Subtraktion är det räknesätt som elever i de tidiga skolåren ofta har mest problem med. Subtraktion är mer komplext jämfört med addition då det bland annat finns olika sätt att se en subtraktiv uppgift på. Svårigheterna med subtraktion grundar sig delvis på de val eleven gör kring strategi och metod vid uträkningar av subtraktionsuppgifter.  Denna litteraturöversikt fokuserar på de strategi- och metodval elever i de tidiga skolåren gör vid beräkning av subtraktionsuppgifter. Syftet är att redogöra för styrkor och svagheter med respektive strategi/metod och vilka faktorer som påverkar dessa val. Det framgår av vår litteraturöversikt att den subtraktiva förändringen är den dominanta strategin för elever i de tidiga skolåren. Strategin kan dock leda till komplikationer. Resultatet visade även att den metod som användes mest frekvent av eleverna i de tidiga skolåren är enstegsräkning. Denna metod är bekväm för eleverna att använda i uträkningar av subtraktion. Å andra sidan blir metoden mer krävande och komplex vid beräkningar av uppgifter med högre tal och vid mer komplicerade subtraktionsuppgifter.

Negativa tal har många elever svårt att hantera då det anses vara för abstrakt. De flesta länder väljer därför att introducera negativa tal i årkurs 5–7. Trots den sena introduktionen upplever många elever ändå negativa tal som komplicerat och har en tendens att addera de negativa talen för att underlätta processen, det vill säga .  Denna litteraturstudies syfte är att sammanställa hur undervisning om negativa tal för elever i lågstadiet beskrivs i matematikdidaktisk forskning. Detta genom att analysera vilka förkunskaper eleverna har om negativa tal och hur det kan stödja den formella undervisningen, samt hur minustecknet och tallinjen påverkar elevers förståelse för negativa tal. Litteraturen i studien samlades in genom strukturerade databassökningar i två databaser och kedjesökningar. Litteraturen analyserades med stöd av en översiktsmatris. Studien visade att med välplanerad undervisning så är det fullt möjligt att implementera negativa tal redan i lågstadiet, då de flesta elever är medvetna om att negativa tal existerar innan formell undervisning. Resultatet visar att undervisning om negativa tal i lågstadiet kan förhindra att kognitiva hinder uppstår och de får även mer tid till att få en grundligare förståelse för de negativa talen vid en tidigare introduktion.