Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som globalt drabbar var tionde kvinna i fertil ålder varav genomsnittstiden för diagnostisering är 7–9 år. Symptomen karaktäriseras av svår smärta samt infertilitet och det finns i dagsläget ingen botande behandling. Flera förbättringsområden vid vård av patienter med endometrios har identifierats, där sjuksköterskor spelar en betydande roll. Syfte Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.  Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. De databaser som användes var PubMed och Cinahl, varav elva artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatdelen. Resultat Resultatet utmynnade i fyra huvudteman med tio underteman. Essensen i innehållet var att sjukdomen hade en negativ inverkan på de drabbade kvinnornas upplevda välbefinnande och livskvalitet utifrån såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter. Att bli tagen på allvar, få en diagnos och stöd framhölls som viktiga faktorer i hanteringen av sjukdomen.  Slutsats Ett personcentrerat helhetsperspektiv kring de drabbade kvinnorna och deras behov är nödvändigt för att bidra till en professionell omvårdnad av kvinnor med endometrios. / Background Endometriosis is an estrogen-dependent disease that globally affects one in ten women in fertile age, of which the average time for diagnosis is 7-9 years. The symptoms are characterized by severe pain and infertility and there is currently no curative treatment. Several areas for improvement in the care of patients with endometriosis have been identified, in which nurses play a significant role.  Aim To describe women’s experiences of living with endometriosis.  Method General literature review with descriptive design. The databases used were PubMed and Cinahl, of which eleven articles with a qualitative approach were included in the results section. Results The result opened into four main themes with ten subthemes. The essence of the content was that the disease had a negative impact on the affected women´s perceived well-being and quality of life based on both physical, psychological and social aspects. Being taken seriously, getting a diagnosis and support were highlighted as important factors in managing the disease. Summary A person-centered overall perspective on the affected women and their needs is necessary to contribute to the professional care of women with endometriosis

Bakgrund: Endometrios drabbar var tionde kvinna och innebär att endometrieliknande vävnad växer utanför livmodern vilket skapar smärta, inflammation och fibrosbildning. Symtomen innefattar exempelvis dysmenorré, kroniska buksmärtor, blödningsrubbningar och trötthet. Kvinnorna bör bemötas med lyhördhet, respekt och bekräftas i sitt lidande. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever bemötande och vård när de söker vård för besvär som är kopplade till sjukdomen. Metod: I denna litteraturstudie med kvalitativ ansats har 18 studier inkluderats som analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021) metod för litteraturöversikt. Kvalitetsgranskning har utförts med SBU:s mall för bedömning av kvalitativa studier. Resultat: Ur resultatet framkom temat Smärtans fysiologiska konsekvenser (subtema Upplevelser av smärta och Upplevelser av blödning), temat Smärtans psykosociala konsekvenser (subteman Upplevelser av relationer och socialt, Upplevelser av karriär och utbildning samt Känslor och tankar), temat Fördröjd diagnos och behandling (subtema Upplevelser av att inte bli tagen på allvar och Upplevelser av kunskapsbrist och kommunikationsbrist), samt temat Att få diagnos och behandling snabbt (subtema Upplevelser av att känna sig trygg och få hopp). Endometrios gav negativa effekter på kvinnors fysiologiska, psykosociala och psykologiska hälsa där smärta var det dominerande symptomet. Kvinnors upplevelse av vård skilde sig åt men oftast blev deras upplevelser inte tagna på allvar av vårdpersonalen, vilket skapade ytterligare lidande hos kvinnorna.   Slutsats: De flesta kvinnor med endometrios led av smärtor och blödningar vilket påverkade flera aspekter av livet såsom att sköta basala behov, intima och sociala relationer, arbete eller studier samt vardagssysslor i hemmet. Psykisk ohälsa var vanligt förekommande. När kvinnor sökte vård upplevde många att de inte blev bekräftade och att de ibland fick uppleva både inkompetens och okunskap från vårdpersonalen. Detta fördröjde diagnostisering och behandling. / Background: Endometriosis affects one out of ten women and means that endometrial-like tissue grows outside the uterus, which creates pain, inflammation and fibrosis. The symptoms include, for example, dysmenorrhea, chronic abdominal pain, bleeding disorders and fatigue. The women should be treated with sensitivity, respect and be confirmed in the suffering caused by the disease. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis and how they experience their healthcare when they seek care for problems linked to the disease. Method: Literature review with a qualitative approach where 18 studies were included. The data analysis method of Popenoe et al. (2021) for literature review has been used and the studies have been quality reviewed with SBU's template for assessment of qualitative studies. Results: From the results emerged the theme Physiological consequences of pain (subtheme Experiences of pain and Experiences of bleeding), the theme Psychosocial consequences of pain (subthemes Experiences of relationships and social life, Experiences of career and education and Feelings and thoughts), the theme Delayed diagnosis and treatment (subtheme Experiences of not being taken seriously and Experiences of lack of knowledge and lack of communication), as well as the theme Receiving a diagnosis and treatment quickly (subtheme Experiences of feeling safe and getting hope). Endometriosis has negative effects on women's physiological, psychosocial and psychological health where pain is the dominant symptom. Women's experience of care differs, but often they experience that their pain and feelings are not taken seriously by the health care staff, which creates additional suffering for the women. Conclusion: Most women with endometriosis suffer from pain and bleeding which affects several aspects of life such as taking care of basic needs, intimate and social relationships, sex life, work or studies and everyday chores at home. Mental illness was common. When women seek care, they sometimes experience that they are not always taken seriously and sometimes experience incompetence and ignorance from the care staff. This delays diagnosis and thus treatment.

Bakgrund Endometrios är en kronisk sjukdom som uppskattas drabba var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen manifesterar sig och kan påverka kvinnan både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det råder bristande kunskap om endometrios, vilket leder till fördröjda diagnoser och bristfällig vård för kvinnorna. En ökad medvetenhet och kunskap för endometrios kan bidra till en förbättrad vård och ökad livskvalitet för dessa kvinnor. Det finns därmed ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse om endometrios. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen endometrios. Metod Denna icke- systematiska litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes systematiskt i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo med varierande sökordskombinationer. Artiklarna har kvalitetsgranskats avseende på kvalitet och vetenskaplig klassificering enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet har sammanställts och analyserats genom en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställningen av resultaten framträdde fyra huvudkategorier: Upplevelser av fysisk påverkan, Upplevelser av psykisk påverkan, Upplevelser av social påverkan, samt Upplevelser av existentiell påverkan. Resultaten skildrade kvinnornas upplevelser av att leva med endometrios från olika perspektiv. Slutsats Endometrios påverkade kvinnornas upplevda livskvalitet och skapade lidande inom olika dimensioner. De psykiska konsekvenserna av sjukdomen visade sig vara mer påtagliga än de fysiska. De mest frekventa fysiska symtomen inkluderade olika former av smärta såsom, bäckensmärta, dysmenorré och dyspareuni vilket orsakade betydande lidande för kvinnorna. Vårdpersonalens bristande kunskap resulterade i både fördröjd diagnos och otillfredsställande vårdmöten, vilket gav en känsla av hopplöshet och brist på vårdexpertis hos kvinnorna. / Background Endometriosis is a chronic disease estimated to affect every tenth woman of reproductive age. The disease manifests through a holistic perspective, impacting both physically, mentally, socially, and existentially. There is a lack of knowledge about endometriosis, leading to delayed diagnoses and inadequate care for affected women. Increased awareness and understanding of endometriosis can contribute to improved healthcare and enhanced quality of life for these women. Therefore, there is a need to compile current research to increase healthcare professionals' knowledge and understanding of endometriosis. Aim The aim was to highlight women´s experiences of living with the diagnosis of endometriosis. Method This non-systematic literature review was based on 15 scientific original articles of both qualitative and quantitative approaches. Database searches were systematically performed in PubMed, CINAHL and Psycinfo using varied combinations of search terms. The articles were quality-reviewed regarding quality and scientific classification according to the assessment criteria of Sophiahemmet University. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis. Results During the consolidation of the results, four primary categories were identified: Experiences of physical impact, Experiences of psychological impact, Experiences of social impact, and Experiences of existential impact. The results depicted women´s experiences of living with endometriosis from different perspectives. Conclusions Endometriosis negatively affected women´s perceived quality of life and created suffering across various dimensions. The psychological consequences of the disease turned out to be more pronounced than the physical ones. The most prevalent physical symptom included various forms of pain such as pelvic pain, dysmenorrhea and dyspereunia, causing significant distress for the women. The insufficient knowledge among healthcare encounters, leading to a sense of hopelessness and a lack of expertise in the women´s care.

Bakgrund: Tio procent av kvinnor och flickor i fertil ålder drabbas av endometrios. Vid endometrios har vävnad eller endometrioshärdar växt till sig utanför livmodern, vilket resulterar i inflammation och tillväxt av nervändar. Laparoskopi och laparotomi används för att säkerställa eller utesluta en endometriosdiagnos. Analgetika används som om den basala smärtbehandlingen mot dysmenorré, det främsta symtomet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med endometrios upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med en tematisk analys varav 13 artiklar analyserades. Resultat: Ett tema och fyra subteman identifierades. Tema: Bemötande påverkar kvinnors självbild. Subteman: Invalidering av känslor och upplevelser, Normalisering av symtom, Hopplöshet relaterat till inadekvat vård orsakad av inkompetens, samt Bristande informationsgivning och vikten av lyhördhet. Slutsats: Kunskapsbristen bidrog till invalidering av kvinnors känslor och upplevelser, normalisering av symtom, samt bristande lyhördhet och informationsgivning. Detta tillsammans med okunskap bidrog till både fel- och sen diagnostisering. Detta bidrog till negativa upplevelser av hälso- och sjukvården. Resultatet visade att ett fortsatt behov av vidare forskning inom syftet behövs. / Background: Ten percent of women and girls of childbearing age are affected by endometriosis. In endometriosis, tissue or endometrial lesions have grown outside the uterus, resulting in inflammation and growth of nerve endings. Laparoscopy and laparotomy are used to confirm or exclude a diagnosis of endometriosis. Analgesics are used as basic pain management for dysmenorrhea, the main symptom. Purpose: The aim was to describe the perception of health care treatment among women with endometriosis. Method: A qualitative literature review was conducted with a thematic analysis of which 13 articles were analyzed. Results: One theme and four sub-themes were identified. Theme: Treatment affects women's self-image. Sub-themes: Invalidation of feelings and experiences, Normalization of symptoms, Hopelessness related to inadequate care caused by incompetence, and Lack of information and the importance of attentiveness.  Conclusion: The lack of knowledge contributed to the invalidation of women's feelings and experiences, normalization of symptoms, and lack of sensitivity and information provision. This, together with the lack of knowledge, contributed to both misdiagnosis and late diagnosis. This contributed to negative experiences of healthcare. The results show that there is a continued need for further research within the research question.

Objective: Diet lifestyle can influence the risk of endometriosis. Therefore, we conducted a systematicmeta-analysis to investigate the association between dairy products and the risk of endometriosis. Besides, we performed a dose-responsemeta-analysis to evaluate the amount of dairy intake affecting the risk of endometriosis. Methods: Relevant studies were searched from Pubmed, Embase databases, Cochrane Library, and Web of Science from the inception to November 6th, 2020. Also, the dose-response meta-analysis was conducted. All the pooled results were performed by risk ratios (RRs). Results: Finally, seven high-quality studies were included in the present meta-analysis. Total dairy intake was inversely associated with the risk of endometriosis, and the risk of endometriosis tended to decrease with a decrease in the risk of endometriosis when dairy products intake was over 21 servings/week (RR 0.87, 95% CI 0.76–1.00; pnon−linearity = 0.04). Similarly, people who consumed more than 18 servings of high-fat dairy products per week had a reduced risk of endometriosis (RR 0.86, 95% CI 0.76–0.96). When stratified-analyses were conducted based on specific dairy product categories, it indicated that people with high cheese intake might have a reduced risk of endometriosis (RR 0.86, 95%CI 0.74–1.00). Other specific dairy products such as whole milk (RR 0.90, 95% CI 0.72–1.12), reduced-fat/skim milk (RR 0.83, 95% CI 0.50–1.73), ice cream (RR 0.83, 95% CI 0.50–1.73), and yogurt (RR 0.83, 95% CI 0.62–1.11) have not shown significant evidence of an association with the risk of endometriosis. However, there is a higher risk of endometriosis in the females with high butter intake compared to females with low butter intake (1.27, 95% CI 1.03–1.55). Conclusions: Overall, dairy products intake was associated with a reduction in endometriosis, with significant effects when the average daily intake 3 servings. When analyzed according to the specific type of dairy product, it was shown that females with higher high-fat dairy and cheese intake might have a reduced risk of endometriosis. However, high butter intake might be associated to the increased risk of endometriosis. More future studies are needed to validate and add to this finding.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar omkring var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kan orsaka bland annat smärta och infertilitet. I många fall misstolkas symtomen av vårdpersonal vilket leder till fördröjd diagnos och onödigt lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturbaserad studie, baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman: Ett förändrat liv och skiftande förtroende för vården samt sex underteman. Endometrios påverkar kvinnor på många olika sätt, vilket inkluderar kraftig smärta, påverkan på arbetsliv, aktiviteter i det vardagliga livet. Fertilitet och sexlivet påverkas även negativt och kvinnorna lever med en rädsla att förlora sin partner och andra nära relationer. Kvinnorna anser att de är i ett stort behov av stöd. Det saknas adekvat information och kunskap och känslan de uttrycker är att ingen tror på dem. Detta orsakar ett stort lidande för dem som är berörda. Konklusion: Kvinnor med endometrios upplever smärta och begränsningar i livet, samt bristande förståelse och vård. Behovet av en helhetssyn på behandling och stöd är viktigt för att förbättra livskvaliteten. Mer forskning krävs för att förstå sjukdomen och förbättra behandling och stöd. Ökad medvetenhet behövs för att förbättra förståelsen. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that affects around one in ten women of reproductive age. The disease can cause, among other thing, pain and infertility. In many causes, the symptoms are misinterpreted by healthcare professionals, leading to delayed diagnosis an unnecessary suffering. Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature-based, based on 10 scientific articles. Findings: The results revealed two main themes: A Changed Life and Shifting Trust in Healthcare, as well as six subthemes. Endometriosis affects women in many different ways, including severe pain, impact on work, daily activities, infertility, and negative effects on their sex lives. Women live with a fear of losing their partners and other close relationships. They feel a strong need for support as there is a lack of adequate information and knowledge, and they express the feeling that no one believes them. This causes great suffering for those affected. Conclusion: Women with endometriosis experience pain and limitations in life, as well as lack of understanding and care. The need for a comprehensive approach to treatment and support is important to improve quality of life. More research is needed to understand the disease and improve treatment and support. Increased awareness is needed to improve understanding.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ålder. Trots sjukdomens upptäckt redan på 1600 f.Kr. är kunskapen om sjukdomen låg hos såväl allmänhet som hos vårdpersonal. Vid endometrios är det vanligt att behöva söka vård akut vid skov i sjukdomen. Vid ett akutbesök kan stress påverka kommunikationen, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden. Syfte: Att belysa upplevelsen av att lämna anamnes hos kvinnor med diagnostiserad endometrios vid ett akutbesök. Metod: Studien gjordes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades utifrån en innebördsanalys. Resultat: Majoriteten av informanterna har upplevt ett dåligt bemötande vid ett akutbesök. De upplever sig misstrodda av vårdpersonalen och att deras symtom negligeras. Informanterna upplever även en känsla av utsatthet och en maktobalans mellan dem själva och vårdpersonalen. Trots allt finns ändå ljusglimtar och positiva möten beskrivna där informanterna upplevde att vårdpersonalen såg, trodde och lyssnade på dem. Konklusion: Bemötandet från vårdpersonalen påverkar i stor grad kvinnans upplevelse då hon söker vård. Resultatet visar på att upplevelsen av att lämna anamnes och mötet med vården blir mer positivt om kvinnorna görs delaktig i sin vård. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects every 10th woman. Despite the discovery of the disease as early as 1600 BC. Knowledge of the disease is low among both the general public and health care professionals. Women with endometriosis are sometimes in need of emergency care due to relapse in their disease. At an emergency visit stress might effect the communication between the patient and the nurse, which in turn can effect the care of the patient. Aim: To shed light on the experience women diagnosed with endometriosis have of providing anamnesis at an emergency visit. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-stuctered questions. The collected data was analyzed as a content analysis. Findings: The result shows that a majority of the informants have been poorly treated when they seek emergency healthcare. They have experience mistrust from the heathcare staff who neglect their symptoms, and a powerimbalance. After all the informants also describes glimps of light and positive meetings where they’ve felt that the healthcare staff have validated them and listened to them. Conclusion: The way the healthcare professionals treat their patients greatly affect the informants experience when seeking healthcare. The results shows that the experience of giving anamnesis and the meeting with the health care will become more positiv if the patient is involved in their care.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10% av alla livmoderbärare. Patofysiologin är fortfarande okänd, men den mest omtalade teorin är Sampsons retrogradiga menstruation. De vanligaste symtomen är bäckensmärta och dysmenorré. Att få en diagnos tar lång tid och det finns idag ingen ensam undersökning som kan fastslå en endometriosdiagnos. Det finns ingen botande behandling utan fokuset ligger i att lindra lidandet. Genom att studera kvinnors erfarenheter kan sjukvården få en ökad kunskap om endometrios. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningarna genomfördes på CHINAL och PubMed och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanfattas med tre kategorier och åtta subkategorier. I Kategorierna Känslan av en kniv i magen, när endometriosen styr livet och vägen till ett hanterbart liv beskriver kvinnorna deras erfarenheter av smärtan och vilka konsekvenser endometriosen medförde i deras vardag, yrkesliv och relationer. Hur bemötandet i vården kunde se ut, och vad kunskapen hade för betydelse. Slutsats: Endometriosen påverkar kvinnornas livskvalité. Kvinnor med endometrios har kraftiga smärtor vilket kan ge ekonomiska påföljder i form av sjukskrivningar. Bristande kunskap om endometrios inom hälso -och sjukvård bidrar till ett onödigt lidande för kvinnan. Kvinnornas önskan var att bli tagna på allvar. När de mötte sjuksköterskor med kompetens och kunskap om endometrios bidrog det till en trygg miljö där kvinnorna vågade öppna upp sig. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10% of uterus carriers. The pathophysiology is still unknown, but the most known theory is Sampson's retrograde menstruation. The most common symptoms are pelvic pain and dysmenorrhea. Getting a diagnosis takes a long time and there is currently no single examination that can establish an endometriosis diagnosis. There is no curative treatment, but the focus is on alleviating the suffering. By studying women's experiences, healthcare can gain an increased knowledge of endometriosis. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The article searches were conducted on CHINAL and PubMed and resulted in 16 scientific articles. Results: The result is summarized with three categories and eight subcategories. In the categories The feeling of a knife in the stomach, when endometriosis controls life and the path to a manageable life, the women describe their experiences of the pain and the consequences the endometriosis brought to their everyday lives, professional lives and relationships. What the treatment in health care could look like, and what the knowledge meant. Conclusion: Endometriosis affects women's quality of life. Women with endometriosis have severe pain, which can lead to financial consequences in the form of sick leave. Lack of knowledge about endometriosis in health care contributes to unnecessary suffering for the woman. The nurse has a significant impact on patients and healthcare professionals and therefore has a responsibility to ensure that the suffering of the women is reduced and that the development of knowledge is forward.

Around 10% of women in fertile age have endometriosis, despite this there is little known about its origin. It can take years from the first experienced symptoms to an established diagnosis, which is done using invasive methods. A database from the Lucy application containing 11720 questionnaires with up to 41 questions each was examined for signs of associations between lifestyle factors and health indicators with endometriosis. The database was restructured and unusable questionnaires were pruned, leaving 5719 questionnaires for analysis. Questionnaires were assigned a label depending on whether the respondent had an endometriosis diagnosis, some other diagnosis or no diagnosis. Histograms were created for 36 questions to visualize answer distributions among the labels while wordclouds were created for 3 questions to determine commonly used words. Pearson’s chi-square test was performed on 24 questions to determine whether there were statistically significant differences in how respondents answered with regards to their diagnosis. Then, 26 questions were divided between seven question groups based on their similarities. The relative prevalence of endometriosis for every answer alternative was determined and compared withthe average for that group. This was then followed up by a multi-correspondence analysis for every question group. It was found that there are associations between endometriosis and 12 health indicators. These being: affected by infertility, always being tired, regarding own health as bad, having more than 100 birthmarks, severe chronic pelvic pain, dysmenorrhea, regularly whole-body pain, muscle stiffness, neck and shoulder tension, forgetfulness, concentration difficulties, regularly experiencing that stress worsens physical symptoms. No statistically significant association between lifestyle factors and endometriosis could be found in the survey database. There were findings of socioeconomic differences between respondents with endometriosis and those without a diagnosis which may have affected the result. / Runt 10% av kvinnor i fertil ålder har endometrios, trots detta är lite känt om dess ursprung. Det kan gå flera år från första upplevda symptom till en etablerad diagnos, som kräver invasiva metoder. En databas från Lucy applikationen med 11 720 enkäter upp till 41 frågor vardera undersöktes efter tecken på kopplingar mellan livsstilsfaktorer och hälsoindikatorer med endometrios. Som ett första steg omstrukturerades databasen och oanvändbara enkäter sållades bort, vilket lämnar 5719 enkäter för analys. Enkäterna blev tilldelad en etikett baserad på huruvida respondenten hade en endometriosdiagnos, någon annan diagnos eller ingen diagnos. Histogram skapades för 36 frågor för att visualisera svarsfördelningen mellan etiketter medan ordmoln skapades för 3 frågor för att bestämma vanligt förekommande ord. Pearsons chi-kvadrattest utfördes på 24 frågor för att bestämma huruvida det fanns signifikanta statistiska skillnader i hur respondenter svarade med avseende på deras diagnos. 26 frågor blev uppdelade i 7 olika grupper baserade på deras liknelser och den relativa utbredningen av endometrios bestämdes för varje grupp och jämfördes med snittet i varje grupp. Slutligen följdes detta upp med multikorrespondensanalys för varje grupp av frågor. Det hittades associationer mellan endometrios och 12 hälsofaktorer. Dessa var: infertilitet, alltid vara trött, betrakta sin egna hälsa som dålig, ha fler än 100 födelsemärken, uppleva allvarlig kronisk bäckensmärta, dysmenorré, regelbunden helkroppssmärta, muskelstelhet, spändhet i nacke och axlar, glömskhet, koncentrationssvårigheter, regelbundet uppleva att stress förvärrar fysiska symptom. Ingen statistisk signifikant association kunde hittas mellan livsstilsfaktorer och endometrios från undersökningsdatabasen. Det hittades socioekonomiska skillnader mellan respondenter med endometrios och de utan diagnos vilket kan ha påverkat resultatet. / FEMaLe

Bakgrund: Endometrios drabbar cirka 10% av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen korrelerar med infertilitet. Infertiliteten leder till lidande hos de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos kvinnor som lider av infertilitet på grund av endometrios. Metod: Studien använde sig av litteraturstudie som tillvägagångssätt. Efter artikelsökningen valdes nio resultatartiklar ut. Artiklarna granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall, efter det sammanställdes artiklarnas resultat och kategoriserades därefter in efter hur de svarade på syftet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier; Sorgen över att få sin infertilitetsdiagnos, Missnöjet över vårdens bemötande, Påfrestningar av att genomgå infertilitetsbehandling, Brist på stöttning från sin omgivning, Förändrad självuppfattning vid infertilitet. Kvinnors infertilitetsdiagnos påverkade kvinnor i alla delar av deras liv. Det framkom att majoriteten av kvinnorna har haft negativa upplevelser med hälso- och sjukvården. Olika läkare gav olika råd, känslig information sades utan taktkänsla, kvinnorna upplevde press från sjukvården hur de skulle behandlas. Konklusion: Endometrios och infertilitet påverkar kvinnor på flera plan i deras liv. Det är av vikt att hälso- och vårdpersonal har de rätta kunskaperna för att kunna lindra kvinnans lida och stötta henne. Det behövs mer forskning kring ämnet för en djupare förståelse av sjukdomen och utbildning till den drabbade kvinnans omgivning vore önskvärt. / Background: Endometriosis affects about 10% of women in fertile age. The disease correlates with infertility and leads to suffering in the affected women. Aim: The aim of the study was to highlight women's experiences of living with infertility related to endometriosis. Method: The study used a literature study as an approach. After the article search, nine result articles were selected. The articles were reviewed according to Carlsson and Eiman's (2003) review template, after that the results of the articles were compiled and then categorized according to how they answered the purpose. Results: The results were divided into five categories; The grief of being diagnosed with infertility, Dissatisfaction with the behavior of the healthcare system, Stresses of undergoing infertility treatment, Lack of support from those around them, Changed self-perception in infertility. Women's infertility diagnosis affected women in all areas of their lives. It highlighted that the majority of women have had negative experiences with health care. Different doctors gave different advice, sensitive information given without any concern and the women experienced pressure from the healthcare system as to how they should be treated. Conclusion: Endometriosis and infertility affect women on many levels in their lives. It is important that healthcare professionals have the right skills to be able to alleviate the woman's suffering and support her. More research is needed on the subject for a deeper understanding of the disease and education for the affected woman's surroundings would be desirable.