Bakgrund: Varje år flyr ett stort antal människor i världen från sina hemländer. Flyktingströmmen påverkar sjuksköterskan då de ställs inför många utmaningar där kommunikation kan bli ett problem. Immigranter, som innefattar asylsökande och papperslösa,  har inte samma rättigheter inom vården som landets övriga invånare. Det leder till svåra ställningstagande för sjuksköterskan i arbetet.   Syfte:  Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse i möte med immigranter i vården.                                                                                Resultat: Många sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med immigranter i vården. Språkproblematik, främmande kulturer och normer samt okunskap bidrar till osäkerheten. Kunskap gällande vilka rättigheter som finns för immigranter har visat sig vara otillräcklig hos många sjuksköterskor.                                 Slutsats: Kunskap om immigrantens rättigheter, kulturella skillnader och olika normer behöver spridas. Sjuksköterskor kommer möta patienter från andra kulturer och för att uppnå en god och jämlik vård behöver sjuksköterskan känna sig i trygg i mötet.

Leukemi är en cancerform som påverkar kroppens bildning av vita blodkroppar. En vanlig behandling är cytostatika som kan medföra många besvärande biverkningar för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med leukemis erfarenheter av sjukdom och cytostatikabehandling från behandlingsstart till ett år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturstudie som är baserad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna gjordes utifrån deras syfte och metod, nio artiklar redovisas i resultatet. Resultatet är uppbyggt av fyra kategorier. Resultat: Baserat på två kvalitativa och sju kvantitativa studier. Kategorierna var, erfarenheter utifrån kognitiva funktioner, erfarenheter utifrån fysiska funktioner, erfarenheter utifrån emotionella funktioner och erfarenheter utifrån psykiska funktioner. Slutstats: Trots att majoriteten av patienterna hade erfarenheter som var negativa så ansåg en stor andel av patienterna att de hade en god livskvalitet och att med tiden kom en känsla av acceptans.

Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställning till IKT i förskolan. De frågor som studien ämnar besvara är utefter fyra frågeställningar; Vilka olika former av IKT finns att tillgå på förskolan? Hur erfar pedagoger att de använder IKT i förskolan? I vilket syfte används IKT? Vilken utbildning har förskollärare fått gällande IKT? För att besvara dessa frågor så valdes semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det genomfördes fem stycken intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Resultatet visade på att förskollärare har positiva erfarenheter av användandet av IKT i förskolan och att de är nyfikna och öppna gentemot IKT. Olika teknologier finns att tillgå i förskolan, men resultatet visar att det finns en viss variation i hur tillgängliga de är och vilka olika teknologier som finns på intervjupersonernas förskolor. Det som även framkommer är att det finns en variation i förskollärarnas utbildning, där vissa erfar att de fått mycket utbildning inom IKT medan andra erfar att de inte fått någon alls eller ytterst lite. Förskollärarnas upplevda brist på utbildning visar sig ha en påverkan på hur självsäkra och vilken erfarenhet förskollärare känner att de har av att använda IKT i förskolan. Det som även framkommer är att den inställning förskollärare har gentemot IKT är av stor betydelse när kommer till att användningen och integreringen av IKT i förskolans verksamhet.

”Kvinnor kan amma, män kan inte” Mäns erfarenhet och upplevelse av amning Sammanfattning Det har visat sig att amningsfrekvensen har minskat i Sverige. Om amning ska fungera är det viktigt att involvera partnern. Partnern har en viktig roll för hur länge kvinnan väljer att amma sitt barn. Trots detta fokuserar vården endast på kvinnan. Syftet med studien är att belysa mäns upplevelse och erfarenhet av amning. Metod för att studera detta ämne gjordes en Kvalitativ intervjustudie. Genom semistrukturella intervjuer har författarna tagit del av mäns erfarenheter och upplevelser av amning. Åtta män intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som metod när resultatet analyserades. Resultat visade att männen upplevde amning som något naturligt och det bästa för barnet. Männen upplevde att det var kvinnan som tagit beslut om att amma och detta sågs som en självklarhet eftersom män inte kan amma. Det framkom att männen känt sig hjälplösa och utanför den närhet som mamma och barn får genom amning. De upplevde att de varit behjälpliga i den mån de kunnat under amningsperioden. De hade funnits där som stöd för kvinnan genom att utföra både praktiska och emotionella moment. Dock framkom att de känt sig oförberedda och att de önskat mer information och stöd från vården. Upplevelsen var att fokus låg på kvinnan. Slutsats För att männen ska bli delaktiga i amningen är det viktigt att på ett tidigt stadie engagera männen i amningsprocessen. Resultatet visar att mäns status behöver höjas när det kommer till amning och deras betydelse måste synliggöras. Nyckelord: Amning, män, partner, upplevelser, erfarenheter

Bakgrund Nästan varje dag diagnosticeras ett barn av cancer och är därmed den enskilt främsta orsaken till dödsfall hos barn under 15 år. När ett barn diagnosticerats med cancer är det inte enbart barnet som drabbas, utan hela familjen vars värld sätts i obalans. Världen de tidigare känt faller samman och en känsla av kamp om överlevnad tar över. Allt det som tidigare känts tryggt och bekant försvinner och ersätts med känslor av rädsla, osäkerhet, kaos och ensamhet. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjukhusvistelsen när deras barn drabbats av cancer. Metod En systematisk litteraturstudie gjordes där tio för syftet relevanta artiklar hittades i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats för att därefter diskuteras mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet utgörs av fyra kategorier: Upplevda känslor hos föräldrar, betydelsen av relationer mellan föräldrar och vårdpersonal, att få information och kunskap samt yttre faktorers påverkan. Slutsats Studien visar att föräldrar till barn som vårdas för cancer på sjukhus är i behov av att känna delaktighet och stöd genomgående under vårdprocessen. Genom god information som är lättförståelig, kontinuerlig och anpassad efter varje individ kan en känsla av större trygghet infinna sig hos föräldrar. Med kunskap av familjens erfarenheter kan också vårdpersonal få större förståelse för hur varje individ påverkas i familjen och med detta underlätta hela familjens hälsoprocess.

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare använder sig av lärplattan i undervisningen och deras förtrogenhet att hantera lärplattan. Lärplattan tituleras som ett verktyg för barn att använda i undervisningen, men finns det ett syfte och mål? Kan förskollärarna koppla lärplattan till de didaktiska frågorna hur och varför? Studien är kvalitativ och består av sex verksamma förskollärare som alla intervjuas individuellt. För att få svar på undersökningen används metoden semistrukturerade intervjuer. Undersökningen är genomförd i en liten  svensk kommun, där förutsättningarna att använda lärplattan i undervisningen är förhållandevis lika. Alla sex förskollärare har tillgång till lärplattor i undervisningen på förskolan och har arbetat medvetet med digitala verktyg under det senaste året. Studiens resultat visar att förskollärarnas förkunskaper om lärplattans funktioner och användningsområde hade en avgörande roll på hur och varför förskollärarna väljer att presentera lärplattan i verksamheten. Några förskollärare ansåg att de saknade kompetsensutveckling inom området digitalkompetens. På några förskolor fanns det förskollärare som varit i kontakt med digitala resurser mer än andra, de hade på så sätt större erfarenhet av hur förskollärare kan använda lärplattan i verksamheten tillsammans med barn.

Abstract English title: Problem-solving in mathematics in unilingual and multi-lingual classrooms Term: Autumn, 2016 Author: Sleyman Esso & Behram Kelmendi Supervisor: Natalia Karlsson Several studies have shown that students’ difficulties with problem solving in math mostly depend on their lack of language skills and not their numeracy (mathematical abilities). It is very important that educators have a didactic perspective on education where they take into account which kind of students they have, what and why they should learn this and how to organize the work so that all students have the same opportunities to develop. The overall aim of this study is to evaluate which conditions students in unilingual and multi-lingual classrooms get to develop their understanding of problem solving in mathematics in grade 3. The aim is to examine how teachers teach problem solving in grade 3 in unilingual and multi-lingual classrooms, and to investigate how students perceive and understand this teaching. The aim is concretized in the following questions: How problem-solving introduces and how does the teaching look like? What problem-solving tasks are used and how are they solved? How do students reason and discuss about the lessons and the problem solving tasks? We have chosen to do a qualitative study and the methods we use are 8 student group interviews and 4 observations. The theories this study is based on are Pólyas four phases in problem-solving, zone of proximal development and scaffolding. On the basis of our results we came to the conclusion that three out of four teachers don’t work with problem-solving in mathematics often enough and that the tasks their students were given were not at their potential level of development, since they were not accustomed to encountering too much of a challenge. We have furthermore come to the conclusion that teachers who have a majority of pupils with Swedish as a second language seem to avoid the work with problem solving in mathematics.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som försvagar immunförsvaret och bland annat sprids via oskyddat samlag. Idag finns inget botemedel mot HIV och utan dagens bromsmediciner mot viruset utvecklar alla med sjukdomen till slut AIDS. Sjukdomen finns över hela världen men skiljer sig markant i hur utbredd den är. Erfarenhet är en väsentlig del i livsvärlden och genom att förstå livsvärlden går det att förstå, beskriva samt förklara bland annat patientens vardag, lidande, vårdande och hälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienter med HIV och deras erfarenhet kring anhörigas delaktighet i vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är Rädsla med underkategorier Stigmatisering och Ökad belastning samt Socialt stöd med underkategorier Praktisk delaktighet och Känslomässig delaktighet. Resultatet visade att anhöriga kan ha både positiva och negativa effekter för patienten med HIV. De kan vara viktigaste källan till socialt stöd samt att ha positiv påverkan på bland annat relationer och livskvalité. Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie kunnat från resultatet utläsa ett samband mellan anhörigas delaktighet på behandlingen hos patienter med HIV och en förbättring i vårdandet. Förbättringen innefattar bland annat ökad följsamhet i vårdandet, ökad känsla av delaktighet i vårdandet hos patienten och ett ökat emotionellt stöd i sjukdomen för patienten. Författarna har också från resultatet sett ett samband mellan delaktighet från anhöriga och känslan av att bli satta i beroendeställning och rädsla för stigmatisering.

No description available.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. <strong>RESULTAT: </strong>Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. <strong>DISKUSSION/SLUTSATS: </strong>Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.</p>