Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanstadielärare upplever att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet inverkar på deras yrkesutövande. En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara forskningsfrågorna. Fyra mellanstadielärare från tre olika skolor intervjuades och empirin analyserades genom en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är hämtade från det didaktiska forskningsfältet och har använts för att analysera resultatet av den tematiska analysen ur ett didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att elevers våld mot lärare och lärares utsatthet kan medföra negativa konsekvenser för lärares välmående och lärares inställning till yrkesrollen och skapar sämre relationer med elever. Ur ett didaktiskt perspektiv riskerar konsekvenserna medföra försämrad undervisning och minskat lärande för elever. Studiens resultat visar också på hur lärare ser våldet som en del av ett större samhällsproblem. Det framstår som att det finns en samsyn kring detta i samhällsdebatten och hos myndigheter men att utmaningen och riskerna med elever våld mot lärare inte får den centrala ställningen i frågan om skolvåld som den kanske skulle behöva.

Syftet var att undersöka elevers fysiska och psykiska våld mot lärare utifrån personliga attribut hos lärarna samt om förekomst av våld kan förknippas med negativa emotionella konsekvenser. En enkät besvarades av 246 lärare (M = 46 år, SD = 10,50) och resultaten visade att lärarna upplevde att psykiskt våld förekom i högre utsträckning än fysiskt våld. Resultaten visade även att ju mer bristande auktoritet och klassrumshantering som lärarna uppvisade, desto mer frekvent upplevde de fysiskt och psykiskt våld. Vidare visade resultaten att ju mindre hjälpsam och uppskattad lärarna var av eleverna desto mer frekvent upplevde de det fysiska våldet. Ju mer lärarna hade hört talas om psykiskt våld visades även påverka lärarnas otrygghet, bristande engagemang och nedstämdhet. Sambandet mellan fysiskt våld och de tre kategorierna av konsekvenserna försvann när det även kontrollerades för kön och psykiskt våld. De olika kategorierna av konsekvenser visades även korrelera med varandra vilket innebar att när den ena kategorin ökade, ökade även de andra två. Sammanfattningsvis är det viktigt att även ta hänsyn till de lärare som enbart hör talas om våldsamma händelser eftersom de också upplever negativa konsekvenser av våldet. / The aim was to examine students´ physical and psychological violence against teachers based on personal attributes of the teacher and whether the occurrence of violence can be associated with negative emotional consequences. A questionnaire was answered by 246 teachers (M = 46years, SD = 10,50) and the results showed that the teachers experienced that the psychological violence was more frequent than the physical violence. The results also showed that the more lacking authority and classroom techniques the teachers inhibited, the more frequent they perceived the physical and psychological violence. Further, the less helpful and appreciated the teachers was perceived by the students, the more frequent they perceived the physical violence. How they perceived the violence was also shown to influence the teacher’s safety, lacking commitment and depression. The correlation between physical violence and the three categories of consequences disappeared when gender and psychological violence was controlled for. The three categories of consequences also correlated with each other which means that if one of the categories increased, so did the other two. In summary, it is important to also consider the teachers who only hear about violent events since they also suffer consequences from it.