Bakgrund: År 2013 inträffade drygt 29 800 akuta hjärtinfarkter i Sverige och fler överlever idag en hjärtinfarkt. Då ohälsa drabbar partnern påverkas även familjemedlemmen i parrelationen, vilket innebar att påverkas en del i systemet så påverkas de övriga delarna. Relaterat till detta förankrades den teoretiska referensramen vilken utgår från familjefokuserad omvårdnad och systemteori.   Syfte: Syftet var att beskriva familjemedlemmars erfarenheter av att leva med en partner som överlevt en hjärtinfarkt.   Metod: En systematisk litteraturstudie vilken utgick från Forsberg och Wengströms (2013) metodologi.   Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: Att vara två om hjärtinfarkten, med fyra tillhörande kategorier. Tydligt var att familjemedlemmarna beskrev erfarenheter av en förändrad parrelation, ökat ansvar, upplevelser av oro, rädsla och ensamhet samt bristfällig information och oprofessionellt bemötande av sjuksköterskan.     Slutsats: Parrelationen förändras drastiskt för familjemedlemmar vars partner överlevt en hjärtinfarkt. Familjemedlemmarna axlade större ansvar, de oroade sig för framtiden samt upplevde stödet från sjuksköterskan som otillräckligt. Utifrån detta är det av vikt att sjuksköterskan bemöter varje individ och par som unika. Sjuksköterskan bör öka medvetenheten kring bemötandet av familjemedlemmar samt reflektera kring egna värderingar, detta för att kunna utgöra en stödjande roll.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka klienters erfarenheter och tankar kring att samtala om sexualitet i terapirummet. I försöket att besvara detta genomfördes intervjuer med tre individer som samtliga hade erfarenhet av lång psykodynamisk terapi bakom sig och terapi vid flera tillfällen. Tre intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att ämnet sexualitet i terapirummet är ett svårt ämne och hinder och möjligheter i ämnet finns hos båda parter, ett tabuerat och känsligt ämne att samtala om, vilket inte togs upp av terapeuter naturligt enligt samtliga informanters utsagor. De menar att terapeutens normer och värderingar påverkar om ämnet sexualitet upplevs möjligt att tas upp i samtal och reflektera över av klienter. Även tid och förmåga hos terapeut att skapa tillit och trygghet i terapirummet som en betydande faktor. Klientens egen förmåga att knyta an, pröva sig fram kring vad som är möjligt att samtala om i ämnet med terapeuten, beskrivs som faktorer som påverkar även hur lång tid terapin pågår, styr över nivå och fördjupning av ämnet sexualitet. Det framkom även att klienter upplevde okunskap och oerfarenhet bland terapeuter i ämnet sexualitet och att det fanns en upplevelse av att undvika ämnet utifrån terapeutens tillkortakommanden. I studien avspeglas att trender och normer utvecklas och förändras i olika kontext och över tid, vilket kräver av terapeuter ett öppet, nyfiket förhållningssätt och ett eget driv att fördjupa och uppdatera sig i ämnet. Okunskap hos terapeuten kan göra att klienter anpassar sig vilket kan påverka klienters läkning och eventuellt förlänga lidande som berör området sexualitet.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom har länge setts som ett manligt hälsoproblem och det råder därför brist på forskning om den hjärtsjuka kvinnan. År 2014 var 40 % av dem som drabbades kvinnor. Kvinnors symtom är mer atypiska än mäns vilket gör att de kan misstolkas av dem själva och av sjukvården. En hjärtinfarkt förändrar livssituationen och påverkar hälsan och välbefinnandet. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändras efter en hjärtinfarkt. Metod: Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psyhinfo. Artiklarna granskades utifrån Forsberg och Wengström (2008) granskningsmallar. Till litteraturstudien inkluderades nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalysmodell inspirerad av Forsberg och Wengström (2008). Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades: Förändringar i det dagliga livet: En andra chans, Nya prioriteringar, Fysiska begränsningar och Förändrade roller. Emotionella erfarenheter: Känslomässiga reaktioner, Meningsfulla relationer och Relationen till sjukvårdspersonal. Slutsats: En hjärtinfarkt blir livsomvälvande för kvinnor och tvingar dem att ändra på sin livsstil och tidigare prioriteringar. Behovet av stöd från omgivningen blir en viktig komponent för deras tillfrisknande. Ett tydligt uteblivet stöd från sjukvård konstaterar att sjukvården behöver arbeta för ett mer individuellt anpassat vårdande med fokus på behovet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de största folksjukdomarna idag både i Sverige, och internationellt. Obehandlad leder den till olika allvarliga komplikationer som påverkar vardagen och inverkar på människans livskvalitet. För att minska lidande och förbättra hälsa och bibehålla livsglädje, är det viktigt att främja individens egenvårdsförmåga. Syfte: Att beskriva vuxnas erfarenheter av egenvård vid diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 10 artiklar som använde kvalitativ design granskades. För att analysera materialet användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem återkommande teman framträdde: Stöd från socialt nätverk och familj, Hantera sjukdomen, Kunskap och erfarenhet, Följsamhet till läkemedelsordinationer, och Livsstilsförändringar. Slutsats: Det finns olika hinder som står i vägen för egenvård. De flesta bottnar i oförståelse från omgivningen, dålig kontakt med sjukvården, och kulturella och traditionella skillnaden som förpliktigar till en viss livsföring. Arbete med att identifiera och analysera upplevelser av egen vård hos den vuxna befolkningen är ett ständigt pågående förbättringsprocess. Nyckelord: Diabetes, Egenvård, Erfarenhet, Upplevelser

Sjuksköterskor utsätts för rasdiskriminering från patienter vilket leder till ohälsa. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering samt att ohälsa på arbetsplatsen skall förebyggas. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering. För att uppnå studiens syfte genomfördes en litteraturstudie vilken utföll i åtta vetenskapliga resultatartiklar. Kodningar och analyser gjordes av resultatartiklarna vilket mynnade ut i två teman, Rasdiskrimineringens uttryck och Rasdiskrimineringens konsekvenser. Rubriken Rasdiskrimineringens konsekvenser gav två underrubriker, känslor och copingstrategier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor utsattes för rasdiskriminering via kommentarer och ansiktsuttryck från patienter vilket leder till fysiska och psykiska samt stressrelaterade skador. Att utsättas för rasdiskriminering leder till upplevelsen av negativa känslor. För att handskas med rasdiskriminering har sjuksköterskor anammat olika copingstrategier som i vissa fall inte varit behjälpliga och det slutgiltiga alternativet har varit att lämna arbetsplatsen. / Nurses are exposed to racial discrimination very often which can result in ill health. There is a law in Sweden that prevents from all types of discrimination and legislation that ill health at workplace should be prevented. A study was made in which the aim was to illuminate nurses’ experiences of racial discrimination caused by the patients. To reach the aim, the study was completed by a literature study and eight scientific result articles. Codes and analysis was completed by the result articles. The themes were the expression of racial discrimination and the consequences of racial discrimination. The main theme, which was the consequences of racial discrimination, was divided into two subtitles, which were feelings and coping strategies. The result showed that the patients used comments and facial expressions when they racially discriminated the nurses, which could lead to physical and mental as well as stress related damages. Being exposed to racial discrimination leads to negative feelings. Nurses have embraced different types of coping strategies in order to deal with racial discrimination, and in the worst case scenario if it didn´t work, their last alternative was to leave their workplace.

Bakgrund: Endometrios uppmärksammas mer och mer i media, trots detta är kunskapen om erfarenheter av att leva med sjukdomen bristfällig inom sjukvården. Sjuksköterskan, samt övrig vårdpersonal, behöver få en större förståelse för hur endometrios påverkan kvinnans livsvärld, detta för att kunna ge en god och jämlik vård.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Tio kvalitativa artiklar inkluderades i studien, nio stycken med semistrukturerade intervjuer samt en med fokusgruppsintervjuer. En induktiv innehållsanalys genomfördes som resulterade i fyra kategorier med tillhörande underkategorier.   Resultat: Litteraturstudiens resultat beskriver hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld samt hur bemötande från vårdpersonal påverkar deras uppfattning om sin sjukdom. Kvinnorna upplever en kunskapsbrist hos dem själva, deras omgivning och sjukvårdspersonal som leder till försening i diagnos samt fortsatt normalisering av symtomen. En ökad kunskap kring endometrios både hos allmänheten och sjukvårdspersonal krävs för att öka medvetenheten om sjukdomen samt förbättra bemötandet gentemot dessa kvinnor.     Slutsats: Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om endometrios och hur sjukdomen påverkar kvinnorna i deras livsvärld hos sjukvårdspersonal. Detta för att snabbare kunna diagnostisera kvinnorna och erbjuda en bättre vård. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir medveten om hur bemötande påverkar patienten i dennes situation, samt vikten av att lyssna på patienten och bekräfta hennes i hennes livsvärld.

Erfarenheter av att leva med stomi efter kolo-/rektalcancer Bakgrund: Vanligaste orsaken till att en stomi anläggs är kolorektalcancer. En stomioperation kan orsaka förändringar i personens liv. Det kirurgiska ingreppet har stor inverkan på personens kropp. Personen kan uppleva oro, nedsatt självbild och försämrad livskvalitet. Personen med stomi kan även uppleva förändringar i det sociala livet och sexualiteten. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers erfarenheter av att leva med stomi efter kolo-/rektalcancer. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Databassökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL with full text och kompletterades med manuella sökningar.  Resultat: Resultatet presenterades med fyra huvudkategorier med tillhörande elva underkategorier; kroppsliga förändringar med underkategorierna självbild och sexualitet, känslomässiga förändringar med underkategorierna anpassning och oro, livsstilsförändringar med underkategorierna vardagsaktiviteter, isolering, matvanor, klädval och resor och stöd med underkategorierna närståendes stöd och sjukvårdens stöd. Konklusion: Individerna beskrev olika erfarenheter och upplevde olika utmaningar med att leva med stomi, vissa kunde anpassa sig lättare till omställningen än andra. För att förbättra livskvaliteten hos personerna behövs stöd och information från sjuksköterskan som ser personen som en helhet med egna erfarenheter. / Experiences from living with an ostomy after colorectal / rectal cancer Background: Colorectal cancer is the most common cause for ostomy surgery. An ostomy surgery causes changes in a person's life. The surgery has a major impact on the person’s body. The person may experience anxiety, lowered self-esteem and reduced quality of life. The person with a stoma may also experience changes in social life and sexuality.Aim: The aim of this study was to examine people's experiences from living with an ostomy after colorectal / rectal cancer. Method: In this literature study, ten qualitative articles were reviewed and analyzed. The database searches were performed in PubMed, CINAHL with Full Text and supplemented by manual searches. Results: The results were presented in four main categories with eleven subcategories; bodily changes with subcategories self-esteem and sexuality, emotional changes with subcategories adaptation and anxiety, lifestyle changes with subcategories daily activities, isolation, eating habits, choice of clothes and travel and support with subcategories spouses support and medical support. Conclusion: The participants experienced various challenges of living with a stoma; some could adapt easier to the change than others. To improve the quality of life of the participants, support and information is needed from a nurse who sees the person as an individual with its own experiences. Keywords: Ostomy, experiences, colorectalcancer

Bakgrund: Varje år behandlas ungefär 2900 personer med hemodialys, vilket innebär att blodet renas från slaggprodukter via en dialysmaskin. När en person påbörjar en dialysbe-handling förändras hela deras liv och de behöver finna sätt att hantera det på. Copingstrategier kan vara till hjälp för patienten i den jobbiga processen. Det är också viktigt för patienten att sjuksköterskan finns där och ger stöd samt anpassad information. Syfte: Att beskriva patienter med njursjukdomars erfarenheter av att leva med dialysbehand-ling, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En beskrivande design har använts i denna litteraturstudie. 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har använts. Huvudresultat: Dialysbehandling är en tuff process som påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. Tiden som patienten tvingas lägga ner tillsammans med dialysma-skinen inkräktar på patientens vardag såpass att de inte har möjlighet att resa bort längre än ett par dagar. Patienten måste genomgå dialysbehandlingen för att överleva, trots den upplevda rädslan och smärtan. Ett sätt att hantera alla känslor och den trötthet patienten upplever är genom att använda sig av copingstrategier. Artiklarna som använts i studien är kvalitativa där intervjuer använts för att få fram deltagarnas erfarenheter. Slutsatser: Patienterna påverkas mycket av den tuffa dialysbehandlingen. Det krävs att pati-enten klarar av att hantera den tuffa processen för att överleva sin sjukdom, oavsett alla nega-tiva och påfrestande konsekvenser som det medför. Sjuksköterskan kan utgöra stöd och hjälpa patienten med att ge den information samt hitta de resurser som patienten behöver för att han-tera situationen.

Anestesisjuksköterskans vardag kännetecknas av en omfattande användning av avancerad teknik. Kännedom om teknisk apparatur/utrustning behövs för att kunna behärska teknologier på ett tryggt och säkert sätt. Den tekniska utvecklingen inom elektronik har sedan andra världskriget utvecklats snabbt, det är en möjlighet som tagits väl vara på när det gäller övervakningsutrustning inom sjukvården. Narkosapparater och pumpar skiljer sig åt mellan sjukhus och tillverkare, vilket skulle kunna skapa en osäkerhet av att inte behärska sin utrustning, därtill kommer läkemedels ordinationer som bestäms av anestesiläkare, men läkemedelsdosen administreras av anestesisjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en högteknologisk vårdmiljö. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats, där datainsamlingen har utförts med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att vara del i en högteknologisk utveckling, att utveckla en klinisk blick, teknik som både säkerhet och falsk trygghet och anestesisjuksköterskans personliga utveckling. Samtliga kategorier är uppbyggda av ett antal tillhörande subkategorier. Den tekniska utvecklingen inom området anestesi har sedan 70-talet utvecklats från att anestesisjuksköterskan gjorde det mesta förhand till dagens moderna anestesiapparater. Apparaturens utveckling innebar att anestesisjuksköterskorna fick händerna fria till att utföra andra sysslor som till exempel dokumentation. Deras kliniska blick som fortfarande är den viktigaste faktorn kompletteras med mätvärden från övervaknings utrustning. Anestesisjuksköterskorna utvecklar en klinisk blick genom att bygga erfarenheter och samla kunskap över tid. Den avancerade anestesiapparaturen utnyttjas inte till fullo för att göra dessa små finjusteringar som kan optimera varje unik anestesi, utan flertalet anestesisjuksköterskor använder så mycket som de behärskar för att genomföra en anestesi på ett säkert och patientvänligt sätt. Intresset för teknik är gemensamt för de flesta av informanterna och tekniska prylar är en del i vardagen även privat.

Bakgrund Leukemi är en form av cancer som drabbar benmärgen där blodet bildas. Leukemi delas in i två olika grupper, akut och kronisk. Kronisk leukemi har en långsam process och är svår att upptäcka men när sjukdomen väl är upptäckt finns det inga botemedel, endast lindring. Kronisk leukemi delas i sin tur in i två olika grupper, kronisk lymfatisk leukemi och kronisk myeloisk leukemi som utgår från olika system i kroppen. Leukemi behandlas bland annat genom olika typer av cytostatika, strålbehandling och kirurgi. Beroende på vilken omfattning sjukdomen har varierar behandlingsformen. Kronisk leukemi innebär ofta en stor förändring i livet där människans livsvärld och självuppfattning kan förändras. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk leukemi. Metod Metoden som använts utgår från en systematisk litteraturöversikt med nio utvalda artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och granskades utifrån en vald granskningsmall. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat för den här studien med utgångspunkt från vald teoretiska referensramen. Resultat Resultatet visas genom tre kategorier och tre subkategorier. Kategorierna är ett förändrat liv, erfarenheter av information och erfarenheter av att få behandling kontra att inte få behandling. Slutsats De erfarenheter en person med kronisk leukemi har är att de har sämre livskvalité samt att de lever med en osynlig sjukdom. En slutsats är att patienterna beskriver biverkningarna av behandlingarna som värre än symtomen av sjukdomen. Resultatet visar att erfarenheterna av information till patienterna, både gällande behandling och sjukdomsbild, är något som brister och det upplevs påverka livskvalitén negativt.