No description available.

No description available.

No description available.

<p>Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.</p><p>Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.</p>

<p>Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det är framförallt de stora kedjorna som har växt. Detta innebär att det är ett fåtal klädjättar som innehar en stor andel av marknaden och de små oberoende butikerna får allt svårare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klädkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har också fördelar när det kommer till marknadsföring och lokalisering på grund av deras större kapital.</p><p> </p><p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur det är att starta ett företag inom klädbranschen. Vad som krävs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen. För att få svar på vårt syfte valde vi att genomföra tre fallstudier med ägare till små oberoende butiker i centrala Karlstad. Vi har gjort en kvalitativ studie och har intervjuat Anna Törling på Lilla Ego, Robert Gärdesund på Ballroom och Sofia Skogh på Sofias garderob. Intervjuerna har ägt rum i butikerna för att vi ska kunna få se hur de ser ut samt få en ökad förståelse för vad de berättar om genom att kunna se det med egna ögon. För att inte styra intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade frågor och vi valde också att först göra intervjuerna för att sedan ta fram relevanta teorier. I teorin har vi därför försökt sätta in läsaren i den problematiken som finns kring småföretagare och även beskriva vad som kan förekomma i en uppstartsprocess. Vidare tas även marknadsmixen upp samt olika strategier och vad som är viktigt i dessa.</p><p> </p><p>I analysen belystes de områden som vi ansåg var viktiga delar för företagare i deras arbete med butiken. Det visade sig att det fanns områden som de upplevt problem med, till exempel med att sköta själva redovisningen av ekonomin, men det visade sig även att även andra delar som att få kapital som kan vara ett problem hade gått relativt smidigt. Den största anledningen till att våra respondenter startade sina klädbutiker var att de såg att det fanns ett behov av det i stan men även att de ville skapa någonting eget. Även ett stort klädintresse och tankar på att starta eget under en längre tid påverkade dem. För att överleva på marknaden så gäller det att ha ett väl genomtänkt koncept och att skapa en säkerhet hos kunden genom att inte förändra sig för mycket och ofta. Det är dock viktigt att inte bli stillastående utan att ha många idéer och att ha mod att genomföra dem så länge det inte innebär för stora förändringar och utsvävningar från butikens image och koncept. Lokalisering av butiken har också visat sig ha en stor betydelse samt marknadsföring genom word-of-mouth. Vikten av att ha en stark vilja och att brinna för det de gör visade sig också men däremot så verkar det inte som tidigare erfarenhet spelar en avgörande roll. </p>

En rad empiriska resultat har på senare tid påvisat en brist på nya, små och snabbt växande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar är det bara en liten andel som ens försöker att växa och en ännu mindre andel som kommer att växa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag växer inte alls och detta är normaltillståndet för ett litet, ungt och ägarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel småföretagare inte har någon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det är möjligt att bibehålla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmärksammats sedan länge tar man i den mesta forskningen inte hänsyn till småföretagarnas tillväxtvilja, vilket är ett skäl till att kunskapen om småföretags tillväxt är begränsad. Intentionen med den här uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det är att småföretagare inte vill låta sina företag växa, varför dessa småföretagare inte vill låta sitt företag växa och om deras företag har några andra gemensamma drag. Studien har avgränsats till att bara undersöka treåriga småföretag. För att besvara studiens syfte användes kvantitativ metod med två kvantitativa undersökningar som underlag. Studien visar att andelen småföretagare som inte vill låta sina företag växa tycks variera över tiden, men ligger mellan 20 och 53 procent. Vi har även kunnat konstatera att majoriteten småföretagare som har en negativ inställning till tillväxt ser ”konkurrens”, ”svag efterfrågan”, ”dålig lönsamhet”, ”myndighetsregler, tillståndskrav och dylikt”, ”begränsad tillgång till lån”, ”begränsad tillgång till externt ägarkapital” och ”begränsad tillgång till lämplig arbetskraft” som hinder för tillväxt. Studien visar även att det finns statistiskt säkerställda samband mellan tillväxtvilja och bland annat småföretagets branschtillhörighet, omsättning, antal anställda och småföretagarens ålder.

Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag. Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas. Samtliga fall har en vision om att vara innovativa och att det går att kontrollera innovationsprocesser vilket präglar innovationsprocessers initierande, val och konkretiserande. Innovationsprocesser initieras i de fyra fallen genom att företagen har en väldigt hög kunskap inom sina respektive områden och med hjälp av denna kunskap ser de möjligheter att innovera och förbättra saker. Omvärlden kan i vissa fall tvinga företagen att initiera innovationsprocesser. Det är också vanligt att innovationer initieras i samband med kundkontakter och samarbetspartners. Alla företag har en form av gate-system (formellt eller informellt) som utgör det kriterium som innovationer, idéer och möjligheter utvärderas utifrån. Detta system är viktigt för hur företagen väljer, hanterar och kommersialiserar innovationer. Som förslag på vidare forskning ger vi bland annat att skaffa sig en djupare inblick i de olika stegen i processen, hur tillförd ny kunskap verkligen påverkar innovationsförmågan hos ett företag och hur utformningen av dessa ”system” går till.

Titel Att utbilda i entreprenörskap – en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap Frågeställning Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning? Syfte Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap. Metod Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten. Teori Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen &amp; Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande. Resultat I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.

Uppsatsens syfte är att visa på hur Svenska Spel bäst kan tänkas möta en eventuell liberalisering av den svenska spelmarknaden. Därmed vill vi konkretisera vilka strategier och organisationsförändringar de måste anamma för att bibehålla en stark position och vara konkurrenskraftiga även efter en regelreformerad marknad. Bakgrunden till valet av studie är att det idag och de senaste åren hänt väldigt mycket till följd av ett allt mer globaliserat samhälle. Denna utveckling har bland annat lett till att det statligt reglerade monopolet av spelmarknaden kraftigt har ifrågasatts av såväl EU-kommissionen som av de konkurrenter som redan idag finns på den svårkontrollerade Internetmarknaden. Uppsatsen inleds med en omfattande referensram, där Svenska Spels utgångspunkter idag utreds, samt hur utvecklingen på andra redan tidigare liberaliserade marknader har sett ut. Avsikten med detta är att ha denna information som ett komplement till den empiri som insamlats. Empirin består dels av två respondenter, en från Svenska Spel, samt en av deras huvudkonkurrenter, Expekt. Empirin består även av en informant som är sakkunnig på konkurrensverket. I analysen analyseras teorierna först separat enligt den ordningsföljd som ges av vår modell. Därefter vävs slutsatserna samman och presenteras kortfattat i en modell. Vi finner i våra slutsatser att Svenska Spels idag är väl rustade inför en regelreformering. Troligen bäst av alla de aktörer som vill in på den svenska spelmarknaden. Detta då det mest sannolikt kommer att bli minst lika mycket regler även efter en liberalisering, och Svenska Spel redan idag har en organisation anpassad efter ett massivt regelverk.

Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd. Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.