My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with children´s language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and children´s development of language. Finally, I wonder what abilities I need to have as a pedagogue in order for the esthetic learning processes to be language developing. Besides the essay method I have used fenomenological-hermeneutical method. I interpret events and meetings in work situations and process my practical knowledge by allowing it to meet the different theoretical perspectives. In the survey I let the research from the socio-cultural perspective take a central place because I found this closely tied up to my research questions. I have come to the conclusion that the joyful and creative properties of the esthetic learning processes opens our minds to learning and development. In a group with multilingual children the chance increases to participate in the preschool activities though esthetic learning processes because the children can participate in different ways in addition to the verbal language. In the social environment interaction and communication is critical for multilingual children developing Swedish as a second language. In this context we use the esthetic languages as cultural tools. I have also come to the concusion that music and language have common parameters, which means that they follow each other in children´s development. Early in life children develop their  musical ear and uses it both in linguistic and musical activities. Finally, I have concluded that a group of mixed ages can be an advantage for language development when children learn from each other. I aslo conclude that the pedagogues knowledge, experience, attitudes and qualities are important for the esthetic learning processes to support the language depelopment. / Mitt syfte med denna essä är att undersöka sambanden mellan estetiska lärprocesser och språkutveckling för att hitta väl fungerande metoder i mitt arbete med flerspråkiga barn. I den inledande berättelsen skildrar jag ett par aktiviteter från mitt arbete som pedagog på en förskola i ett mångkulturellt område, i en stor barngrupp där ålder och kunskaper i svenska varierar. Bakgrunden till uppsatsen är de problem som jag upplevt i mitt arbete med barnens språkutveckling i en organisation som, enlig min åsikt, begränsas av ekonomiska faktorer. De frågor jag utgår från handlar om på vilket sätt de estetiska lärprocesserna kan hjälpa barn att utveckla sin språkförmåga samt hur de kan hjälpa flerspråkiga barn till delaktighet i förskolans verksamhet. Jag ställer också frågan om det finns ett samband mellan musikaliskt gehör och barns utveckling av språket. Slutligen undrar jag vilka förmågor jag behöver ha som pedagog för att de estetiska lärprocesserna ska vara språkutvecklande. Förutom metoden att skriva essä har jag använt mig av fenomenologisk-hermeneutisk metod. Jag tolkar händelser och möten i min arbetssituation och bearbetar min praktiska kunskap genom att låta den möta olika teoretiska perspektiv. I undersökningen låter jag forskning från det sociokulturella perspektivet ta en central plats eftersom jag i denna funnit kopplingar till mina forskningsfrågor. Jag har kommit fram till att de lustfyllda och kreativa egenskaperna hos de estetiska lärprocesserna öppnar våra sinnen för utveckling och lärande. I en grupp med flerspråkiga barn ökar chansen till delaktighet i aktiviteterna med hjälp av estetiska lärprocesser eftersom barnen kan delta på olika sätt utöver det verbala språket. I den sociala omgivningen på förskolan finns det samspel och den kommunikation som är avgörande för de flerspråkiga barnens utveckling av svenska som andraspråk. I denna kontext använder vi de estetiska språken som kulturella redskap. Jag har också kommit fram till att musik och språk har gemensamma parametrar som innebär att de följs åt i barnens utveckling. Barn utvecklar tidigt i livet sitt musikaliska gehör och använder detta både i språkliga och musikaliska aktiviteter. Slutligen har jag kommit fram till att en åldersblandad barngrupp kan vara en fördel för språkutvecklingen då barnen kan lära av varandra. Jag kan också konstatera att pedagogens kunskaper, erfarenheter, förhållningssätt och egenskaper spelar stor roll för att de estetiska lärprocesserna ska vara språkutvecklande.

Denna essä kan läsas som en reflektion över tre års arbete med och utveckling av estetiska lärprocesser på lärarutbildningen. Även om exemplen är hämtade från matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen på en mer generell nivå än detta specifika ämne. På många sätt handlar essän lika mycket om lärande i allmänhet som om matematikdidaktik. Utifrån den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag använder mig av tankar från Aristoteles, Hans-­‐Georg Gadamer och John Dewey och låter dem möta några av de svenska forskare som under de senaste åren bidragit till det aktuella fältet eller till angränsande fält. Jag hoppas i denna essä kunna synliggöra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lärande likväl som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lärprocesser – förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av värde vid en utveckling av såväl matematikdidaktiken som av andra ämnen på lärarutbildningen / This essay can be red as a reflection over three years of working with and developing methods for using art in the process of learning at the teacher education at a swedish university. Even though the subject from where the examples come is the mathematics education, the discussion forms itself at a more general level than this specific subject. In many aspects this essay is more about learning in general than specificly about mathematics. By using the phenomenological method my discussion forms itself moving between my personal experiences and philosophical theory. I use the work and thougts of John Dewey, Hans-­‐Georg Gadamer and Aristoteles in close dialogue with swedish scientists who during the last years has given contribution to the actual and the surrounding fields. By writing this essay I hope to enlighten certain aspects of experience based teaching and learning as well as the troubles and wonders of using art learning processes – both hopefully useful in developing the university teaching in the mathematics education as well as in other subjects at the teachers education.