Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor. De flesta elever tyckte att engelska är ett viktigt ämne, något som troligen gör dem mera motiverade, oavsett vilken grupp de tillhör. Både lärare och elever ansåg att en stor fördel med nivågruppering är att arbetstakten kan anpassas efter vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på. Lärarna trodde att eleverna var mer positiva till nivågrupperinig än vad elevenkäten visade. Någon skriftlig utvärdering av vad eleverna tycker om nivågruppering utförs inte på skolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen. Utifrån de resultat som undersökningen gett kan man se att det är vissa aktiviteter som är förknippade med det manliga könet som gör att dessa pojkar presterar bättre. Orsaken till att pojkar presterar bättre än flickor är att de möter engelska på sin fritid genom bland annat datorn mer än vad flickorna gör. En annan orsak är att vissa moment i undervisningen är till pojkarnas fördel. I arbetet diskuteras även varför dessa aktiviteter är till pojkarnas fördel.Examensarbetet syftar inte till att ge en bild av att engelskundervisningen ser likadan ut i andra klasser och skolor utan det är just i denna klass som jag har uppmärksammat dessa skillnader. De resultat och nya frågeställningar som mitt arbete kommer att kunna genera kan alltså inte ses som någon ”sanning” på hur engelskundervisningen ser ut eller ska se ut överlag i de svenska grundskolorna.

I denna studie analyseras fem högstadielärares uppfattningar om grammatikundervisning i engelska. Syftet är att undersöka och belysa lärarnas syn på grammatikundervisning och deras uppfattning om styrdokumentens påverkan. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Ansatsen har varit att analysera materialet utifrån en fenomenologisk ansats och tolka resultatet med hjälp av relevanta etablerade teorier och begrepp sprungna ur forskning om språkundervisning och språkinlärning. Det insamlade och analyserade materialet består av intervjuer och en genomgång av gällande styrdokument för engelska på högstadiet. Resultatet visar att uppfattningar om, och omfattning av, grammatikundervisning skiljer sig åt mellan de intervjuade lärarna. Studien söker ingen generaliserbarhet, främst på grund av studiens omfattning men även dess fenomenologiska ingång. Vidare redovisar studien att styrdokumenten lämnar stort utrymme för lärarnas egna tolkningar av grammatikens roll i engelskundervisningen. Det kan förklara orsaken till de många olika undervisningssätt och metoder som de intervjuade lärarna i denna studie använder sig av. Vidare kan konstateras att lärarnas personliga inställning till grammatik förefaller ha relativt stor betydelse för vilket utrymme den ges i undervisningen och hur undervisningen utformas.

This study investigates which factors Swedish upper secondary students believe affect their learning and their results the most in the subject English. Students’ beliefs of what could benefit their learning were also investigated. Methods used in the study include focus groups and surveys. Results show that English outside of school, motivation, interest, previous experience, expectations, peer influence, effort, instructional context and the teacher are some of the factors that the participating students believe affect them the most. Regarding their test results most students attribute both positive and negative test results to their own effort. In the investigation it was also found that most students could reflect on their own learning and possible improvements in the classroom. Among the students there were three parts of the subject that most students would like to see improved: the interaction, the teacher and the type of tasks and exercises they work with.

This corpus-based study of the use of expressions of future in English has two aims: to examine how certain expressions of future are used in Present-day English, and to explore how electronic corpora can be exploited for linguistic study. The expressions focused on in this thesis are five auxiliary or semi-auxiliary verb phrases frequently discussed in studies of future reference in English: will, ’ll, shall, going to and gonna. The study examines the patterned ways in which the expressions are used in association with various linguistic and non-linguistic (or extra-linguistic) factors. The linguistic factors investigated are co-occurrence with particular words and co-occurrence with items of particular grammatical classes. The non-linguistic factors examined are medium (written vs. spoken), text category, speaker characteristics (age, sex, social class, etc.), region and time. The data for the study are exclusively drawn from computer-readable corpora of Present-day English. Corpus analyses are performed with automatic and interactive methods, and exploit both quantitative and qualitative analytical techniques. The study finds that the use of these expressions of future varies with a number of factors. Differences between spoken and written language are particularly prominent and usage also varies between different types of text, both within spoken and written corpora. Variation between groups of speakers is also attested. Although the linguistic co-occurrence patterns are similar to some degree, there are nonetheless differences in the collocational patterns in which the expressions are used. Methodological issues related to corpus-based studies in general are discussed in the light of the insights gained from this study of expressions of future.

<p>Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.</p><p>Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><p>- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?</p><p>- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?</p><p>- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.</p>

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar om Massive Multiplayer Online-spels (MMO-spel) inverkan på engelskkunskaper. Studien, likt tidigare forskning inom om-rådet, grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod i form av semistruk-turerade intervjuer har använts för att intervjua deltagare i årskurs 6. Följande frågeställ-ningar har legat som grund för studien: Hur beskriver elever sitt eget och klasskamraters spelande av MMO-spel i förhållande till engelskinlärning? Hur beskriver elever att de och andra lär sig engelska i MMO-spel? Hur ser elever på MMO-spel som ett möjligt verktyg för språkinlärning i engelskundervisning?Intervjuerna analyserades med en fenomenografiskt inspirerad modell i sju steg för att få fram ett resultat. Resultatet visar att eleverna är medvetna om MMO-spels inverkan på eng-elskkunskaper. Medvetenheten hos deltagarna berör inte enbart utvecklingen av engelsk-kunskaper utan även spelvanor och vad i spelen det är som utvecklar engelska. Resultatet visar även att eleverna påstår att det är den sociala sidan i spelen som utvecklar och inte själva spelandet. Flertalet av deltagarna är skeptiska till en potentiell användning av MMO-spel i engelskundervisningen. / The purpose of this study is to inquire into the perceptions of the influence which Massive Multiplayer Online games (MMOs) have on the English language skills of those who play them. This study, like other studies in the same field, departs from a sociocultural perspec-tive. This qualitative study employed semi-structured interviews with participants aged be-tween 12 and 13. The study asked the following questions: How do participants perceive the influence MMOs have on their own and others’ English? How do participants describe the experience of learning English through MMOs? How do participants regard the idea of using MMOs as a tool for English language teaching in a formal educational setting?The interviews were analysed with a fenomenographically inspired model to find a result. The results indicate that participants are aware of the impact MMOs have on their English language skills. This awareness encompassed not only the improvement of English lan-guage skills, but also an awareness of their gaming habits and how they also improve English language skills. Furthermore, participants perceived that it is the social aspect of MMOs which improves English skills, as opposed to the game play mechanics. The majority of the participants are, however, skeptical of the use of MMOs in formal English education.

Digitala spel har blivit alltmer populära och lättillgängliga i dagens samhälle, och nästan alla, särskilt i den yngre generationen, spelar någon typ av spel. Forskning har visat att spel kan ha en positiv inverkan på elevers andraspråksinlärning genom bland annat ökad motivation och bättre receptiv språkförmåga. Speciellt onlinespel ger utmärkta förhållanden att lära sig engelska eftersom spelen oftast är på engelska, samt att kommunikation, som oftast sker på engelska, med spelare från andra länder är nödvändig för att prestera bra i spelen. Den här studien visar med hjälp av en gruppintervju och tre individuella intervjuer, att eleverna själva ser onlinespel ha en övervägande positiv inverkan på deras motivation och lärande inom engelska som andraspråk. Förutom att de upplevde att de lärde sig mer naturlig engelska i spelen berättade de att engelskan i skolan blev roligare eftersom de kunde följa lektionerna lättare.

<p>This corpus-based study of the use of expressions of future in English has two aims: to examine how certain expressions of future are used in Present-day English, and to explore how electronic corpora can be exploited for linguistic study. </p><p>The expressions focused on in this thesis are five auxiliary or semi-auxiliary verb phrases frequently discussed in studies of future reference in English: <i>will</i>, <i>’ll</i>, <i>shall</i>, <i>going to</i> and <i>gonna</i>. The study examines the patterned ways in which the expressions are used in association with various linguistic and non-linguistic (or extra-linguistic) factors. The linguistic factors investigated are co-occurrence with particular words and co-occurrence with items of particular grammatical classes. The non-linguistic factors examined are medium (written vs. spoken), text category, speaker characteristics (age, sex, social class, etc.), region and time. The data for the study are exclusively drawn from computer-readable corpora of Present-day English. Corpus analyses are performed with automatic and interactive methods, and exploit both quantitative and qualitative analytical techniques.</p><p>The study finds that the use of these expressions of future varies with a number of factors. Differences between spoken and written language are particularly prominent and usage also varies between different types of text, both within spoken and written corpora. Variation between groups of speakers is also attested. Although the linguistic co-occurrence patterns are similar to some degree, there are nonetheless differences in the collocational patterns in which the expressions are used. </p><p>Methodological issues related to corpus-based studies in general are discussed in the light of the insights gained from this study of expressions of future.</p>

<p> Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001.</p> / <p>A study of three extracts from three English novels from three centuries regarding verb aspect, i.e. the progressive form. The tendency is that the progressive form has increased from 1813 to 1913 and further to 2001.</p>