Bakgrund: En enterostomi är en konstgjord öppning i buken som avleder avföring från tarmen. Enterostomin kan vara kronisk eller reversibel och kan bli aktuell vid olika sjukdomstillstånd. Att få en livsförändrande sjukdom kan påverka personer både fysiskt och psykiskt. Personer som får en enterostomi står inför utmaningar som innefattar både läran om enterostomin och läran om att leva med den. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med en enterostomi Metod: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, tretton vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev personers upplevelser av att leva med en enterostomi: En förändrad kropp som påverkar självbilden, Bli begränsad i vardagen, Oro för andras reaktioner, Behov av en stödjande omgivning, Återgå och anpassa sig till ett nytt liv. Slutsats: Det framkom att en del personer upplevde att enterostomin medförde en positiv livsförändring medan andra upplevde svårigheter med anpassning och begränsningar i vardagen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll för att stödja personer till att återanpassa sig till livet med enterostomi, genom att ge relevant information, handledning och ett gott mentalt stöd.

Bakgrund: Enterostomi är ett samlingsnamn på flera tarmstomier. Den skapas genom ett kirurgiskt ingrepp där en del av tarmen dras ut och sys fast på bukväggen i syfte att tarminnehållet ska tömmas igenom i en så kallad stomipåse. Bildandet av denna innebär fysiologiska förändringar för människokroppen. Personen kan även drabbas psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om personers upplevelse av att leva med en enterostomi för att kunna vara ett bättre stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med enterostomi. Metod: I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes litteraturstudien där 17 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem olika kategorier: Begränsas i dagligt liv, Förändrad kroppsbild och sexualitet, Stöd och strategier för att kunna anpassa sig, Informationens betydelse för autonomi och sociala relationer, Psykosociala utmaningar. Slutsatser: Personer med begränsas i det dagliga livet och är i behov av stöd. I samband med enterostomin kommer en ny kroppsbild, vilket även påverkar det sexuella livet. Stöd är en viktig del i anpassningen till det nya livet. Personer behöver få mera kunskap om hanteringen av enterostomin för bättre livskvalitet.

Bakgrund: En enterostomi är en kirurgisk skapad öppning i bukväggen som används för att omleda tarmens innehåll. Enterostomioperation kan bli aktuell vid sjukdom eller skada och kan vara temporär eller permanent. Att få en enterostomi kan upplevas omvälvande och ställa stora krav på personen som genomgår denna förändring. Syfte: Att beskriva personers upplevelse, före och efter, enterostomioperation. Metod: Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed där 15 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Båda analyserna resulterade i fem kategorier vardera som beskrev personers upplevelse av tiden innan respektive efter enterostomioperationen. Kategorierna som framkom innan operationen var: att känna begränsningar och smärta relaterade till sjukdomen före operation, att känna hopplöshet, oro och förtvivlan inför livet med stomi, att tvingas acceptera att operation behövde ske, att ta stöd från sjukvårdspersonal, anhöriga och andra med stomi samt att hitta hopp och strategier. Kategorier som framkom om tiden efter operationen var: att får ett förändrat vardagsliv och att känna oro införframtiden, att uppleva övergivenhet, lidande och förtvivlan, att isolera sig och förlora sociala kontakter, att stöd och information upplevdes som tryggt och viktigt, att hitta strategier och tvingas till acceptans. Slutsats: Litteraturstudien visar att pre- och postoperativt stöd i form av praktisk och teoretisk information behöver utvecklas. För att främja anpassning och acceptans av enterostomin och underlätta en återgång till tidigare nivåer av livskvalitet och självständighet är det av yttersta vikt att erbjuda personligt anpassat stöd för både patienter och deras närstående.