Avhandlingen består av två studier som utgår från projektet ”Det goda arbetet”. Det överordnade syftet med projektet Det Goda Arbetet var att använda tandvård som ett exempel på ett arbete där relationerna med patienterna utgör arbetets kärna. Denna typ av arbete (även kallat människovårdande arbete) har speciella psykosociala arbetsmiljövillkor och känslomässiga krav som måste tas hänsyn till vid organisering av arbetet. Syftet med den första studien var att beskriva bakgrunden och utvecklingen av frågeformuläret ’Svenska och Danska tandläkares uppfattning av ’Det Goda Arbetet’ och att skapa ett mått för generell arbetstillfredsställelse, applicerat på fyra organisatoriska miljöer. Syftet med den andra studien var att introducera konceptet emotionellt arbete i tandvård genom att ge en teoretisk överblick av de emotionella aspekterna av arbetet, villkoren under vilka arbetet utförs och de potentiella effekterna på tandläkarnas välbefinnande. I kappan har kompletterande resultat från projektet Det Goda Arbetet inkluderats i syfte att ge en empirisk illustration av hur tandläkare upplever de emotionella faktorer som relaterar till patient-interaktionen och deras arbetsglädje. Data från 1226 danska och svenska verksamma tandläkare samlades in i November 2008 med en svarsprocent på 68 %. Ett additivt index skapades för att mäta generell arbetstillfredsställelse, och resultaten visade statistiska skillnader i tandläkarnas uppfattning mellan de olika organisatoriska miljöerna (Svenska offentliga/privata och Danska offentliga/privata). De danska offentliga tandläkarna hade den högsta graden av generell arbetstillfredsställelse medan de svenska offentliga hade den lägsta graden. En möjlig förklaring till detta kan vara att danska offentliga tandläkare skiljer sig från de andra tre grupperna i karakteristika vad gäller både tandläkare och patienter. Den låga graden av generell arbetstillfredsställelse hos de offentliga svenska tandläkarna kan möjligtvis vara en effekt av New Public Management-tänkande i sättet att organisera tandvård. Tilläggsresultaten visade att de svenska offentliga tandläkarna hade mycket mindre energi till sina privatliv i jämförelse med de andra tre grupperna och bara hälften av dem förväntade sig att fortsätta arbeta som nu fram till pensionen. Att arbeta med eller på människor handlar mycket om att skapa goda interaktioner och relationer mellan vårdgivaren och patienten. Goda patientrelationer kan vara ett primärt- och/eller sekundärt mål för att göra andra saker, som t.ex. den kliniska behandlingen, lättare. För många vårdgivare är relationerna med patienterna en arena där de kan leva ut sin potential som människor och kan upplevas som en bestående inre glädje av arbetet, kallat eudaimonia. I patientrelationen utför tandläkaren emotionellt arbete som ett sätt att intervenera med patienten för att vägleda denne i en bestämd riktning. Tandläkare har uttalade emotionella arbetsuppgifter i sina interaktioner med patienterna, emellertid har dessa emotionella aspekter av arbetet hitintills varit ett försummat forskningsområde inom odontologin. De emotionella arbetsuppgifterna är betingade eftersom att tandläkarens incitament inte är endimensionella och därför kräver de en hel del emotionell flexibilitet, uppmärksamhet och reflektion av tandläkaren. Påverkan från marknadskrafter och managerialism på de professionella värdena inom tandvård kan av tandläkaren uppfattas som motstridande och utmana villkoren för emotionellt arbete och tandläkarnas välbefinnande. Denna forskning syftar till att starka och uppmuntra olika nivåer av tandvård till att ytterligare undersöka, förstå och stötta dynamiken i de emotionella aspekterna av arbetet för att skapa en hållbar arbetsmiljö där värden och logik kan uppfattas som kompatibla med tandvårdens professionella värden. / The thesis consists of two papers which are based on a research project called ‘Good Work’. The overall aim of the Good Work project was to use dentistry as an example of work which has close relations with patients at its core. This kind of work (also called human service work) has special psycho-social work environment considerations and emotional requirements, which need to be considered when organizing work. The aims of the first study were to describe the background and development of the questionnaire ‘Swedish and Danish Dentists’ Perceptions of Good Work’ and to create a measure of overall job satisfaction, applying the measure in four organizational settings. The aim of the second study was to introduce the concept of emotion work in dentistry by giving a theoretical overview of the emotional aspects of work, the conditions under which it is performed and the potential effects on the dentist’s wellbeing. Additional results from the Good Work project have been included in the thesis with the purpose of giving an empirical illustration of how dentists experience the emotional factors related to patient interaction and their job satisfaction. Data from 1226 Danish and Swedish practising dentists was collected in November 2008, with a 68% response rate. An additive index was created to measure overall job satisfaction showing statistical difference in the dentists’ experience according to affiliation (Swedish public/private, Danish public/private). The Danish public dentists had the highest degree of overall job satisfaction and the Swedish public dentists had the lowest. A reason for this difference might be that Danish public dentistry differs from the other three groups in the characteristics of both dentists and patients. However, the lower job satisfaction for the Swedish public dentists could be an effect of New Public Management thinking in organizing dentistry. The additional results showed that Swedish public dentists had substantially less energy left for their private lives compared with the other three groups and only half of them expected to continue working as they do now until retirement. Working directly with or on people is very much about creating good interactions and relations between the health professional and the patient. Good patient relations can be a primary aim and/or a secondary aim, to make other things, e.g. the clinical treatment, easier. To many health professionals their relations with the patients is an arena in which to activate their human potentials and can be experienced as a lasting intrinsic joy from work, called eudaimonia. In the relation with the patient the dentist performs emotion work as an intervention toolkit to direct the patient in a specific direction. Dentists have extensive emotional work tasks in their patient interactions, however this emotional part of dentists’ work is, so far, a neglected research area of odontology. The emotion work tasks are conditioned because the dentists’ incentives are not one-dimensional and require a great deal of emotional flexibility, attentiveness and reflection by the dentist. The influence of the market and managerialism on the professional values of dentistry may challenge the conditions for these tasks in the patient interaction and the wellbeing of the dentist if they are experienced as contradictory. This research aims to encourage and empower different levels of dentistry to further investigate, understand and support the dynamics of the emotional aspects of work with the aim to constitute a sustainable work environment where values and logics can be experienced as compatible with professional values.

Brandmän arbetar i situationer av stark osäkerhet och risk. Ett fungerande lagarbete är en förutsättning för att de ska kunna hantera de faror som förekommer vid olyckor, samordna sin verksamhet, rädda byggnader och fordon, ta hand om drabbade människor och även undvika att själva bli skadade. Blivande brandmän måste alltså lära sig arbetssätt som inbegriper både samordning, interaktion och individuella insatser i en mycket speciell och krävande arbetsmiljö. Denna studie bygger på deltagande observationer och intervjuer inom den tvååriga yrkesutbildningen Skydd Mot Olyckor. I fokus står hur studenterna i komplexa insatsövningar lär sig en praktisk förståelse av lagarbetet i sitt kommande yrke. Studien analyserar hur övningarna organiseras som en samtidig rekonstruktion och simulering av operativa arbetsuppgifter. Skolans övningsverksamhet ses alltså som en del av ett bredare lärandefält och med nära relationer till räddningstjänstens operativa verksamhet. I studien ges en detaljerad bild av hur övningarna genomförs samt av hur studenterna lär sig skapa kontroll. Det gäller såväl över arbetets materiella villkor och tekniska utrustning som över sociala interaktioner i arbetslaget och emotionella reaktioner på osäkerhet och risk. Studien bygger på ett sociokulturellt lärandeperspektiv med emfas på praktik och lärande av praktisk förståelse. I studien kombineras perspektiv från sociologi och från Science-and-Technology-Studies (STS) för att fånga praktikens sociomateriella dimensioner av teknik, social koordinering och emotioner. / Firefighters work in situations of strong uncertainty and risk. A functional teamwork is a precondition in order for them to handle dangers occurring at accidents, coordinate their activity, saving buildings and vehicles, take care of victims and avoid being hurt themselves. Potential firefighters must learn working methods that involve bringing together efforts, interaction and individual achievements in a very special and demanding work environment. The study investigates how students, through their participation in complex reallife simulations of operational work, learn a practical understanding of firefighting practice. The study draws on participant observations and interviews within the two-year firefighter’s vocational training program, Skydd mot olyckor. The study analyzes how exercises are organized simultaneously as reconstruction and simulation of operational tasks. The training program is seen as part of a larger learning field with close ties to firefighting practice. The study gives a detailed account of how exercises are conducted and of how students learn to achieve control in and through work. That includes material conditions and equipment as well as social interaction within the team and emotional reactions on uncertainty and risk. The study uses a socio-cultural learning perspective with an emphasis on practice and practical understanding. Perspectives from sociology and Science-and-Technology-Studies (STS) are combined to capture the socio-material dimensions of the specific practice studied, including technology, social coordination and emotions.