År 2002 laginfördes ett EU-direktiv med syftet att skapa möjligheten för länder inom EU att kunna ha bättre kontroll på sin energianvändning. Utifrån detta direktiv infördes därefter en lag om energideklarationer. Energideklarationernas främsta syfte skulle vara att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. Detta skulle uppnås genom att ge en översiktlig bild av byggnadens energistatus, samt underlag för investeringsbeslut vid energieffektivisering. Detta examensarbete undersöker om energideklarationer uppfyller syftet att bidra till en effektiv energianvändning. Frågor till verksamma inom fastighetsbolag samt egen undersökning av energideklarationer resulterade i ett konstaterande att deklarationerna ger en översiktlig bild av byggnadens energistatus på ett tydligt sätt. För verksamma inom fastighetsbolagen kan energideklarationerna fungera som underlag för energieffektivisering, dock kan åtgärdsförslagen anses vara för generella. Denna uppfattning om åtgärdsförslagen gör att många använder sig av effektiviseringsåtgärder som tagits fram inom organisationen genom registrering, analys och uppföljning av energianvändningen på en högre detaljnivå. Denna detaljnivå kan utgöra en tydligare bild av var i byggnaden åtgärder behöver göras, samt vilka typer av åtgärder som är lämpligast. Energideklarationernas syfte att bidra till en effektiv energianvändning uppfylls därmed endast till viss del. / In 2002, a directive from EU stated that the countries should start keeping better track of how buildings consume energy. From this directive a law was introduced that implied that energy declarations now were to be established. The main purpose of energy declarations was for them to contribute to efficient energy use and a healthy indoor environment. This was to be achieved by giving a general view of the building’s energy status, as well as basis for investments in making the building more energy efficient. This master’s dissertation examines if energy declarations fulfill their purpose of contributing to an efficient energy use. After questioning of real estate company’s personnel and examining energy declarations, they proved to be considered adequate in showing a building’s general energy consumption. However, the action proposals are often considered too simplistic. Instead, many companies base their actions in order to make the building more efficient on their own personnel, their thorough investigation and detailed analysis of a building’s energy consumption. This detailed analysis gives a clearer picture of where energy can be saved and in what way actions should be made in order to be most efficient. The purpose of energy declarations is therefore only partially fulfilled.

År 2002 kom EU-direktivet om byggnaders energiprestanda vilket senare ledde till lagen om energideklarationer som hade som syfte att skapa ett effektivt styrmedel för energianvändning i Sverige. Brister med systemet som ett effektivt styrmedel har sedan införandet av lagen uppdagats. Syftet med arbetet är att ta fram vilka metoder som energiexperterna använder sig av vid framtagning av förslag till energieffektivisering och se om metodvalet har någon påverkan på kvalitén av förslaget. Följande frågeställningar har hanterats: Vilka metoder används vid framtagning av förslag till energieffektivisering? Hur påverkar metoderna kvalitén på energiexperternas förslag till energieffektivisering? Vad är energiexperternas syn på arbetet med att ta fram förslag till energieffektivisering? Målet med studien är att öka kvalitén på åtgärdsförslagen i energideklarationer. För kunna genomföra granskningen har en enkätundersökning och sju intervjuer genomförts med energiexperter registrerade i Skåne. Resultatet av enkätundersökningen visar energiexperternas metodval i form av användande av beräkningsprogram, handberäkning, erfarenhetsmässiga antaganden och besiktning av byggnaden samt energiexpertens syn på arbetet med att ta fram förslag till energieffektivisering. Resultatet av intervjuerna visar energiexperternas tillvägagångssätt, syn på kvalitet i åtgärdsförslag samt syn på arbetet med energideklarationer. Energiexperternas arbete med att ta fram energieffektiviserande åtgärder grundas till stor del på besiktningen av byggnaden de ska energideklarera tillsammans med de underlag energiexperten får av fastighetsägaren. Jämförelsen av energiexperternas metoder visade att kvalitén i åtgärdsförslag inte avgörs av vilken beräkningsmetod som används utan snarare av energiexpertens erfarenhet och förmåga att identifiera kostnadseffektiva åtgärdsförslag under besiktning och vid granskning av underlag. Energiexperternas syn på arbetet med att ta fram åtgärdsförslag till energieffektivisering är varierade. Flera anser att arbetet med att ta fram kostnadseffektiva åtgärdsförslag är enkelt och systemet med energideklarationer fungerar som det ska medans andra anser att det finns brister i systemet och att arbetet med att ta fram åtgärdsförslag skulle kunna förbättras. / Since the EU-directive about energy performance of buildings in 2002, the Swedish government passed a law about energy declaration of buildings that came into effect in 2009. From that point forwards buildings have been required to have an energy declaration stating the buildings energy performance and also including suggestions of energy efficiency improvements that can be made for the building. Responsible for producing energy declarations are energy experts whom have been evaluated by certificate authority to be fit for doing energy declarations. The purpose of this study has been to find out which methods the energy experts use when developing proposals for energy efficiency improvments and to see if the choice of method has any impact on the quality of proposed improvements. Questions that have been addressed are: What methods are used when making proposals for energy efficiency improvements? How do the methods affect the quality of proposed energy efficiency improvements? What are the energy experts' view on their work of producing proposals for energy efficiency? The study was carried out by doing a survey and several interviews with energy experts. The results show that the energy experts' work to propose energy efficiency improvements is largely based on the inspection of the building together with the building data that the energy expert gets access to. Comparison of the energy experts' methods showed that the quality of proposed energy efficiency improvements is not determined by the calculation method used but rather by the energy expert's experience and ability to identify cost-effective energy efficiency improvements. The energy experts' views on the work of developing proposed energy efficiency improvements are mixed.