Den snabba utvecklingen av generativ AI har lett till en utbredd, och ibland okritisk, användning av tekniken. Behovet av att kontinuerligt och hastigt uppdatera arbetsmetoder kan leda till att etiska överväganden förbises. Generativ AI erbjuder visserligen stora möjligheter för utveckling av tillvägagångssätt, men dess snabba introduktion kan också medföra konsekvenser som potentiellt underminerar allmänhetens förtroende för offentliga institutioner. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Gävleborgs län hanterar de etiska utmaningar som uppstår vid implementeringen och användningen av generativ AI inom kommunikationsarbetet. Den undersöker om kommunikationsavdelningarna för etiska resonemang och om de anser sig ha tillräckligt med kunskap för hantering av generativ AI på ett etiskt hållbart sätt. Studien eftersträvar även att ta reda på hur synen på riktlinjer skiljer sig åt mellan de aktuella kommunerna. För att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer med nio respondenter från sju kommunala kommunikationsavdelningar i Gävleborgs län.  Resultatet visar skiljaktigheter i hur kommunikatörerna i de olika organisationerna hanterar etiska frågor kopplade till generativ AI, där tilliten till den egna kompetensen och synen på riktlinjer varierar mellan kommunerna. Samtidigt finns en trygghet i att de kunskaper man redan har som kommunikatörer är både relevanta och nödvändiga för att möta de etiska frågor som användningen av de nya teknikerna kommer att innebära för organisationerna. Studien indikerar ett starkt intresse och en medvetenhet om de etiska utmaningarna som generativ AI medför, men också en tydlig vilja att upprätthålla medborgarnas förtroende för sina organisationer genom noggrant övervägda arbetsmetoder. / The rapid development of generative AI has led to widespread, and sometimes uncritical, use of technology. The need to update working methods continuously and quickly can lead to ethical considerations being overlooked. Although generative AI offers great opportunities for the development of approaches, its rapid introduction can also bring consequences, potentially undermining public trust in public institutions. This study aims to investigate how municipalities in Gävleborg county handle the ethical challenges that arise in the implementation and use of generative AI in communication work. It also examines how the communication departments are reasoning and whether they consider themselves to have sufficient knowledge to manage generative AI in an ethically sustainable way. The study also seeks to find out how the view of guidelines differs between the municipalities in question. To answer these questions, interviews were conducted with nine respondents from seven municipal communication departments in Gävleborg.  The results show differences in how the communicators in the various organizations handle ethical issues linked to generative AI, where the trust in their own competence and the view of guidelines varies between the municipalities. At the same time, there is security in the fact that the knowledge one already has as communicators is both relevant and necessary to face the ethical questions that the use of the new technologies will entail for the organizations. The study indicates a strong interest and an awareness of the ethical challenges posed by generative AI, but also a clear desire to maintain citizens' trust in their organizations through carefully considered working methods.

Many researchers argue that there is a demand for a new way of teaching and learning to better equip us for the value pluralistic society we are living in. Research has shown that teachers are reluctant to teach about value pluralistic subjects. This thesis aims to study how rural Mongolian teachers view the human-nature relationship in relation to the current situation in Mongolia, characterized by economic growth and environmental issues. Ethical perspectives are applied on the teachers’ views in order to bring structure to the different ways of viewing the human-nature relationship. The study shows that the teachers’ values change depending on if they look at their personal relationship to nature or put nature in relation to society. The results prove that even though personal values are complex it is possible to bring structure to how we understand them. The result provides an example of how complex value pluralistic issues can be structured in order to enable an understanding of them. Furthermore, the thesis suggests that ethical perspectives can be used in education for sustainable development when striving for a new way of teaching and learning.

I Sverige begränsas allmänna och publika bolags totala uppdragstid för en revisor genom ett flertal lagbestämmelser samt kontinuerliga revisors- och byrårotationer. Mindre aktiebolag i Sverige hamnar dock ofta utanför dessa bestämmelser, vilket resulterar i att den enskilde revisorn i hög grad behöver utgå ifrån principbaserade bestämmelser vid svåra avvägningar. De principbaserade bestämmelserna har varit föremål för förändring under de senaste åren, eftersom uppdragstiderna oftast är betydligt längre i mindre bolag gentemot stora bolag. Detta skapar ett spelrum som ställer högre krav på att revisorn agerar utefter en moralnivå som passar yrket för att uppfylla den integritet och objektivitet som yrket kräver, samt för att undvika att oberoendeställningen påverkas eller kritiseras av samhället. Syftet med uppsatsen var att kvalitativt utreda hur olika revisorer uppfattar problematiken kring deras oberoendeställning, som är förknippat med uppdragstiden. Genom att identifiera revisorers individuella uppfattningar kring integritet, objektivitet och deras oberoendeställning har det även kunnat att därefter att analysera vad för påverkningar deras etiska perspektiv samt moraliska nivå har, således förklarar denna uppsats hur deras oberoendeställning kan påverkas av en bestämd uppdragstid i mindre bolag. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de revisorer som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. / In Sweden, general and public companies' total assignment time for an auditor is limited through a several of legal provisions and continuous auditors and agency rotations. However, smaller limited companies in Sweden often end up outside these regulations, which results in the individual auditor needs to be largely based on principle-based regulations for difficult trade-offs. The principle-based regulations have been the subject of change in recent years, as assignment times are usually considerably longer in smaller companies towards large companies. This creates a space for maneuver that places higher demands that the auditor acts along a moral level that fits the profession to fulfill the integrity and objectivity to which the profession requires, as well as to avoid the fact that the independence is affected or criticized by society. The purpose of the study was to qualitatively investigate how different auditors perceive the problem of independence, which is associated with the mission time. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral. Men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. By identifying auditors' individual perceptions of integrity, objectivity and their independence has done it possible to analyses what kind of affections their ethical perspective and level of moral has, by other words does this study explains how auditors' independence can getting affected by designed assignment time in smaller companies. The result shows that there are some differences in how auditors look at the problems regarding independence associated to designed assignment time for smaller companies, since the auditors' that were included in this study reasoned based on different ethical perspective and levels of morality. But in the end did they have similar perceptions regarding this area.