No description available.

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar tydligt att eleverna upplever den pedagogiska planeringen som ett viktigt dokument om det används regelbundet i undervisningen och är utformat på ett för elever begripligt språk.  Studien visar också att eleverna saknar den pedagogiska planeringen i de ämnen där den inte används. Resultaten tyder också på att läraren behöver ta ett stort ansvar när det gäller att använda och belysa dokumentet kontinuerligt i undervisningen. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att se samband mellan elevresultat och uppfattningar om den pedagogiska planeringen liksom hur den kan utformas för att även nå elever som inte använder den aktivt eller ser nyttan med dokumentet idag. / Modellskolan-Ribbaskolan

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet. Betygssystemet kan sporra elever att prestera bättre men bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg i detta betygssystem. En majoritet av eleverna tyckte att de hade fått rättvisa betyg och detta nuvarande betygssystem har effekter som kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Elevernas kritik till det nuvarande betygssystemet är att läroplaner och kursplaner anses som otydliga och svårtolkade.

Syftet med studien är att kartlägga betydelsefulla faktorer som påverkar elevers inställning till ämnet matematik. Studien fokuserar på bidragande faktorer som kan skapa en positiv inställning till matematik hos elever. Empiri har samlats in via individuella elevintervjuer. I intervjuerna ingick intervjufrågor och räkneuppgifter. Uppgifternas syfte var att användas som underlag vid intervjuerna. Elevernas resultat på räkneuppgifterna anses inte relevant för studiens syfte och redovisas inte i studien. Utifrån insamlad data skapas ett resultat som kategoriseras. I resultatet redovisas fem faktorer som påverkar elevers inställning till matematik, dessa kategorier har uppkommit genom en sjustegsmetod i fenomenografi: Uppgiftens betydelse Förhållandet mellan att lära sig/ inte lära sig och ha roligt/ ha tråkigt Hemmets påverkan Förmåga att se samband Självbild Vidare analyseras kategorierna i förhållande till dynamiskt och statiskt mindset. Syftet med analysen är att undersöka hur elevers mindset påverkar deras motivation och inställning till matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever matematikundervisning utomhus samt vilket lektionsinnehåll eleverna kommer ihåg efter genomförd lektion. Studien utgörs av intervjuer med tolv elever i årskurs 5. Grunden för studien är en lektion som genomförts några veckor innan intervjuerna där utomhusmatematik använts som undervisningsmetod. Intervjuerna har bestått av frågor kring denna lektion och elevernas uppfattningar av den. Intervjuerna har genomförts i grupper om tre. Resultaten har redovisats i diagram och jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet antyder att utomhusmatematik har många fördelar, som exempelvis att abstrakt matematik kan konkretiseras, och att eleverna överlag har en positiv uppfattning om utomhusmatematik. En av de negativa aspekterna som eleverna kan se med utomhusmatematik är att det kan bli oordning och brist på fokus bland eleverna. Vi ser att detta problem skulle kunna bero på val av plats för att genomföra undervisningen. Elevernas tidigare associationer till en plats kan påverka ordning och fokus i gruppen.

SAMMANFATTNING Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar. I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats. Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer. I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse. Då studien visar att elevers sociala bakgrund är av betydelse för deras uppfattningar och kunskaper inom området framhävs vikten av att skolan fyller en utjämnande funktion, för att på så sätt skapa lika villkor för samtliga elever.

The purpose of this work is to see if the students, on two separate high schools, understand what skills you should achieve after completing the course in physical education and health A 100 points. The entire study is based on a student perspective. In order to best answer the purpose, the questionnaire used in the "available groups" in schools. The questions for the work are: To what extent and how students perceive what they should achieve after completing the course in Sport and Health A?, Which is the goal, based on the curriculum in Physical Education, that students feel are important to achieve? and how do a comparison like between these two schools on the basis of what students perceive that they must achieve in Sport and Health A?The result shows that the main goal that finds support in the course objectives is an assertion; Has knowledge of what to eat to maintain or improve health, which over 90% of students had checked in. The least important goal was the claim 14; Know woods and fields and carry out outdoor activities, as 30% of students had checked in. The most important goal that does not find support in the course objectives is claim 10; to be reversed to the lessons, which was 88% in response rate among students. Here was the least important goal, claim 6; to be skilled in various ball games, which received 17% of student responses. The findings revealed that there is a clear health perspective in physical education in the studied groups at the two schools, one can also see that there is an uneven distribution of the elements included in the curriculum of Sport and Health A, and the outdoor life and dance is rare in the teaching of the groups studied at the two schools. Finally, it appeared that the lesson content and teaching are likely to have a significant role in student perceptions of course goals.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.</p><p>I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats.</p><p>Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer.</p><p>I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.</p>

Inledning: Larmrapporterna kring elevers skolresultat haglar. Samtidigt finns få redogörelser kring hur elever uppfattar olika ämnens karaktär, vad de anser präglar undervisningen samt vilka kunskaper de tror är viktiga i olika ämnen. I bakgrunden presenteras därför dels vad mellanstadieelever ska kunna i biologi, fysik och kemi enligt Lgr11, dels vilka resultat internationell och nationell forskning påvisat kring NOundervisningens innehåll och anseende. I det efterföljande avsnittet presenteras studiens teoretiska ramverk, Basil Bernsteins teorier kring symbolisk kontroll, som inrymmer kunskapens produktion, reproduktion samt förändring. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken bild ett antal elever i årskurs 4-6 har av de olika naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi samt hur de uppfattar undervisningen i dessa. Metod: Denna kvalitativt inriktade studie har nyttjat intervjumetodiken fokusgrupp för att undersöka hur elever uppfattar de tre NO-ämnena och undervisningen i dessa samt vad de tror krävs för att bli duktig i NO. Transkriberingarna från sex stycken fokusgrupper, bestående av totalt 33 pojkar och flickor från åk 4-6, utgör datamaterialet i den här studien. Resultat:I studiens resultat framkommer att deltagarna kunde ge uttryck för en god insikt i vad som kännetecknar NO som undervisningsområde men att det fanns skillnader ämnena emellan. Biologi beskrevs som lättförstått och intressant enligt många, kemi som synonymt med arbetssättet att experimentera medan fysik till sist beskrevs som svårt, ointressant, stillasittande och framförallt obekant. För att bli duktig i NO menade eleverna att hårt arbete krävs och att alla således skulle kunna bli duktiga om de bara lägger manken till. Eleverna påvisade en medvetenhet om Lgr11s existens men var dåligt insatta i vad som står däri och de trodde därför att lärare betygsätter egenskaper såsom delaktighet och flit. Avslutningsvis såg eleverna NOkunskaper som värdefulla för framtida karriär såväl som allmänt vardagsliv.