<p>Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp?</p><p>De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten.</p><p>Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön.</p><p>Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.</p>

<p>Participation has become a crucial aspect for development and development aid thus it ensures empowerment and appropriate gain for the stakeholders. Participation is important especially for managing natural resources like water but the participatory approach is not always satisfying. This Minor field study has looked at two different projects participation from the stakeholders view and tried to answer what the stakeholders gain is for from participatory projects. This is done by interviewing the initiators of the projects and the villagers involved in it. The interviews showed a difference between the projects where the local development project had a more constant participation from start to finish while the research project stationed in Sweden had participation at times and in a different way. The study showed that more efforts need to be done to define participation thus it is now used in many different ways. There is also a need for improved documentation on the participatory process to assure participation and improve the procedures.</p>

Thesis (M.F.A.)--Rochester Institute of Technology, 2009. / Typescript. Includes bibliographical references (p. 139-141).

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.

No description available.

No description available.

Health behaviors are triggered and reinforced by a system of environmental cues that only dimly impact conscious awareness. When people try to change their eating habits, they often struggle to break out of the self-defeating scripts that keep them entrenched in undesirable behavioral patterns and fail to take into account the environmental cues that undermine their efforts. By redesigning their personal environments, people can facilitate their own behavior change to promote wellness. This thesis explores the ways in which individuals can redesign their everyday personal environments, from kitchens to desks to cars, to disrupt unhealthy patterns and create positive cues to support their desired behavioral transformation. Research conducted through literature review, surveys, interviews, journals, and generative modeling reveals needs for personalized wellness education, design inspiration, guidance that promotes self-efficacy, and long-term support for prioritizing and managing environmental and behavioral redesign. A proposed web-based tool called Seeds of Health provides an adaptive framework for personal wellness transformation in an iterative, four-phase process: (1) exploration and assessment, (2) planning and preparation, (3) practice and tracking, and (4) reflection and adjustment. The tool is intended to serve as a personal wellness guide, planning tool, and evolving record of an individual’s behavioral and environment changes.

Simulation allows the portrayal of unique environmental design concepts in order to predict the outcome prior to construction. Three (3) simulations--drawings, model and movie--were tested for their effectiveness in communicating future environmental behavior. Communication effectiveness was measured by the ability of simulation viewers to accurately predict their behavior in a built space. A comparison of, responses of on-site subjects to predicted behavioral responses of simulation viewers, found simulation viewers were accurate in their predictions in excess of sixty percent (60%). This indicated that simulations were fairly effective. An individual analysis of the three (3) groups of viewers found movie viewers having the highest rate of accurate predictions, and those viewing drawings the lowest. This general trend was consistent with other work.Testing was completed with design-oriented and non-design-oriented viewers. A significant difference in response between these two (2) groups occurred in seven (7) of the thirty-eight (38) questions. Design-oriented viewers were generally more accurate in their prediction abilities. / Department of Landscape Architecture

There currently exist no usable criteria that planners and park designers can use when evaluating whether a particular parcel of land is well suited for park uses vis a vis its susceptibility to criminal activity. Previous crime/environment studies have primarily focused on residential and commercial areas. Furthermore, these studies have not given consistent results. Studies by Moran and Dolphin (1986) and Samdahl and Christensen (1985) have, however, established the importance of context when determining a particular feature's influence on criminal activity.This study examined the relationship between the design features of two Indianapolis parks and incidences of crime in an attempt to identify facilitating or. inhibiting environmental influences on crime. Documentation of the site features and any potential these two parks and the areas immediately surrounding them as a method of identifying these factors. Documentation of the respective site features revealed that the two parks were similar enough that their differences could be isolated and related to the available crime data. The results indicated that bordering streets exerted a facilitating influence on crime while the existence of bordering homes had an inhibiting effect. / Department of Landscape Architecture

This study explored the relation between dispositional empathy and environmental concern by examining the mediating role of nature relatedness. Undergraduate students (n = 125) from the University of Victoria completed a series of questionnaires measuring dispositional empathy, three types of environmental concern, nature relatedness, proenvironmental behaviour and social desirability. Bootstrapping procedures were used to evaluate the meditational model. Perspective taking (a cognitive facet of empathy) appears to relate to biospheric environmental concern indirectly through nature relatedness. Empathic concern (an affective facet of empathy) predicted altruistic environmental concern, but this effect was not mediated by nature relatedness. Proenvironmental behaviour was only related to biospheric concern. These results suggest that the relation between empathy and environmental concern is multifaceted and that proenvironmental behaviour is not consistently an outcome. Possible explanations for this pattern of results are explored. Implications for theory and practice are discussed, and suggestions are made to guide future research. / Graduate