The use of history is the concept of people using and analyzing history in the society for various purposes. Study in this area has largely emerged because there are many different reasons for people and societies to be interested in history. To investigate the use of history, a historical material needs to be present in some form. With this study, I intend to show how older tourist guidebooks can provide such materials of study and therefore I use travel guidebooks about Tallinn released under the USSR (Estonian SSR) between the years 1960 to 1990. The analysis is based on Klas-Göran Karlsson's (Professor of History) typology of seven different uses of history: scientific, existential, moral, ideological, political, educational, non-use of history and a commercial use of history. This paper has highlighted several different historical dimensions in travel guides and reasons why they can be analyzed. Results of this study show that the travel guides can act as a medium for existential orientation and that they can function as a communicational, educational and an interest raising tools. They can also develop a critical approach towards historical events and help to "sell" history through various commercial products. Thus, tourist guidebooks can be used and analyzed more systematically by professionals, interested individuals or a group who feel the need, desire or interest in the way history can be used in their practices. / Historiebruk handlar om hur människor använder och analyserar (brukar) historia i samhället för olika syften. Studieområdet har till stor del vuxit fram eftersom det finns många olika skäl att intressera sig för historia. För att undersöka historiebruk behövs ett studieobjekt som på något sätt tar upp historia. Med denna uppsats ämnar jag undersöka hur äldre reseguider kan utgöra sådana studieobjekt och därför kommer reseguider om Tallinn från Estniska SSR utgivna mellan 1960 till 1990 användas i historiebruksundersökningen. Analysen utgår från historieprofessorn Klas-Göran Karlssons typologi med sju olika historiebruk – ett vetenskapligt, ett existentiellt, ett moraliskt, ett ideologiskt, ett politiskt-pedagogiskt, ett icke- bruk av historia och ett kommersiellt. Undersökningen har belyst flera olika historiska dimensioner i reseguiderna och motiv till varför de kan analyseras. Resultatet av undersökningen visar på fyra punkter. Den första är att reseguiderna kan agera medium vid existentiell orientering. Den andra att de kan fungera som kommunikations-, kunskaps- och intresseprocess. Den tredje punkten är att de kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt och fjärde punkten handlar om att reseguiderna kan vara motiv för att “sälja” historia vid utvecklingar av olika kommersiella produkter inom exempelvis turismen. Likaså att reseguiderna kan nyttjas och analyseras av antigen en individ eller grupp som känner behov, önskan eller intresse.

Business School, Diss.--Copenhagen, 2004. / Enth. 5 Beitr. - Zsfassung in dän. Sprache.

Thesis (doctoral)--University of Tartu, 2008. / Vita. Includes bibliographical references.

Thesis (doctoral)--University of Tartu, 2006. / Vita. Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

No description available.

I denna uppsats beskrivs en fallstudie på överbelastningsattacken mot Estland 2007, där attackens skeden redovisas samt visar på vilka åtgärder som vidtogs för att stoppa attacken, samt på vilket sätt attacken drabbade Estlands befolkning. Därefter analyseras attacken med hjälp av Richard Stiennons teori, om cyberkrigets fyra pelare. Avslutningsvis diskuteras de två frågorna som rör; vilka möjligheter en nation har när det kommer till försvar mot cyberattacker samt vad som kan tänkas räknas som militära problem.   Syftet med uppsatsen är att visa på hur en nation drabbas, när den blir utsatt för en cyberattack och vilka handlingsåtgärder som är möjliga att vidta. Resultatet visar på att sättet Estland drabbades på, var att nationen var tvungen att isolera sig från det internationella internet, men att internet inom nationen kunde upprätthållas. Diskussionen mynnar ut i att en nation har mycket få handlingsmöjligheter till att försvara sig själv, när det kommer till cyberattacker från aktörer som inte är andra nationer. En viktig slutsats var att fallet Estland inte var ett militärt problem, utan kunde lösas helt civilt

Rezension zu drei Werken zur Musik und Musikgeschichte Estlands

In der estnischen Musikliteratur gibt es kaum Texte, die sich direkt mit Ästhetik befassen. Was man regelmäßig findet, sind Überblicke über die Musik und das Musikleben, Rezensionen und programmatische Artikel über die Aufgaben, vor denen die Musiker stehen. Hierin äußert sich eine praktische Ästhetik der jeweiligen Verfasser und eine gewisse Überzeugung, wie estnische Musik sein sollte und welche Aufgaben sie habe. Auf der Basis dieser Ansichten werden Werturteile über neue Werke und musikalische Ereignisse gefällt. Dabei sind diese Ansichten selbst möglicherweise ziemlich schwammig formuliert, sofern man sich ihrer überhaupt bewusst ist. Was für Ansichten waren das? Woher stammten sie? Eine Antwort hierauf können wir in der Musikliteratur, in der Musik selbst und auch im zeitgenössischen Musikleben suchen und dann annähernd beschreiben, welche ästhetischen Ansichten in Estland geherrscht haben.

Hade en fungerande demokrati som Sverige gynnats av att byta röstningssystem och använda sig av elektronisk röstning? År 2013 diskuterades det på en nationell politisk nivå om e- röstning var något som skulle införas i Sverige, men sen utredningen släpptes har inget nytt hänt inom området. Denna studie undersöker varför ett digitaliserat land som Sverige inte har infört e-röstning. För att undersöka denna fråga har en intervju med den svenska Valmyndigheten genomförts samt en litteraturstudie av Estlands e-röstningssystem genomförts. Estland har valts ut som exempel i denna studie då det är ett land som tidigt implementerade e-röstning och fortfarande använder det. Den empiri som samlats in analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk, det teoretiska ramverket är en kravlista på vad ett elektroniskt röstningssystem ska uppfylla för att det ska anses vara säkert och fungerande. Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att de tekniska kraven i Estlands valsystem lever upp till kraven i det teoretiska ramverket samt Sveriges krav i dagsläget. Dock framgår det från intervjun med valmyndigheten att de inte vill införa e-röstning i dagsläget, främst på grund av att de inte vill riskera deras höga förtroende hos medborgarna. Studiens slutsats blev därmed att visar att frågan om e-röstning är en komplex fråga där frågor om tekniska krav och sociala parametrar måste tas i beaktning

This paper will trace the development of musicology in Estonia, focusing especially upon some research problems and methods used for investigating folk music in the 1970s and 1980s.