No description available.

This is a study of pedagogue’s perspective on children's opportunities for relaxation and contact in preschool. Relaxation and contact are important for all, especially in today's society when stress goes farther and farther down the ages. The stress is what has been in the centre, both in research, discussion and media. The children need to rest and the preschool curriculum says that children should be offered a balanced daily rhythm and environment. The CRC says that States Parties recognize the right of children to rest and leisure. A qualitative method was used and the data material was collected through four open interviews. The interview persons were selected randomly and the interviews were recorded on tape and transcribed. The question asked was how the pedagogue see the children's opportunities for relaxation and contact in preschool and in which situations the opportunity is given. The pedagogues that I spoke to beliefs relaxation is important for the children, they have long days at preschool and it's a different tempo there than at home. Relaxation can be very individual for each individual. The pedagogues in the study mention the environment as an important factor for relaxation, that the environment is welcoming and that the children are allowed to go away and sit down for themselves. Massage in combination with rest is a popular method to use in preschools. It is appreciated by the children and the pedagogues. The result of the massage is that the kids accept that someone comes close and can speak up when they do not want something. Furthermore, it becomes calmer in children groups.   Keywords: Relaxation, Contact

Syftet med arbetet var att främja barns lärande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi använde oss av olika forskningsmetoder såsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund där representerades läroplaneras kunskapsmål i matematik vi beskrev även forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar där vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lärande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med räknesätten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former. Resultat redovisningen belyste hur matematik undervisning kräver en lustfylld atmosfär för utveckling och lärande. Barnen/eleverna under arbetets gång utvecklade sitt matematiska tänkande med lust, intresse och engagemang. Att variera och åstadkomma lustfyllda arbetsätten med hänsyn till inlärarans intresse krävs i arbetet med matematik.

Föreliggande studie fokuserar på ämnet estetik och hur ämnet används i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollärare på olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollärarna såg positiva fördelar med att använda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för ämnet. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar medvetet med estetiken och att möjligheterna inte sitter i resurserna utan i vad förskollärarna anser är möjligt att genomföra.

Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna. En annan slutsats var att förskollärarna valde att använda den uttrycksform de kände sig mest bekväma i.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet. Vidare framgick att musik främst användes som ettpedagogiskt arbetsätt för att lära barnen om annat än just musik och att musik i låg grad sågs och användes som ett eget kunskapsmål. Studien visade att detta berodde på okunskap och bristande intresse inom musik hos pedagoger. Ytterligare en förklaring kan vara otydligt formulerade strävansmål för musik i förskolans läroplan (Skolverket, 2011). Även musikens låga ställning i jämförelse med andra ämnesområden i förskolan tros ha kunnat påverka detta. Viktiga slutsatser som har dragits är att musiken är värdefull både som ett pedagogiskt arbetssätt och som ett eget kunskapsmål och bör ses och användas därefter samt att det behövs mer utbildning för både blivande och verksamma pedagoger inom musik.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007.

Bakgrund Det står i läroplanen att eleverna ska få bildning utifrån bland annat estetiska och sinnliga aspekter. Trots detta visar forskning att detta sker med begräsning i dagens skolor. Lärare tycker att det är svårt att använda sig av estetiska uttrycksformer på grund av bristande kunskaper inom de estetiska ämnena, liksom att tidsbristen är en bidragande orsak. De estetiska inslagen blir således mestadels trevliga avbrott i den ordinarie undervisningen där mönstret med en genomgång och sedan mestadels enskilt arbete genomsyrar lektionerna. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever som inte mött estetik tidigare i sin undervisning kan reagera när de får kombinera sång, drama och matematik för att ta till sig nya begrepp, syftet är också att undersöka på vilket sätt estetiken kan bidra till elevers förståelse för multiplikationens innebörd. Metod För att besvara våra forskningsfrågor samlade vi in data genom kvalitativa observationer under fyra lektionstillfällen. Vi agerade deltagare som observatör och observatör som deltagare med låg grad av struktur för att få en så autentisk bild som möjligt av tillfällena. Metoden valdes för att genom observation uppmärksamma om arbete med estetik bidrar till elevernas förståelse och se hur de reagerade på det för dem nya inlärningssättet. Teoretiskt perspektiv Som teoretiskt perspektiv har vi skapat ett verktyg inspirerat av de punkter som Moroye och Uhrmacher (2009) skriver är nödvändiga inslag när man ska arbeta estetiskt med eleverna. Resultat Resultatet av studien visade att elevers reaktioner på estetiska inslag var positiva i den mening att det togs emot med glädje och entusiasm av eleverna som uttryckligen sa att det var roligt. Resultatet visade vidare att estetiken möjliggjorde för eleverna i studien att utveckla förståelse för de matematiska begrepp de presenterades för och som de fick behandla med hjälp av estetiken

<p>detta examensarbete handlar om produktutveckling av ett golv och har gått ut på att ge Kährs trägolv en större scen i det offentliga rummet, då främst i hotellobbys. Jag har velat göra användaren uppmärksam på materialet och dess kvalité genom att skapa ett nytt uttryck för framtiden. Utgångspunkten blev iden om att ta till vara på det spill som blir över i dagens golvproduktionoch inspiration från byggskivan OSB.</p>

detta examensarbete handlar om produktutveckling av ett golv och har gått ut på att ge Kährs trägolv en större scen i det offentliga rummet, då främst i hotellobbys. Jag har velat göra användaren uppmärksam på materialet och dess kvalité genom att skapa ett nytt uttryck för framtiden. Utgångspunkten blev iden om att ta till vara på det spill som blir över i dagens golvproduktionoch inspiration från byggskivan OSB.