Entreprenörskap har definierats som en viktig fråga för utbildningsväsendet. Satsningarpå entreprenörskap ska öka Sveriges konkurrenskraft.Vid den senaste gymnasiereformen 2011, Gy11 infördes ämnet Entreprenörskap.Undervisning i ämnet Entreprenörskap på gymnasiet syftar enligt Skolverket blandannat till att kunna ta eget ansvar, ta initiativ och vara kreativ. Egenskaper för att vara enentreprenör. Entreprenörskap anses vara ett förhållningssätt hur man skapar något nytteller utvecklar något befintligt.Men hur går det till i praktiken? Hur lär man ut entreprenörskap? Samt överensstämmerlärares undervisning i praktiken mot läroplaner, syften och mål. Finns stöd i forskningom hur ämnet ska utföras i praktiken?Genomfört en studie med kvalitativ inriktning. För att få svar på frågan valdes tvågymnasieskolor från Västsverige som dataunderlag. Genomförde intervjuer med 6yrkesverksamma lärare inom handels- och ekonomiprogrammet som undervisar ientreprenörskap.Resultatet visar att det finns många likheter mellan lärares syn på vad kursen iEntreprenörskap innebär och hur det ska utövas.Jag har fått fram de viktigaste nyckelorden som sammanfattar hur Entreprenörskapundervisas.Det kan vara att utveckla personliga kompetenser och förmågor som att stärkasjälvförtroendet, att ta eget ansvar, att samarbeta, att vara handlingskraftig. Att få framdrivkrafter för att starta ett eget projekt och ta fram fakta i ett självständigt lärande.Att elever lär sig saker i samarbete med andra och driver sin egen process mot ett mål.Där lärarens roll flyttats från traditionell kunskapsbärare till en processledare ellercoach.Lärare har även en klar bild bild över definitionen av ämnet Entreprenörskap, syften ochmål och det överensstämmer väl med undervisningen.När elever får undervisning i ämnet Entreprenörskap blir de kreativa, utvecklar sinaideér och tar initiativ. De blir entreprenörer!

<p>De flesta besöker ett evenemang någon gång emellanåt, det kan innebära ett trevligt avbrott i</p><p>vardagen. Evenemang har också en potential att skapa en rad positiva effekter på</p><p>arrangörsorten, till exempel genom ökad turism. Många evenemang tycks ha karaktären av</p><p>”traditionella företag”, men stämmer denna bild överens med verkligheten? Är initiativtagare</p><p>till gatufestivaler entreprenörer?</p>

<p>Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.</p>

<p> </p><p>Denna studie syftar till att göra en förstudie från idé till produkt, det vill säga ta fram information och få lärdomar som en hjälp att få en bra start med ett bokprojekt. Fokus har varit på produktutveckling genom en användarinvolverad prototyp som har utförts på ett par användare. Det andra fokuset har lagts på marknad. En kvalitativ metod har använts i båda fallen genom exempelvis två intervjuer då det ger en bättre uppfattning och förståelse att få mer ingående och djupare kunskap inom ämnet. Teori och empiri kompletterar varandra och bidrar till syftet. Den viktigaste faktorn att ta hänsyn till i boken är att tydligt visa på värdet man får ut av den. För att lyckas med marknadsföring av boken är det viktigt att använda sig av personer som talar gott om den i större sammahang och uppnå ett nätverkande kunder emellan.</p>

No description available.

No description available.

I inledningen förklarar vi vårt intresse för svenska företag som har framgång utomlands, och hur vi utgick ifrån detta, våra personliga perspektiv och ett intresse för så kallade born globals då vi valde fokus för uppsatsen. Vi avgränsade oss till att undersöka entreprenöriella uppsalabaserade programvaruföretag med utländska kunder, vilka kan sägas vara bra representanter för born global kategorin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa kommer i kontakt med sina internationella kunder. Teoriavsnittet inleds med en orientering av traditionell internationaliseringsteori och varför denna inte är applicerbar på born globals, varpå en definition av detta begrepp följer. Därefter presenteras en modell för att förklara uppkomsten av born globals, där vikten av intern kunskap framhävs. Vad avser specifikt hur själva kontakten med kunderna uppstår, är ett område där vi inte funnit några förklaringar i teorin. Vi har ur en företagsdatabas sorterat ut de företag som stämmer in på våra kriterier för studien. Resultatet gav en begränsad population och vi valde att göra en totalundersökning i form av strukturerade telefonintervjuer. Det är således inte en totalundersökning i vidare generell mening utan en totalundersökning av populationen uppsalabaserade entreprenöriella programvaruföretag med utländska kunder. Intervjuerna innefattade några bakgrundsfrågor samt fyra frågor om hur kundkontakter knyts. Resultatet av undersökningen visar att företagen har hittat internationella kunder inom fem år från bildandet. Undersökningen visar också att de första kunderna skapas genom personliga kontakter, medan kontakt med nya kunder efter en tid huvudsakligen har sitt ursprung i word of mouth. Vid en jämförelse av undersökningens resultat och den teoretiska definitionen av born globals finner vi god överensstämmelse. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån Oviatt &amp; McDougalls modell. Vi finner där att den stämmer in i vissa fall, framförallt vad det gäller kunskap och unika resurser. Vad gäller den centrala frågan i uppsatsen konstaterar vi också en trend ur vår studie där vi kan se att dessa programvaruföretag finner sina första kunder genom personliga kontakter för att sedan, genom positiv word of mouth, kontaktas av potentiella kunder internationellt. Vi sluter oss till att studieobjekten faller inom den teoretiska ramen för vad som utgör born globals. Dock finner vi att Oviatt &amp; McDougalls modell har begränsad tillämpbarhet för att förstå hur dessa företag kommer i kontakt med sina utländska kunder. Vi formulerar sedan en, med våra resultat, mer överensstämmande hypotes kring programvaruföretag där vi ser en indikation på potentiell exponentialeffekt för försäljningen när kontakttagandet går från utåtgående till inåtgående.

Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.

De flesta besöker ett evenemang någon gång emellanåt, det kan innebära ett trevligt avbrott i vardagen. Evenemang har också en potential att skapa en rad positiva effekter på arrangörsorten, till exempel genom ökad turism. Många evenemang tycks ha karaktären av ”traditionella företag”, men stämmer denna bild överens med verkligheten? Är initiativtagare till gatufestivaler entreprenörer?

No description available.