Den ökade konkurrensen om specialiserad kompetens är idag påtaglig för många arbetsgivare. Svensk industri är en av de branscher som berörs av detta och då framför allt på grund av en ökad brist på ingenjörer. Organisationen AB är en av aktörerna där denna utveckling är aktuell och kompetensbristen gör att organisationen behöver en effektiv strategi för att säkerställa en stabil kompetensförsörjning. Ett led i utformandet av en strategi innebär att undersöka vilka värden och villkor potentiella arbetstagare prioriterar vid val av arbetsgivare. Denna studie ämnade därför att undersöka ifall organisationens kommunicerade värden och villkor överensstämmer med vad ingenjörer inom generation Y önskar hos sin arbetsgivare. För att operationalisera syfte och frågeställningar användes både en kvantitativ och kvalitativ metod, och studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med HR- och marknadsansvariga på organisationen samt via en enkät som delades ut till 52 ingenjörsstudenter vid Umeå universitet. Resultatet visar att organisationen främst vill attrahera ingenjörer med sina värdeord men lägger också vikt vid karriärmöjligheter och personlig utveckling samt ett gott arbetsklimat. Resultatet från enkäten belyser att trevliga arbetskamrater, gott ledarskap samt att ha ett intressant och meningsfullt arbete är det som ingenjörerna lockas mest av.

<p>This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.</p>

This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.

Arbetsgivares största utmaning på dagens multikulturella arbetsmarknad är att vinna kampenom de medarbetare som är duktiga och besitter såväl rätt kunskap som rätt kompetens. Detkrävs stort engagemang och framförhållning för att arbetsgivarna ska lyckas marknadsföra sigpå arbetsmarknaden och hitta rätt personal. Det tycks vara av stor betydelse för arbetsgivareatt attrahera unga, talangfulla studenter för att få ett försprång i kampen om de bästamedarbetarna. Mycket tyder på att kommunala, offentliga organisationer har en svårighet i attändra ungas bild av jobben som erbjuds vilket bekräftas då det är ytterst få offentliga företagsom utmärker sig på topplistor över attraktiva arbetsgivare. Tidigare studier klargör attarbetsgivare är i behov av att skapa sig ett varumärke på arbetsmarknaden och att de börfokusera lika mycket på arbetet med att behålla talangfulla medarbetare som självarekryteringen av dem. Då denna mindre grupp av personer, som är duktiga och har både rättkunskap samt kompetens, får fler valmöjligheter i karriären blir konkurrens om arbetskraftenhård. Syftet med vår studie är att undersöka individers behov både som medarbetare ochprivatpersoner vid beslutstillfället att söka sig till, stanna hos eller lämna en arbetsgivaregenom att anta ett kulturellt helhetsperspektiv. Detta för att se vad en eftertraktad arbetsgivarekan göra för att påverka en individs beslutsfattande om valet av arbetsgivare och därmedbehålla verksamhetens kunskaps- och kompetensnivå.Studien baserades på datamaterial som samlades in genom åtta semi-strukturerade intervjuermed medarbetare från en kommunal organisation. Intervjuerna baserades på en guidebestående av fyra teman där tekniken för kritiska händelser användes i syfte att fårespondenterna att förmedla en detaljrik berättelse kring sina beslut. Följaktligen genomfördesen narrativ analys av berättelserna som lyfte fram avvikande såväl som gemensammaföreteelser i en kronologisk följd.Utifrån analysen för vi slutligen en diskussion där resultatet av vår studie förhåller sig tilltidigare forskning och som sedan mynnar ut i vår slutsats. Vår slutsats är att eftertraktadearbetsgivare arbetar på ett engagerat sätt med att tillgodose de behov och egenskaper somvärdesätts av medarbetare. Detta kräver en medvetenhet hos arbetsgivaren om att talangfullamedarbetare påverkas av kulturella grupper i deras omgivning. Det krävs också en insikt i hurkonkurrenssituationen förändras beroende på tidpunkt i karriären som den åtråvärdamedarbetaren befinner sig i. En eftertraktad arbetsgivare kan påverka medarbetarnasbeslutsfattande genom att vara medvetna om vad som är viktigt vid valet av arbetsgivare,nämligen att: utsidan räknas, insidan avgör. / The greatest challenge faced by employers on today’s multi-cultural labor market is thecompetition for talented employees in possession of the right knowledge and competence. Tobe able to market themselves properly and in order to find the right personnel, employers needto be well prepared and highly committed to the task. It seems to be of great importance foremployers to attract young, talented students in order to get an advantage in the fight for theemployees of the future. There is however few public companies included in the top lists ofattractive employers, which confirm the public organizations’ suspicion that they havedifficulties with changing students’ perception of the jobs they offer. Previous studies haveidentified a need for employers to establish a brand on the labor market and the importance offocusing just as much on retaining talented employees as on recruiting them. Since potentialemployees in possession of the right knowledge and competence are faced with an increasingselection of possible career paths, the competition for this small group of talents hardens. Thepurpose of our study is therefore to investigate the private and work related needs ofindividual employees in their decision of applying to, staying with or leaving an employer.With regards to a holistic and cultural perspective this study aims to see what an employer ofchoice can do to affect an individual’s decision making with the purpose of retaining theorganization’s level of knowledge and competence.This study is based on data gathered through eight semi-structured interviews with employeesfrom a public organization. The interviews were conducted with the help of an interviewguide comprised of four themes in accordance to the critical incident technique, meant tofacilitate more depth to the respondents’ stories. A narrative analysis of the stories was carriedout in which common as well as divergent incidents were emphasized in chronological order.Lastly, we provide a discussion based on our analysis that compares and contrasts the resultsof our study with previous research. The discussion leads to the conclusion of our study: anemployer of choice works in a committed way to accommodate the needs and qualities thatare valued by the employees. That work requires awareness of the influences talentedemployees gets from cultural groups in their milieu. It also requires an insight in how thecompetition changes depending on the career stage in which the desirable personnel aresituated. An employer of choice can influence the employees’ decision making by beingaware of what is important in their choice of employer: the external matters, the internaldetermines.This thesis will continue in Swedish.

Competition for talent is heating up and will probably intensify, since demographic trends make it increasingly difficult for companies to replace valued employees when they retire. In response, many companies are trying to sharpen the way they market themselves to recruits, by applying branding techniques to recruitment. For a company to exploit its brand effectively when it fishes for talent, it must think of recruits as customers, determine which corporate attributes matter most to specific types of recruits, and understand how best to reach them. This diploma thesis analyzes Belgian business graduates' aspirations in terms of first employment and their perception of our company as potential employer and brings constructive and creative recommendations on how to improve its position as employer of choice.

Background: To win the “war for talent” and recruit highly skilled candidates, employers need to distinguish themselves from their competitors by securing employer-of-choice (EOC) status. In competitive industries such as information technology (IT), companies focus on shaping unique employer branding (EB) strategies to help find or retain top talent and the indispensable edge or advantages that come along with them. At the same time, diverse IT employees are contending with different forms of prejudice and discrimination within the industry, making it essential for companies to clearly present their agendas of diversity and inclusivity through EB that communicates a “great place to work” for employees.   Purpose: While there are various bodies of EB-focused research, few studies have empirically explored how diversity and inclusion are communicated across industries. Accordingly, this study explores the use of external digital communication for promoting EB inclusivity deployed by the human resources (HR) and marketing departments of IT companies.   Method: This study uses exploratory research within a qualitative research design, along with an abductive approach, preexisting theories, and empirical data gathered from seven semi-structured interviews and digital communication materials from three IT companies: CGI, Nexer, and Toxic. The data is analyzed using the Gioia method and content analysis. Finally, a revised conceptual framework is developed.   Conclusion: The results of this study show that a range of external digital communication channels are needed to effectively communicate EB inclusivity. This can be achieved by portraying diversity and inclusion in different dimensions, in addition to successful diversity- and inclusion-driven projects, initiatives, and storytelling. It is essential to highlight different demographics within the company, for instance, from junior and senior, to male and female employees, as well as individuals from underrepresented groups. Furthermore, the results demonstrate that the IT industry is in a state of continuous innovation and evolution while also being highly competitive in terms of securing top recruits who can choose between their prospective employers. There is also a need to gain wider perspectives when creating IT solutions for diverse groups worldwide and there is a clear shortage of women in the industry. Therefore, it is important for IT companies to communicate their EB with diversity and inclusion in mind — and in practice through using the revised framework that presents relevant actors, tools, communication channels, and dimensions of D&amp;I. On a managerial level, local and international actors are recommended to work in close collaboration, utilize modern technology, and follow up their external communication to attract potential employees who may one day become ambassadors for the company. / Bakgrund: För att vinna "kriget om talang" och rekrytera högkvalificerade kandidater behöver arbetsgivare särskilja sig från sina konkurrenter genom att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Inom konkurrensutsatta branscher som informationsteknik (IT) fokuserar företag på att hitta unika strategier för att bygga sitt arbetsgivarvarumärke (EB) för att hitta och behålla högkvalificerad personal och de ovärderliga fördelar som följer av detta. Samtidigt möter IT-anställda olika former av fördomar och diskriminering inom branschen, vilket gör det nödvändigt för företag att tydligt presentera sina principer för mångfald och inkludering genom EB som ger bilden av en "fantastisk arbetsplats" för anställda.   Syfte: Trots att det finns tidigare forskning inom EB, har få studier empiriskt utforskat hur mångfald och inkludering kommuniceras i olika branscher. Denna studie undersöker därför användningen av extern digital kommunikation för att främja inkludering genom EB, vid personalavdelningar och marknadsavdelningar hos IT-företag.   Metod: Denna studie använder sig av utforskande forskning inom en kvalitativ forskningsdesign, tillsammans med en abduktiv ansats, befintliga teorier och empirisk data från sju semi-strukturerade intervjuer och digitala kommunikationsmaterial från tre IT-företag: CGI, Nexer och Toxic. Data har analyserats med Gioia-metoden och genom innehållsanalys. Slutligten utvecklas ett reviderat konceptuellt ramverk.   Slutsats: Resultaten av denna studie visar att olika externa digitala kommunikationskanaler behövs för att effektivt kommunicera inkludering genom EB. Detta kan uppnås genom att porträttera mångfald och inkludering i olika dimensioner; som tillsammans med framgångsrika projekt eller initiativ och berättelser som drivs av mångfald och inkludering. Det är viktigt att framhäva olika demografier inom företaget, till exempel juniora och seniora anställda, manliga och kvinnliga anställda, samt individer från underrepresenterade grupper. Resultaten visar att IT-branschen befinner sig i en ständig process av innovation och utveckling samtidigt som den är starkt konkurrenspräglad vad gäller att attrahera topprekryter som kan välja mellan sina framtida arbetsgivare. Det finns också ett behov av att bredda perspektiven vid skapandet av IT-lösningar för olika grupper globalt, och det råder en tydlig brist på kvinnor inom branschen. Därför är det viktigt för IT-företag att kommunicera sitt EB med mångfald och inkludering i åtanke – och i praktiken genom att använda det reviderade ramverket som presenterar relevanta aktörer, verktyg, kommunikationskanaler och dimensioner av mångfald och inkludering. På ledningsnivån rekommenderas ett nära samarbete mellan lokala och internationella aktörer, att modern teknik utnyttjas, och att och extern kommunikation följs upp för att locka potentiella kandidater som en dag kan bli ambassadörer för företaget.