Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har. / The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.

The aim of this study is to examine how students and teachers experience full class lectures in contrast to working individually in mathematics education. Furthermore, the study explores how different ideas of individualization influence the teaching practice. The investigation uses qualitative interviews and the survey analysis is based on the phenomenographic method. The interviews took place in two senior level compulsory schools and both teachers and students were interviewed. The ambition has been to explore the teachers’ perspectives regarding their choice of method in the teaching of mathematics. By interviewing the students the aim has been to explore their experience of different teaching methods.  On the one hand the result shows that the teachers agree on which teaching methods stimulate and help students understand mathematics. On the other hand, the teachers differ on the subject of individualized teaching. The results also show that the students consider full class lectures increase their understanding of mathematics. However, they also state that it sometimes can be difficult to follow or understand the lectures, especially for pupils who find mathematics difficult.

Læring og undervisning er tema som de fleste har et forhold til - siden vi alle har vært i en læringssituasjon. På samme måte er informasjonsteknologi et tema som de fleste etter hvert kjenner til, og ikke minst har formeninger om. En kobling av disse to temaene "IKT innen læring og undervisning" er et tema som er blitt mye diskutert de siste årene, ikke bare innen undervisningssektoren, men også i media, blant politikere, forskere og i "de tusen hjem". Denne avhandlingen tar for seg emnet "IKT i læringsprosessen", et vidtrekkende tema hvor man kunne ha tatt for seg uendelig mange underemner. Jeg har imidlertid valgt å fokusere på elektroniske læremidler satt i en moderne pedagogisk sammenheng, da det i de siste tiårene også har skjedd mye innen pedagogisk utvikling. Ny pedagogikk som f.eks problembasert læring og samarbeidslæring begynner å få fotfeste i den norske skoleverdenen, både i grunnskolen, i videregående skole og ved høyskoler og universiteter. Dette får også betydning for hvordan IKT skal tas bruk innen undervisning og læring. Innledningsvis i avhandlingen beskrives som bakgrunnstoff utviklingen innen bruk at IKT i undervisningssammenheng, i tillegg til at de moderne læringsteoriene som nå dominerer innen den pedagogiske utviklingen klargjøres. De moderne pedagogiske teoriene som her beskrives er et viktig fundament for avhandlingen forøvrig. En avhandling om "IKT i undervisningen" ville vært mangelfull dersom pedagogisk programvare ikke nevnes. Begrepet "pedagogisk programvare" er imidlertid etterhvert blitt et noe problematisk begrep, og dette eksemplifiseres og diskuteres i avhandlingen. Konklusjonen her er at definisjonen om hva som er et pedagogisk program, ikke er det vesentligste. Det er det pedagogiske grunnsynet til hver enkelt pedagog som er avgjørende i denne sammenhengen. "IKT innen undervisning" er et emne som dekker ulik bruk av ny teknologi innen undervisning. Internett har slått gjennom som et hjelpemiddel innen læring, og det beskrives og evalueres hvordan hypermedia kan ha merverdi innen undervisning og læring. Det fokuseres spesielt på studentaktiv bruk av internett, da jeg synes at debatten så langt har dreid seg for mye om bruk av internett som en informasjonsdatabase. Dette er selvfølgelig en viktig anvendelsesmåte av internett, men samtidig er det viktig å fokusere på mer studentaktive tilnærminger til internett. Som et eksempel i denne sammenhengen beskrives i denne avhandlingen hvordan internett kan tas i bruk som et publiseringsmedium, hvor den lærende er den aktive part som utvikler informasjon, og ikke bare henter inn ferdig informasjon. Dette er internettbruk i samsvar med moderne pedagogiske teorier. For å beskrive hvordan IKT kan tas i bruk innen undervisning og læring, er det i denne avhandlingen fokusert mye på samarbeid. Gruppetekst er én tilnærming til datastøttet samarbeidslæring, og selv om utviklingen ikke er kommet langt når det gjelder gruppetekst, så skjer det mye innen dette området for øyeblikket, og det vil bli spennende å følge utviklingen her. Samarbeidsverktøy er sentrale verktøy innen ny pedagogikk, og dette temaet behandles grundig i avhandlingen. Først beskrives hva samarbeidsverktøy er ved å vise til to eksisterende verktøy, BSCW og TeamWave. Disse verktøyene vurderes også med hensyn til hvordan de kan tas i bruk innen læring. Jeg har også gjennomført en undersøkelse som tar for seg bruk av samarbeidsverktøy (nærmere bestemt TeamWave) innen prosjektarbeid, og brukt erfaringer gjort gjennom denne undersøkelsen som utgangspunkt til et designutkast av et samarbeidsverktøy. I designforslaget har jeg forsøkt å beskrive et samarbeidsverktøy med de funksjonene som jeg mener at et slikt verktøy bør tilby i en læringssituasjon. Designforslaget er også preget av en moderne pedagogisk vinkling, da det var viktig for meg å kunne ta utgangspunkt i pedagogikk allerede i utviklingsfasen, i stedet for å vurdere hvordan et ferdig designforslag skal kunne utnyttes innen læring. Design-forslaget er ment å skal integreres med et allerede eksisterende hypersystem, for å oppnå et integrert læringsmiljø for studentene. Dette hypersystemet beskrives og vurderes med hensyn til bruk innen undervisning, i tillegg til at det blir beskrevet et juridisk problem i forhold til slike lukkede læringsmiljøer og regler om opphavsrett. Dette er en viktig sak, da det har betydning for hvordan man kan benytte seg av teknologiens muligheter og fordeler, sammenlignet med andre læremidler. Et annet interessant perspektiv er hvordan informasjonsteknologien kan være til hjelp innen evaluering. Et eksempel på hvordan IT kan fungere i en evalueringssituasjon beskrives gjennom et eksisterende program kalt Course Test Manager. Konklusjonen i denne sammenhengen er imidlertid at evalueringsform må stå i forhold til arbeidsmåtene som brukes i faget. Det nytter ikke med en flervalgstest innen et prosjektbasert fag. Jeg konkluderer med at det å lykkes med innføringen av IKT-verktøy innen læring er avhengig av langt flere faktorer enn teknologien, og det er ikke nok å legge teknologien til rette dersom man ikke tar hensyn til disse faktorene. Avhandlingen tar altså for seg de nevnte tema med utgangspunkt i moderne pedagogiske teorier, og alle nevnte anvendelsesområder av IKT innen læring vurderes med hensyn til om det gir merverdi i læringsprosessen.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan genom undervisning kan hjälpa en patient till livsstilsförändringar vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet delades upp i kategorierna patientcentrerade samtal, strukturerade rådgivningsmodeller och information. Resultatet visade att vid samtal med patienten bör sjuksköterskan ta reda på vilken kunskapsnivå patienten befinner sig på och starta undervisningen på patientens nivå. Rådgivning bör innehålla båda skriftlig och muntlig information och kan vara både generell och individuell. Sjuksköterskan och patienten bör tillsammans sätta upp mål och göra regelbunden uppföljning. Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar.

Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens.

Detta är en studie av tre olika skolformer för att se hur olika elever med funktionshindren Aspergers syndrom och autism bemöts och undervisas. De skolformer som studerats är särskolan, gymnasieskolan och extra resurscenter inom gymnasieskolan. Extra resurscenter finns inte representerade vid observationerna av undervisningsformer.

Min studie behandlar skönlitteratur och språkutveckling i skolår 1 - 3. Jag har genomfört intervjuer med pedagoger som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Resultatet visar hur arbetet med skönlitteratur varierar från pedagog till pedagog, men att liknande moment återfinns i samtliga pedagogers dagliga arbete, som till exempel högläsning, individuell läsning och boksamtal. Arbetet med skönlitteratur hade en positiv inverkan på elevernas språkutveckling. / The intention of this study is to discuss literature, fiction in particular, and language development during the early years of elementary school. During this study I have carried out interviews with pedagogues who, in their teaching, work with literature in different ways. The result shows how the ways of working with literature varies from pedagogue to pedagogue, still similar elements is recovered in all the pedagogues' daily work - such as reading out loud, individual reading and conversations about books. The study also shows that working with literature have had a positive influence on the students' language developments

En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen.

I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och  Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.