Abstract  The purpose of this study is to contribute knowledge about how digital resources can support students with mathematical text assignments. Specifically, the study aims to study what potential digital resources can have in linguistic support for students. The implementation of the study is based on socio-cultural and multimodal perspective. It is a quantitative study based on a content analysis of two digital resources for year 3. The digital resources that are analyzed are Bingel and NE. Tafflins framework and van Bommel’s description of mathematical text assignments are used to analyze three types of assignments. Division between assignments are text assignments, routine assignments and problem assignments. Past research and literature are also used to analyze different aspects of linguistic support for students.  The research questions of the study are: • What support is there for students with difficulties around mathematical text  assignments in digital recourses? • What are the differences and similarities between the reviewed digital resources  regarding support for students with difficulties?  The results show that all three types of assignments occur in digital resources Bingel and NE. The resources have auditive support and visual support, while only Bingel has word and conceptual explanation. Translation support is lacking in both resources.  Keywords: Digital resources, mathematical text assignments, support.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av att arbeta med och stödja elever som har eller uppfattas ha språkstörning för att de ska nå skolans kunskapskrav. Studiens metodansats var kvalitativ. Studien utgick ifrån halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med tolv mellanstadielärare och det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Mellanstadielärarna arbetade i olika skolor i förorter eller kranskommuner till en stor stad. De hade alla erfarenhet av att ha, eller ha haft, elever som har eller uppfattas ha språkstörning i sin klass. I tidigare forskning och litteratur lyfts bland annat att kunskapen om språkstörning i skolan är relativt knapphändig och att många lärare upplever en osäkerhet i hur de ska bemöta och undervisa de elever som har språkstörning trots att det är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i skolan. Av resultatet i studien framgick att lärare gör ett flertal anpassningar för elever som har språkstörning i sin undervisning för att eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Anpassningar som de gjorde var exempelvis attanvändabildstöd, att ge extra tid,att skapa förförståelse samt att använda digitala hjälpmedel. Ytterligare ett resultat var att lärarna la mycket tid på att skapa en kommunikativt tillgänglig lärmiljö. De ansåg också att förtroendefulla relationer mellan lärare och elev gav goda förutsättningar för lärande. Lärarna i studien kände en osäkerhet kring språkstörning och önskade därför lära sig mer. Slutsatsen i vår studie varatt oavsett lärares erfarenhet verkar de målmedvetet arbeta med att stödja de elever som har språkstörning, men att eleverna trots detta kan hasvårt att nå skolans kunskapskrav.