Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur kvinnliga entreprenörer upplever sig bemötta och om deras personliga egenskaper påverkar hur de ser på sin roll som kvinnliga entreprenörer och ledare. För tillfället existerar det en stadig tillväxt av entreprenörer i Sverige, där det tydligt syns en tydlig klyfta mellan antalet män som väljer att bli entreprenörer samt antalet kvinnor som väljer att bli entreprenörer. Vi anser att samhällets konstruktion skapar fördomar för hur kvinnliga entreprenörer ska agera och vilka egenskaper de bör besitta för att bli framgångsrika som entreprenörer. Denna studie avser därför att undersöka hur kvinnliga entreprenörer egentligen ser på sig själva samt om de egenskaper de innehar påverkas av normer i samhället. Studien ämnar därför besvara frågeställningen:”Vilken påverkan har förväntade egenskaper över hur kvinnliga entreprenörer upplever sin roll som entreprenör”I denna kvalitativa studie har vi intervjuat sex stycken kvinnliga entreprenörer som agerar inom tre olika län i Sverige samt inom diverse olika branscher. Vidare anser vi att dessa olika branscher våra valda entreprenörer agerar inom är både så kallade mansdominerade och kvinnodominerande branscher. Denna studie bidrar enligt oss, med teoretisk kunskap inom kvinnligt entreprenörskap då undersökningen görs från de kvinnliga entreprenörernas perspektiv. Genom att se till kvinnliga entreprenörers personliga uppfattning om hur deras egenskaper påverkas av omgivningen, skiljer sig detta från tidigare studier som överlag undersökt vilka externa faktorer som kan vara ett hinder för kvinnliga entreprenörer. Den praktiska nyttan som vår studie bidrar med är ett bevis för organisationer, myndigheter och andra aktörer som verkar för entreprenörskap, att fokusera på entreprenörer som individer istället för att fokusera på gamla fördomar gentemot kön och vilka egenskaper kvinnliga entreprenörer borde inneha.Slutsatsen vi kommer fram till i denna studie är att kvinnliga entreprenörer inte anser att det finns några typiska manliga eller kvinnliga egenskaper utan att allt handlar om vem du är som person. De egenskaper vi ser att våra respondenter besitter tolkas enligt forskning och samhället som stereotypiskt manliga, samtidigt som respondenterna själva anser sig inneha personliga egenskaper som inte beror på kön. Studien visar även att kvinnliga entreprenörer blir underskattade på grund av att de är kvinnor. Därför ger vi rekommendationer för hur man ska undvika detta samt vad man bör ta fasta på inom framtida forskning.

<p>Hur kvinnor kan uppleva och uppfatta entreprenörskap är vad denna uppsats syftar till att beskriva. Utifrån syftet presenteras vetenskapliga artiklar och en undersökning av kvinnor i Umeå. Uppsatsen följer därmed en deduktiv ansats och beskriver en kvalitativ undersökning. Uppsatsen håller sig till en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består i huvudsak av beskrivande och diskuterande kring ett urval av vetenskapliga artiklar om kvinnligt entreprenörskap. I det kapitlet behandlas motiv och drivkrafter till företagande, hur den kvinnliga entreprenören beskrivs i litteraturen och vilka hinder som kvinnliga företagare beskrivs stöta på i artiklarna.</p><p>I min undersökning som sedan beskrivs, intervjuas sex kvinnor, där tre arbetar som anställda och tre driver egna företag. Ur intervjuerna diskuteras sedan likheter och skillnader mellan de olika kvinnorna, men även med det teoretiska underlaget. Denna diskussion utmynnar slutligen i slutsatser där en relativ aspekt i kvinnornas berättelser kan framhållas. Det framkom nämligen hur de kvinnliga företagarna jämförde företagandet med det tidigare arbetet, vilket fick företagandet att upplevas som lockande jämfört med detta. Något annat som kan framhållas är hur de omständigheter som rådde i kvinnornas arbetsliv innan företagandet blev en utlösande faktor för företagsstarten. Även de anställda kvinnornas inställning till företagande kunde sättas i relation till deras nuvarande arbete. De uppfattades som mycket nöjda med sina nuvarande anställningar, något som tycktes få företagandet att verka mindre lockande. Hur språket kan spela in, till exempel då inkomst som drivkraft till företagandet diskuterades bland de kvinnliga företagarna, bör också nämnas bland resultaten av undersökningen. Slutligen, visade det sig också hur en genomgående positiv upplevelse av företagandet fanns bland de kvinnliga entreprenörerna.</p>

<p>Företag lever i en föränderlig värld där faktorer såsom globalisering, tillväxthinder och förändrade konkurrensförhållanden är i ständig förändring. Dessa faktorer kan ses som en möjlighet eller som ett potentiellt hot, allt beroende av hur företaget kan hantera föränderligheten. Författarnas intention med studien har varit att utreda och diskutera hur entreprenöriella företag med en kraftig tillväxt, trots förändrade krav, lyckas överleva och bibehålla sin starka ställning på lång sikt. Dessa är grundtankarna vilka ledde fram till studiens problemformulering: Hur skapas långsiktig tillväxt i ett snabbt växande företag?</p><p>Studien är genomförd med en kvalitativ metod, vidare har författarna använt en deduktiv ansats. Författarna har genomfört individuella intervjuer med tre respondenter, dessa är VD på respektive företag och är dessutom entreprenörer. Valet av företag är strukturerat efter fasta kriterier, där utfallet föll på tre halländska gasellföretag. </p><p>Resultatet av studien visar att det inte finns någon enskild faktor som oberoende påverkar tillväxtföretags långsiktighet. Det som främst påverkar företagets långsiktiga arbete är istället den entreprenöriella processen vilken skapar ett fokus för företagets samtliga resurser att skapa långsiktigt mervärde. Detta uppnås i de studerade företagen genom att deras tjänster och produkter är så unika att företagen inte upplever konkurrenter som ett potentiellt hot i dagsläget. Slutligen bör det poängteras att de valda respondenterna visade sig ha positiva personliga egenskaper där ett bra självförtroende och ett genuint engagemang för organisationen var gemensamma faktorer.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet är att analysera på vilka sätt akademikerna kan uppmuntras till att ändra synen på egenföretagande. Fokus läggs på att ta fram förslag på vad som kan göras bättre för att underlätta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens värld.</p><p>Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag är inte lika öppen som den var för 15 år sedan. Parallellt med den försämrade arbetsmarknaden ser vi svårigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhållandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en säregen innovation eller idé för att ha någon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).</p><p>Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning. Svenska staten lägger över 800 mkr årligen på projekt som ska främja nyföretagandet. I denna strävan efter att öka nyföretagandet och tillväxten i landet har olika intressenter etablerat det vi kallar guideinstanser, vars uppgift är att hjälpa idébärare att lansera sina idéer i form av egna företag. Deras gemensamma mål är att ändra attityden och underlätta för idébärare och innovatörer som vill starta företag. Många av dessa organisationer är sponsrade av kommuner, landsting och länsstyrelse medan andra är till största delen självfinansierade. Genom guideinstanserna har möjligheter till olika lån och bidrag för företagare blivit tillgängliga. Det handlar om finansiering av olika delar i uppstarten av ett företag, t.ex. företagarlån, innovationslån och förstudiemedel. Deras viktigaste insats är dock den konsultation och guidning de ger till sin målgrupp.</p><p>För att få en djupare förståelse för egenföretagande i samhället, samt en god inblick i organisationerna i anslutning till ämnet har vi använt oss av kvalitativ metod i uppsatsen. Således har vi tillägnat mer än 20 timmar åt intervjuer och samtalsmöten med utvalda aktörer.</p><p>Information vi har tagit fram genom denna research pekar på att det som krävs för att öka nyföretagandet, samt förbättra kvaliteten och överlevnadsgraden på de nya företagen är en attitydförändring kombinerad med insatser från universitet och guideinstanser.</p><p>Efter all research under arbetets gång har vi kommit fram till att entreprenören är den största bristvaran i samhället. Därför ger vi i slutsatsen en del förslag på vad som kan göras för att injicera en dos av entreprenörsandan till akademikerna på Karlstads universitet. Sålunda behövs fler kurser på universitetet som syftar till att främja kreativiteten och företagsamheten hos studenter oavsett vilket utbildningsprogram de läser. Det krävs också bättre information till studenter om möjligheter och hjälp som finns att få från guideinstanserna. Från guideinstansernas sida behövs en större satsning på marknadsföring som verkligen når ut till akademiker, forskare och övriga individer som ses som potentiella idébärare. Det finns även ett behov av en samlingspunkt av alla organisationer under samma tak. Motivet är att det ska finnas en enkel och självklar väg att gå för alla som har en idé som de vill utveckla.</p>

Företag lever i en föränderlig värld där faktorer såsom globalisering, tillväxthinder och förändrade konkurrensförhållanden är i ständig förändring. Dessa faktorer kan ses som en möjlighet eller som ett potentiellt hot, allt beroende av hur företaget kan hantera föränderligheten. Författarnas intention med studien har varit att utreda och diskutera hur entreprenöriella företag med en kraftig tillväxt, trots förändrade krav, lyckas överleva och bibehålla sin starka ställning på lång sikt. Dessa är grundtankarna vilka ledde fram till studiens problemformulering: Hur skapas långsiktig tillväxt i ett snabbt växande företag? Studien är genomförd med en kvalitativ metod, vidare har författarna använt en deduktiv ansats. Författarna har genomfört individuella intervjuer med tre respondenter, dessa är VD på respektive företag och är dessutom entreprenörer. Valet av företag är strukturerat efter fasta kriterier, där utfallet föll på tre halländska gasellföretag. Resultatet av studien visar att det inte finns någon enskild faktor som oberoende påverkar tillväxtföretags långsiktighet. Det som främst påverkar företagets långsiktiga arbete är istället den entreprenöriella processen vilken skapar ett fokus för företagets samtliga resurser att skapa långsiktigt mervärde. Detta uppnås i de studerade företagen genom att deras tjänster och produkter är så unika att företagen inte upplever konkurrenter som ett potentiellt hot i dagsläget. Slutligen bör det poängteras att de valda respondenterna visade sig ha positiva personliga egenskaper där ett bra självförtroende och ett genuint engagemang för organisationen var gemensamma faktorer.

Hur kvinnor kan uppleva och uppfatta entreprenörskap är vad denna uppsats syftar till att beskriva. Utifrån syftet presenteras vetenskapliga artiklar och en undersökning av kvinnor i Umeå. Uppsatsen följer därmed en deduktiv ansats och beskriver en kvalitativ undersökning. Uppsatsen håller sig till en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består i huvudsak av beskrivande och diskuterande kring ett urval av vetenskapliga artiklar om kvinnligt entreprenörskap. I det kapitlet behandlas motiv och drivkrafter till företagande, hur den kvinnliga entreprenören beskrivs i litteraturen och vilka hinder som kvinnliga företagare beskrivs stöta på i artiklarna. I min undersökning som sedan beskrivs, intervjuas sex kvinnor, där tre arbetar som anställda och tre driver egna företag. Ur intervjuerna diskuteras sedan likheter och skillnader mellan de olika kvinnorna, men även med det teoretiska underlaget. Denna diskussion utmynnar slutligen i slutsatser där en relativ aspekt i kvinnornas berättelser kan framhållas. Det framkom nämligen hur de kvinnliga företagarna jämförde företagandet med det tidigare arbetet, vilket fick företagandet att upplevas som lockande jämfört med detta. Något annat som kan framhållas är hur de omständigheter som rådde i kvinnornas arbetsliv innan företagandet blev en utlösande faktor för företagsstarten. Även de anställda kvinnornas inställning till företagande kunde sättas i relation till deras nuvarande arbete. De uppfattades som mycket nöjda med sina nuvarande anställningar, något som tycktes få företagandet att verka mindre lockande. Hur språket kan spela in, till exempel då inkomst som drivkraft till företagandet diskuterades bland de kvinnliga företagarna, bör också nämnas bland resultaten av undersökningen. Slutligen, visade det sig också hur en genomgående positiv upplevelse av företagandet fanns bland de kvinnliga entreprenörerna.

Syftet är att analysera på vilka sätt akademikerna kan uppmuntras till att ändra synen på egenföretagande. Fokus läggs på att ta fram förslag på vad som kan göras bättre för att underlätta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens värld. Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag är inte lika öppen som den var för 15 år sedan. Parallellt med den försämrade arbetsmarknaden ser vi svårigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhållandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en säregen innovation eller idé för att ha någon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning. Svenska staten lägger över 800 mkr årligen på projekt som ska främja nyföretagandet. I denna strävan efter att öka nyföretagandet och tillväxten i landet har olika intressenter etablerat det vi kallar guideinstanser, vars uppgift är att hjälpa idébärare att lansera sina idéer i form av egna företag. Deras gemensamma mål är att ändra attityden och underlätta för idébärare och innovatörer som vill starta företag. Många av dessa organisationer är sponsrade av kommuner, landsting och länsstyrelse medan andra är till största delen självfinansierade. Genom guideinstanserna har möjligheter till olika lån och bidrag för företagare blivit tillgängliga. Det handlar om finansiering av olika delar i uppstarten av ett företag, t.ex. företagarlån, innovationslån och förstudiemedel. Deras viktigaste insats är dock den konsultation och guidning de ger till sin målgrupp. För att få en djupare förståelse för egenföretagande i samhället, samt en god inblick i organisationerna i anslutning till ämnet har vi använt oss av kvalitativ metod i uppsatsen. Således har vi tillägnat mer än 20 timmar åt intervjuer och samtalsmöten med utvalda aktörer. Information vi har tagit fram genom denna research pekar på att det som krävs för att öka nyföretagandet, samt förbättra kvaliteten och överlevnadsgraden på de nya företagen är en attitydförändring kombinerad med insatser från universitet och guideinstanser. Efter all research under arbetets gång har vi kommit fram till att entreprenören är den största bristvaran i samhället. Därför ger vi i slutsatsen en del förslag på vad som kan göras för att injicera en dos av entreprenörsandan till akademikerna på Karlstads universitet. Sålunda behövs fler kurser på universitetet som syftar till att främja kreativiteten och företagsamheten hos studenter oavsett vilket utbildningsprogram de läser. Det krävs också bättre information till studenter om möjligheter och hjälp som finns att få från guideinstanserna. Från guideinstansernas sida behövs en större satsning på marknadsföring som verkligen når ut till akademiker, forskare och övriga individer som ses som potentiella idébärare. Det finns även ett behov av en samlingspunkt av alla organisationer under samma tak. Motivet är att det ska finnas en enkel och självklar väg att gå för alla som har en idé som de vill utveckla.