Syftet med förstudien var att undersöka vilka parametrar som kommer ha inflytande på en regulator i ett nytt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem, och om möjligt även undersöka hur mycket inflytande de har. Påverkande parametrar är t ex utetemperatur, sol, vind, nederbörd och internvärme i samverkan med byggnaders huströghet, dvs. värmelagringsförmåga. Målet var att ta fram dels en specifikation, som beskrev olika driftfall, och dels ett designförslag på en möjlig webbaserad sida i ett av företaget Regins HMI-system (användarverktyg). Användargränssnittet till designförslaget skulle vara enkelt och tydligt att förstå, samt ha en tydlig koppling till energibesparing.Förstudien ”Innovativt koncept för prognosstyrning av byggnaders värmesystem” skulle ligga till grund för en utveckling av företaget AB Regin´s produktsortiment – resultatet av specifikationen och designförslaget kommer senare implementeras i en fungerande produkt, som skall innehålla både prognosstyrning och val av komfort.Prognosstyrning har funnits sedan 1980-talet och det som ursprungligen skulle uppnås med detta var ett jämnare inomhusklimat. För att spara ännu mer energi kan prognosstyrning kombineras med en komfortratt, men då kommer det behövas en större acceptans från brukarna för en något kallare temperatur inomhus vintertid och en något varmare temperatur sommartid. För att möta dagens krav och EU:s mål med en minskad energianvändning borde detta nya koncept – med möjlighet att även påverka komforten inomhus – ligga rätt i tiden.För att genomföra undersökningarna har en litteraturstudie och en simulering gjorts. För detta krävdes en referensbyggnad och då har företagets eget kontor i Kållered använts. Resultatet visar att utetemperatur, solinstrålning och internvärme har en stor betydelse för prognosstyrning. Även vinden påverkar (främst ventilationsanläggningen), men med rätt utförande på denna borde den vara marginell. Sol och nederbörd på fasad har också en marginell påverkan, då de flesta moderna hus är välisolerade. / Program: Energiingenjör

En modern byggnad enligt gällande normer. Hur hårda är kraven som ställs och skulle de kunna vara hårdare? I den här rapporten undersöks en hotellbyggnad belägen i Säve. Dess värmebehov skulle sänkas med 50 %. Målet skulle uppfyllas med miljövänliga material, enligt SundaHus, men samtidigt fanns ekonomiska mål. Projektet skulle vara ekonomiskt försvarbart. Byggnadens ritningar undersöktes och genom att öka på isoleringstjockleken i klimatskalet sänktes transmissionsförlusterna till 127 500 kWh/år, från 146 280. Genom att göra det tätare sänktes den energi som försvinner via luftläckaget till 3 580 kWh/år, från 28 650. Även ventilationssystemet gjordes effektivare vilket fick ner ventilationsförlusterna till 90 650 kWh/år, från 120 835. Trots dessa förbättringar lyckades inte värmebehovet sänkas till 50 % av ursprungliga 266 500 kWh/år. Det värmebehovet som arbetet resulterade i blev 192 450 kWh/år, vilket är en sänkning med endast 28 %. Detta kan förklaras av att vid tjocka isolerskikt uppstår problem med att torka ut fukten i klimatskalet. Risken med höga fukthalter är mögel som kan uppstå och påverka integriteten i konstruktionen. Genom att begränsa isolertjockleken kan fukthalten hållas i rimliga nivåer där den kan tänkas torka ut under årets varmare del. Ytterligare ett mål med projektet var att förbättringar skulle ske med miljövänliga material. Många av de material som används i dagens byggnader går att ersätta med trä. Ett material som Sverige borde använda mer. Inte minst för att det binder koldioxid. Alla material är inte lika lätta att byta ut. Betong är ett sådant material. Det är inte direkt farligt för miljön men är inget som SundaHus rekommenderar utom i prefabricerade element. Dess höga tryckhållfasthet och armeringsmöjligheter är tillsammans med att det är lättarbetat, så länge det inte bränt, svårslaget. Totalkostnaden för att göra ovan nämnda förbättringar var beräknat att kosta ungefär 3 miljoner. Sett till hur mycket som det sänker månadskostnaden på 50 år varierar resultatet beroende på elpriset. Ligger elpriset på 0,60 kr/kWh hamnar projektet på en förlust med ungefär 1,85 miljoner. Är elpriset istället så högt som 1,50 kr/kWh vänds förlusten till en vinst på 4,16 miljoner. Slutsatsen blir att det går att förbättra byggnader, men att sätta skyhöga mål om att minska värmebehovet med hela 50 % är orimliga. Tjocka isolerskikt kan ge mer problem än vad de löser. Fukt skulle ge upphov till mögel som kan påverka konstruktionens stabilitet samt även påverka hälsan negativt för de boende. Om dessa problem rent konstruktivt skulle kunna lösas är det långt ifrån säkert att kostnaderna bär sig. Elpriset är en avgörande faktor för om projektet blir en förlust eller vinst. / Looking at a modern building built in accordance with current standards. How high they are set and could they be higher? This report examines a hotel building located in Säve, just north of Gothenburg. One of the targets of this report was to reduce its heating demand by 50%. The goal would be reached by using environmentally friendly materials, as well as upholding financial targets. An important target was for the project to be economically viable. By increasing the insulation thickness of the buildings climate barrier and thus reducing the transmission losses to 127 500 kWh / year, from 146 280, and making it more airtight lowered the energy lost through air leakage to 3 580 kWh / year, from 28 650. The efficiency of the ventilation system was improved as well, reducing the ventilation losses to 90 650 kWh / year, from 120 835. Despite these improvements the amount of energy needed for heating was reduced to 192 450 kWh / year, a mere 28%. The target was 50% of the original 266 500 kWh / year. By having a thick layer of insulation problems with drying out the moisture will occur and thus it is also important to keep the thickness at a reasonable level. Otherwise mold would start to grow, affecting the integrity of the structure as well as the health of the residents. By limiting the insulation thickness moisture levels can be maintained in reasonable levels and to dried out during the warmer part of the year. Another goal of the project was that improvements could be made with environmentally friendly materials. Many of the materials used in today’s buildings can be replaced with wood. An abundant material in Sweden that should be used more, not least as it’s a benefit to the environment as it binds carbon dioxide. All the materials are not easy to replace. Concrete being one such material. It is not directly harmful to the environment but nothing SundaHus recommends using, except prefabricated elements. Its high compressive strength and ability to work with reinforcement is hard to beat. The costs of making these improvements and modifications were estimated to cost roughly SEK3 million. The true benefits or costs over the course of the buildings life span of 50 years are more difficult to estimate, as it’s highly dependent of the cost of electricity. At the price of SEK0.60 / kWh the project would be a loss of approximately SEK1.85 million whereas if the price would had been SEK1.50 / kWh it’s estimated that the project would turn to a profit of SEK4.16 million. The conclusion is that it’s possible to improve buildings, but putting exorbitant goals to reduce heating requirements by as much as 50% is unreasonable. Thick insulation layer can give more problems than they solve. Moisture could cause mold that can affect the structural stability and also negatively affect the health of the residents. If these constructive problems could be solved, it is still far from certain that the cost of carrying themselves. The electricity price is a determining factor to whether the project will turn to a loss or be profitable.

I Sverige står bostad och servicesektorn för cirka 40 % av den totala energianvändningen. 90 % av denna energi används till hushåll och lokaler, vilket betyder att dess energianvändning endast överstigs av industrins. En god strategi för en minskad nationell energianvändning är därför att energieffektivisera både befintliga byggnader och nyproduktion. Detta arbete har i syfte att undersöka hur olika typer av energieffektiviseringar påverkar kontorsbyggnader ur en energisynpunkt beroende på deras planlösning. Arbetet kommer att jämföra två verkliga byggnader som har samma yttre dimension och konstruktion, men där en av byggnaderna har en jämförelsevis öppnare planlösning. Fem olika energieffektiviseringar kommer att simuleras utifrån programvaran EQUA IDA ICE; en sänkning av inomhustemperaturen, en ökad verkningsgrad på luftbehandlingsaggregatets värmeväxlare, ett minskat U-värde på fönster, Ett minskat U-värde på tak samt en ändring av värmesystemets styrsystem till proportionell från proportionellt integrerande. Resultatet visar att: En sänkning av inomhustemperaturen med 2 ˚C minskar behovet av värme till luftbehandlingsaggregatet för den öppna byggnaden med 42,5 %, och 35,8 % för den mindre öppna. Effekterna av en ökad verkningsgrad från 0,6 till 0,9 på värmeväxlaren i luftbehandlingsaggregatet, är oberoende av en byggnads planlösning. Vid ett minskat U-värde på fönster från 1,8 till 1,1 W/m2,K så ökas den tillförda kylan till luftbehandlingsaggregatet med 130 % för byggnaden med den öppna planlösningen, och för den mindre öppna byggnaden så påverkas inte behovet. Vid ett minskat U-värde på taket från 0,09 till 0,05 W/m2,K så har byggnaden med den öppna planlösningen en bättre prestanda för tillförd värme till både värmesystem och luftbehandlingsaggregat. När styrsystemet för värmesystemetet ändras till proportionellt från proportionellt integrerande, så ökar kylbehovet för värmesystemet för byggnaden med den öppnare planlösningen med 4,1 %, och den mindre öppna byggnaden får en större ökning på 17,7 %. En mindre öppen planlösning får en större påverkan av energieffektiviseringar på ventilation- och värmesystem i jämförelse med en mer öppen. En öppen planlösning får en större påverkan av energieffektiviseringar som minskar U-värdet på konstruktionen i jämförelse med en mindre öppen planlösning. / The residence and service sector stand for 40 % of the total energy use in Sweden. 90 % of that energy is used for households and facilities, which means that its energy use is only surpassed by that of the industry An appropriate solution for a national reduction in use of energy is therefore to streamline the energy efficiency for existing and planned buildings. The aim for this academic work is to examine how different methods of streamlining energy use is affected by building planning. Two real life buildings are to be compared and analysed. The buildings have identical outer dimensions and construction, and one of them has a comparatively more open building plan. Five different streamlining solutions are going to be simulated in the software EQUA IDA ICE; a lowering of the room temperature, an increased efficiency on the heat exchanger in the air handling unit, a decreased U-value (a Swedish building standard in energy transmission) for the windows, a decreased U-value for the roof and lastly a change from a proportional control system to a proportional integrating on the heating and cooling system. The results show that: A lowering of the room temperature by 2 ˚C, lessens the heating load for the air handling unit by 42,5 % in the building with a more open building plan, whilst the less open building sees a decrease of 35,8 %. The effect of an increased efficiency from 0,6 to 0,9 on the heat exchanger in the air handling is unaffected by a buildings planning. A lowered U-value for the windows from 1,8 to 1,1 W/m2,K increases the cooling load for the air handling unit by 130 % on the building with the more open planning. And at the same time the building with the less open planning is unaffected by the streamlining. A lowered U-value for the roof from 0,09 to 0,05 W/m2,K gives an increased performance on the heating load for both the heating system and air handling unit on the building with the more open planning, compared to that of the less open building. If the control system of the heating and cooling systems changes from a proportional integrating to a proportional one, the cooling load for the cooling system increases by 4,1 % on the building with the more open planning, whilst it increases by 17,1 % on the less open building. Streamlining the energy use of ventilation, cooling and heating systems has a bigger impact on buildings with a more open planning compared to those with a less open building plan. A less open building plan is better affected by the streamlining of the energy transmission trough the construction compared to a more open planning.