SAMMANFATTNING: Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av livmoderbärande kvinnor över hela världen. Att lida av endometrios kan innebära symtom som kraftig bäckensmärta, kraftiga blödningar, dyspareuni och infertilitet. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med symtomgivande endometrios. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier som beskriver kvinnornas olika erfarenheter av att leva med endometrios. Det handlade om erfarenheter av fysiska symtom, erfarenheter av möten i vården, emotionella erfarenheter och erfarenheter av sociala relationer. Slutsats: Studien visade att endometrios påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnornas liv påverkades av sjukdomen på många sätt och gjorde att de kände sig begränsade i vardagen. Den långa tiden för att få en diagnos fastställd orsakade vårdlidande. Kvinnorna möttes av misstro från vården där symtomen avfärdades som kvinnoproblem. Kvinnornas känslor växlade under sjukdomstiden, allt mellan hopp och förtvivlan inför framtiden.

Bakgrund:Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer någon att avsluta sitt liv. Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och ibland även egna suicidtankar. Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer skuld än föräldrar som förlorat sina barn i traumatiska olyckor. Många föräldrar upplever en otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att deras barn begått suicid. Metod: Litteraturstudien baserades på sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionellt stöd och Bristande stöd. Utmärkande resultat visar att föräldrar har svårigheter att hitta professionellt stöd och har ett större behov av hjälp från sjukvården och stödgrupper än det stöd som de erhållit. Många föräldrar som är i behov av professionell hjälp får på egen hand söka stöd. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt skick för att själva söka hjälp. Slutsats:Föräldrar som förlorat ett barn i suicid önskar stöd i olika former. Sjukvården har brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. En anledning till att resurser för efterlevande är begränsade kan bero på stigmatiseringen som existerar kring självmord.

Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa barnmorskors erfarenheter av blivande pappors deltagande i mödrahälsovården. Design: En kvalitativ ansats användes. Data samlades med semistrukturerade intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Sex hälsocentraler i norra Sverige.Deltagare: Sex barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.Resultat: Barnmorskorna menade att det fanns förväntningar på att pappan skulle vara engagerad i graviditeten, både socialt och från samhället. Barnmorskorna såg positivt på pappors deltagande och ansåg att en engagerad pappa gynnade familjen. När papporna deltog hade barnmorskorna inte så mycket att erbjuda honom, de arbetade på olika sätt och några generella riktlinjer fanns inte. Mödrahälsovårdens struktur gjorde att resurserna måste riktas mot den gravida vilket barnmorskorna trodde kunde leda till pappan kände sig utanför. Resultatet sammanfattades i temat Förväntad, men lite att erbjudas vilket speglar de svårigheter som finns i barnmorskans möte med den blivande pappan.Slutsats: Samhället arbetar aktivt för jämställdhet och utvecklingen märks socialt genom ökade förväntningar på den blivande pappans delaktighet i föräldraskapet. Barnmorskor har det största ansvaret gällande omvårdnad under graviditet och har därmed en viktig roll då en ny familj tar form. Det finns en vilja hos barnmorskor att involvera den blivande pappan i graviditeten men mödrahälsovårdens utformning bidrar till att han exkluderas och marginaliseras. Mödrahälsovårdens barnmorskor behöver resurser och riktlinjer för att kunna ge pappan en naturlig plats, stärka den blivande familjen och ge förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Klinisk betydelse: Mödrahälsovården övervakar graviditeten ur ett medicinskt perspektiv men bör även lägga resurser på de sociala och psykiska aspekterna av att bli förälder. Pappan kunde få en tydligare roll i mödrahälsovården med pappasamtal, pappagrupper och tydliga riktlinjer för barnmorskan att arbeta efter. Hans möjlighet att närvara kunde underlättas med mödrahälsovård som bedrivs på kvällstid. Nyckelord: Barnmorskor, mödrahälsovård, pappor, deltagande, erfarenheter / Objective: The aim of this study was to describe midwifes experiences of soon-to-be fathers' involvement in maternal health care.   Design: A qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed using a qualitative content analysis.   Setting: Six maternal healthcare services in the northern region of Sweden.   Participants: Six midwives working in maternal healthcare services.   Findings: The midwives experienced social expectations that the father would be involved in the pregnancy. Midwives encouraged the fathers' participation in maternal health care and considered that a committed father favored family. On the other hand, the midwives didn’t have very much to offer the father and they lacked guidance. The structure of maternal health care forced the midwives to give their attention to the pregnant women and thought it might cause the father to feel left outside. The results were summarized in the theme Expected, but little will be offered reflecting the difficulties in the midwife's meeting with the soon-to-be fathers.   Key conclusions: The society strives for equality and there are increased expectations of the soon-to-be father's engagement in parenting. Midwives have the greatest responsibility regarding care during pregnancy and plays an important part in the beginning of a new family. There is a willingness among midwives to involve the soon-to-be father in the pregnancy but there are obstacles in the structure of the maternal health care that contributes to that he is excluded and marginalized. Maternal health care midwives need resources and guidance in order to give the father a natural place, strengthen the family and provide the conditions for equal parenting.   Implications for practice: Maternal health services needs to oversee the pregnancy from a medical perspective but should also be able to support the social and psychological aspects of becoming a parent. Guidelines for the midwife could help her to empower the father and get him involved in maternal health care. His involvement could be further enhanced with the opportunity to meet the midwife alone, take part in fathers' groups and with increased availability of the maternal healthcare services, for example in the evening. Keywords: midwives, maternal health services, fathers, involvement, experiences.

Implementering av tidigare dragna erfarenheter utgör ett av totalt fem steg i den kontinuerliga process som bidrar till organisationers inlärningsförmåga. Det är därför intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet av implementering av erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning Försvarsmakten implementerar tidigare dragna erfarenheter i verksamheten samt att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara utfallet. Detta undersöks utifrån förmågan att etablera camper vid internationella militära insatser. Att omhänderta erfarenheter utgör grunden för organisationers inlärningsförmåga och för ett gemensamt lärande, vilket i förlängningen också är relevant för en lärande organisation. En fungerande erfarenhetshanteringsprocess handlar initialt om insamling, analys och värdering av erfarenheter för att sedan övergå till implementering av dessa i organisationen eller verksamheten. För att implementering av erfarenheter ska kunna ske krävs inte bara efterfrågan eller behov bland berörda utan även förmåga/resurser, kunskap/kompetens, tid, organisering, motivation/vilja och förståelse. Etablering av Camp Nobel i Mali under 2014/2015 utgör undersökt fall avseende Försvarsmaktens förmåga till implementering av tidigare dragna erfarenheter, vilka hämtas från etableringen av Camp Northern Lights i Afghanistan under 2005/2006. Studiens resultat visar att Försvarsmakten brister i att implementera tidigare dragna erfarenheter och att det främst är faktorerna kunskap/kompetens, tid, organisering och motivation/vilja som kan hjälpa oss att förklara utfallet. Förbättringar inom dessa områden kan säkert bidra till en ökad implementeringsgrad av erfarenheter inom ramen för campetablering. Men för fortsatt utveckling och en fungerande erfarenhetshantering finns också behov av att regelfästa eller institutionalisera det kollektiva minnet kring de dragna erfarenheterna, vilket kanske också Försvarsmakten har behov av även inom andra områden

Bakgrund: Livsstilsförändringar har säkerställd effekt på våra folksjukdomar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmodell användbar i vårdarbete för att hjälpa patienten att nå livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, analyserades och ledde fram till fem teman av erfarenheter av motiverande samtal. Resultat: vårdpersonalen beskrev att lära nytt och byta tankesätt till MI var svårt. Vårdpersonalen tyckte att de fick mer feedback då de var tysta och lärde sig att lyssna aktivt. Vårdpersonalen uppfattade en förbättrad kommunikation efter MI utbildning. Samtidigt beskrevs erfarenheten av att känna sig för passiv som vårdpersonal. Vårdpersonal har beskrivit att de tyckte MI samtalen tog för mycket tid. Efter MI träning kände vårdpersonalen ett ökat självförtroende att tala om livsstilsförändringar med patienterna. Patienterna redogjorde för att MI gav ett ökat personligt engagemang och en möjlighet att själva upptäcka sina problem. Patienterna uppskattade vårdpersonalens empatiska och mindre fördomsfulla framställning vid MI. Slutsats: Området är dåligt utforskat och vi efterfrågar mer forskning. Dels allmänt om erfarenheter av MI men speciellt kring varför vårdgivare och patienter erfar MI på det sätt resultatet visar.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva erfarna psykoterapeuters erfarenheteroch hantering av tystnad i terapirummet. Tre intervjuer genomfördes och analyserades medhjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman; tystnadens många skepnader,fruktbara och hindrande tystnader, förutsättningar för den goda tystnaden och grundtankarom tystnaden i terapi. Till varje huvudtema hörde ett antal subteman. Terapeuterna beskriveratt tystnaden är något annat än teknik och kommunicerar något ordlöst och ger utrymmeför reflektion. Tystnaden i det psykoterapeutiska samtalet kommunicerar något sommed hjälp av en inkännande och lyhörd terapeut kan fångas upp bland annat med hjälp avmetaforer. Vidare är tilliten central; den goda alliansen är en förutsättning för ett positivt utfallvid tystnad i det terapeutiska samtalet. Slutligen betonar informanterna vikten av att ipsykoterapiutbildningar lyfta tystnadens betydelse och föreslår olika inslag i kommande utbildningar.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen i Sverige är idag hög samtidigt som många tenderar att lämna yrket. Yrket innefattar stort patient- och säkerhetsansvar och förmåga att ständigt kvalitetssäkra och utveckla arbetet krävs. Tidigare forskning visar att övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam är en stressig och känslosam tid där det tar upp till ett år att känna sig trygg och säker i yrkesrollen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av första tiden i yrket som nyutexaminerad sjuksköterska vid Linnéuniversitet. Metod: Kvalitativ analys med fokus på det manifesta innehållet användes. Totalt valdes 14 förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten ut, baserade på sammanlagt 20 intervjuer av nyutexaminerade sjuksköterskor. Förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetena analyserades enligt Evans (2002). Resultat: Fyra teman framkom i analysen och redovisades med hjälp av elva underteman. Psykosociala påfrestningar påvisar känslor av otrygghet och osäkerhet. Arbetsplatsens miljö belyste betydelsen av ett öppet klimat och förstående medarbetare. Introduktion på arbetsplatsen visade att en välutformad introduktion underlättade den första tiden. Utbildningens utformning innefattade en god grund men upplevdes även bristfällig. Slutsatser: Den första tiden som yrkesverksam sjuksköterska upplevs stressig och utmanande. Arbetsplatsens klimat och medarbetarnas bemötande är av vikt för att trygghet ska upplevas. Sjuksköterskeutbildningen upplevs bristfällig vad gäller att förbereda studenterna inför yrket.  Mer forskning och åtgärder behövs för att underlätta för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Bakgrund: Globalt sett är prostatacancer den näst vanligaste cancerformen bland män och drabbar oftast de som är över 70 år. Den vanligaste behandlingsmetoden som används kallas radikal prostatektomi och kan leda till erektionsproblematik och urininkontinens. Efter att ha genomgått prostatektomi kan även olika känslor av ångest, depression och psykologisk smärta uppkomma. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa mäns erfarenheter i samband med prostatektomi. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier med nio underkategorier, vilka var ”Vikten av information – söka information på egen hand, att få information från vården, bristande information”, ”Behandlingen – välja rätt operation, tvingas ha kateter”, ”Förändrade kroppsfunktioner – att bli urininkontinent, att få erektionsproblem” och ”Stöd – relation till närstående, vårdpersonal”. Konklusion: Litteraturstudien visade att varje erfarenhet var unik men att de flesta män hade likande erfarenheter av prostatektomibehandlingen. Männens olika erfarenheter kunde alla på ett eller annat sätt ses som ett lidande, då lidande upplevs olika och är unik för varje individ.   Nyckelord: prostatektomi, patienters erfarenheter, lidande, litteraturstudie / Background: Globally, prostate cancer is the second most common cancer among men and most often affects those who are over 70 years. The most common treatment is radical prostatectomy, which may cause erectile dysfunction and urinary incontinence. After the prostatectomy feelings of anxiety, depression and psychological pain may arise. Aim: The aim of this literature study was to illustrate men’s experiences in connection with prostatectomy. Method: 11 qualitative articles were used to answer the aim of the literature study. The articles have been reviewed, analyzed and compiled into a result.   Result: The result was presented in four categories and nine subcategories, which was ”The importance of information – to search information on their own, information by caregivers, lack of information”, ”The treatment – choose the right surgery, forced to wear catheter”, ”Changed body functions – to be urinary incontinent, to have erectile dysfunctions” and ”Support – relative relationships, caregivers”. Conclusion: The literature study showed that every experience was unique, although most of the men had similar experiences of the prostatectomy. The different experiences of the men could in one way or another been seen as a suffering, which is different and unique of every individual.   Keywords: prostatectomy, experiences of patients, suffer, literature study

Bakgrund Varje år drabbas cirka 11 000 kvinnor av hjärtinfarkt som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det finns både påverkbara och icke påverkbara riskfaktorer, en speciell riskfaktor för kvinnor är tidig menopaus. Forskning har visat att kvinnor inte upplever det typiska symtomet bröstsmärta utan påvisar ofta symtom såsom ångest och illamående. Symtomen kan vara diffusa att kvinnorna inte uppfattar det som en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är en traumatisk händelse som kan påverka hälsan och välbefinnandet. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha haft en hjärtinfarkt. Metod En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms (2015) metod. Databaserna som användes vid litteratursökningarna var Cinahl, Pubmed och PsycINFO och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2015) granskningsmallar. Nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderades i litteraturstudien.   Resultat Resultaten presenterades i fem kategorier: Fysiska begränsningar, betydelsefulla relationer, emotionella reaktioner, erfarenheter från vården och livsstilsförändringar. Resultatet visade att trötthet upplevdes, rädsla för att få en ny hjärtinfarkt upplevdes av en del kvinnor, de var i behov av stöd från närstående, några kvinnor upplevde brist på information från vårdpersonal och de var i behov av att göra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten.   Slutsats Efter hjärtinfarkten blev det en stor förändring i kvinnornas liv. De fick ändra sina prioriteringar, göra livsstilsförändringar, de var i behov av stöd och de behövde se sitt liv utifrån ett annat perspektiv. Sjuksköterskan behöver se omvårdnadsbehoven utifrån varje enskild kvinna för att kunna främja deras hälsa.

Bakgrund: Depression definieras som en ihållande förekomst av nedstämdhet som påverkar individens tankar, känslor och beteende. Risken för att kvinnor någon gång drabbas av depression är 30 %. Fysisk aktivitet minskar risken för depression genom att dämpa och hindra uppkomsten av depressiva symptom. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod som används av sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av fysisk aktivitet vid depression. Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgörs av huvudteman och underteman som beskriver att fysisk aktivitet påverkar kvinnors välbefinnande samt ger upphov till känslor av mening och sammanhang. Kvinnor erfar att det kan uppstå hinder för att utföra fysisk aktivitet där brist på tid och avsaknad av motivation återfinns. Slutsats: Fysisk aktivitet påverkar kvinnorna positivt fysiskt och psykiskt eftersom träningen ett sätt till möjlig självbehandling. Motivation är en av de avgörande faktorerna som finns för att kvinnorna ska kunna utföra fysisk aktivitet. Sjuksköterskan innehar en viktig roll för att kunna stödja och motivera patienten till fortsatt träning. Därav är det viktigt att sjuksköterskan har ett följsamt förhållningssätt. Sjuksköterskan upplever svårigheter att förskriva FaR då de saknar tillräckligt med kunskap.