbeten med andra företag för att etablera standarder för datadelning och dataförsäljning, erbjuda laddlösningar till sina elektriska fordon och slutligen logistikoptimeringstjänster baserade på realtidsdata. I och med att de tre forskningsfrågorna besvarades, uppfylldes därmed syftet med studien. Omfattningen av arbetet expanderades dock från att enbart fokusera på Volvos möjligheter som lastbilstillverkare, till att omfatta aktörer inom hela elektromobilitets branschen så som energibolag, laddstolpsbolag, åkerier och techbolag. Studien visar att det finns stora potentiella affärs och optimeringsmöjligheter och samhällsnytta med datadelning inom elektromobilitetsbranschen om aktörer är villiga att samarbeta för att sätta standarder och driva utvecklingen tillsammans.

Målet med projektet var att sammanställa en enkel och optimal modell av ett elsystem för elektrisk kraftförsörjning av olika delsystem och deras apparater genom användande av ett verktyg som kan beräkna spänningsfall i elledningar i flygplan. Modellen ska tjänstgöra som ett verktyg/hjälpmedel vid dimensionering/kontroll av elledningar och säkringar samt snabbt ge besked om huruvida nya laster på kraftbussarna kan ställa till med problem. Detta examensarbete har utförts på Saab Aeronautics och gav ett tillfredställande resultat.