De finansiella marknaderna i EU präglas i allt större mån av en extensiv lagstiftningsharmonisering vilken är en åtgärd för att uppnå en effektiv inre marknad. Till stor del består lagstiftningen av informationsgivningskrav. Kraven avser i första hand den information som ska tillhandahållas en investerare innan denne tar ett investeringsbeslut. I och med att investerare tack vare teknologins utveckling och människors allt mer sofistikerade sparande har behovet av lagstiftning på unionsnivå ansetts öka. Utformningen av informationsgivningskraven har emellertid givit upphov till en risk att lagstiftningen istället för att främja effektiviteten, hämmar den, eftersom kraven är så detaljerade och specifika att utbudet av komplexa finansiella produkter förminskas samtidigt som utvecklingstakten riskerar att avta eftersom innovationen försvåras av regleringen. I denna uppsats görs en fallstudie där PRIIPs-förordningens verkan på den svenska marknaden analyseras, något som ligger till grund för en diskussion kring effektiviteten på de nationella marknadernas korrelation med den inre marknaden. För att tillåta analysen diskuteras begreppet effektivitet grundligt tillsammans med den informationsgivningslagstiftning som, utöver PRIIPs-förordningen, präglar den inre marknaden. Lagstiftningsåtgärderna, till vilka grunder återfinns i effektivitetsteorier, är mot bakgrund av dessa högst legitima eftersom informationsgivningen spelar en viktig roll i effektiviteten. Emellertid finns indikationer på att de harmoniserade kraven riskerar att utgöra sådan överreglering som hämmar utvecklingen och innovationen på den svenska marknaden – något som måste anses hämma effektiviteten på den svenska marknaden. Härvid diskuteras relationen mellan de nationella marknaderna och den inre marknaden och vilka effekter harmoniseringen således har. Min slutsats landar härvid i att, trots att den svenska marknadens effektivitet i någon mån hämmas, måste detta anses vara ett pris värt att betala till förmån för den inre marknadens funktion.

Många europeiska länder har under många år präglats av en stigande statsskuld och underskott i budgetbalansen. Detta har lett till att räntor på långa statsobligationer bland länder i Europa, som under början av eurosamarbetet nästan sammanstrålades, återigen börjat spridas mot olika håll. Denna studie har studerat 25 länder i den Europeiska Unionen och deras räntor på långa statsobligationer mellan det första kvartalet 2004 och det tredje kvartalet 2016. Med hjälp av tre olika modeller; en poolad regressionsanalys, en fixed effects model och en mixed effect model, har studien empiriskt undersökt och testat vilken effekt skuldkvoten och budgetbalansen har på långa räntor och om effekterna varierar mellan länder och år. Resultatet överensstämmer med en del tidigare forskning. Det visar på att statsskuld har en positiv effekt på långa räntor, vilket även bevisats i tidigare studier. Effekten av budgetbalans stämmer dock inte alltid överens med tidigare forskning, då modellen med fixed effects inte kan visa en statisitisk signifikant effekt. Resultatet i den tredje modellen indikerar på att det finns en stor variation i effekter mellan länder och år. Dessa skillnader kan bero på många faktorer, till exempel det faktum att nästan 70 procent av länderna i studien inte självständigt kan bedriva penningpolitik. Djupare slutsatser lämnas över till fortsatt forskning.

Den ökande rörligheten i världsekonomin, det europeiska samarbetet och den omfattande grän-söverskridande handeln medför att gränserna mellan medlemsländerna får allt mindre bety-delse. I och med Sveriges inträde i EU 1995 har de nationella momsreglerna anpassats till mer-värdesskattedirektivet 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Regler för vinstmarginal vid handel med begagnade varor, konstverk, samlarförmål och antik-viteter finns i mervärdeskattelagens 9 a kap. och har tillkommit för att undvika dubbelbeskatt-ning. Motsvarigheten till reglerna i mervärdesskattelagen finns i rådets direktiv 2006/112/EG.En näringsidkares lagstadgade upplysningsskyldighet vid inlämnade av deklaration är långtgå-ende och de komplicerade reglerna för redovisning av momsen resulterar i att näringsidkaren bör ha djupare kunskap om regler samt redovisning. Gränsdragningen mellan den skattskyldi-ges undersökningsplikt samt Skatteverkets utredningsskyldighet har behandlats flertalet gånger i praxis men det finns fortfarande oklarheter.Denna studie kommer att utreda omfattningen av en näringsidkarens undersökningsplikt vid förvärv av en begagnad vara inom EU samt tillämpningen av reglerna för vinstmarginalbeskatt-ning. Ett nyttjande av reglerna för vinstmarginal får till följd att ett avsteg sker från de allmänna reglerna enligt mervärdesskattelagen. För att vinstmarginalreglerna ska få användas vid handel med begagnad vara ska tre huvudkri-terier uppfyllas: förvärvskriteriet, varukriteriet och återförsäljarkriteriet. Vid förvärv av en be-gagnad vara kan förvärvet undantas från skatteplikt om den sålts av en skattskyldig återförsäl-jare och omsättningen har beskattats i det EU-land där transporten till Sverige påbörjats. För-värvet ska ske enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 312−325 i mervärdesskattedirek-tivet, dvs. om beskattning har skett enligt leverantörslandets motsvarighet till svenska vinsmar-ginalbeskattningsreglerna. Om förutsättningarna för att använda särregeln är uppfyllda får åter-försäljaren således undanta det unionsinterna förvärvet gällande skatteplikt.Studien kommer visa att domstolarna fortfarande utelämnar förtydligande i sina domar när det gäller bedömning om huruvida reglerna för vinstmarginalbeskattning är uppfyllda eller inte. Det går inte att utläsa vad det är som behövs för att återförsäljarens undersökningsplikt vid granskning av en säljare ska anses vara uppfyllt eller ej. Inte desto mindre kommer studiens framställan visa på att tydligare normativ ändring bör göras, samt ett behov av att förtydliga kraven på branschspecifika områden där problematiken vid användning av reglerna för vinst-marginalbeskattning är som mest påtagliga. Även om en normativ förändring skulle vara mer anpassad och exemplifierad för en specifik bransch, anser jag att en tydligare normativ reglering skulle vara vägledande även för andra aktörer.

I den här studien genomförs en empirisk analys av EU:s handel med Kina under åren efter dess inträde till WTO 2001 fram till 2014. Fokus ligger på att studera förändringen av tariffnivåer i EU:s handel med Kina under perioden och huruvida ökande konkurrens i produktkategorier med olika teknologisk nivå kan förklara den här variationen. Analysen genomförs primärt med hjälp av data ifrån Världsbanken, WTO och Eurostat. Inga tydliga bevis för att variationen i konkurrensnivå för produkter med olika teknologisk nivå skulle ligga bakom den observerade förskjutningen av tariffer hittas dock.

No description available.

No description available.

No description available.

Diplomová práce je zaměřena na vývoj a současný stav nezaměstannosti v Evropské unii. Nastiňuje možnosti a kroky, které je potřeba učinit, aby nedocházelo k zvyšování nezaměstnanosti. Uvádí kritické skupiny obyvatel, které jsou nezaměstnaností postiženy nejvíce, včetně jednotlivých států. Jsou zde zmiňovány kroky, které EU v rámci politiky zaměstnanosti podniká.

Práce mapuje na základě zásadních dokumentů strategii EU v oblasti cestovního ruchu a její priority a pátrá po tom, zda a jak se tyto priority odrážejí v českých koncepčních dokumentech. Zkoumá současný stav situace, zabývá se pouze dokumenty aktuálními. Práce dochází k závěru, že české koncepční dokumenty v zásadě v souladu s prioritami EU jsou a být musí. Vycházejí totiž ze stejných cílů obecného hospodářského vývoje, jak je stanovují nadřazené strategické dokumenty. Odlišná míra důrazu na jednotlivé priority je dána jejich aplikací na konkrétní podmínky země. Bezprostřední vliv strategických dokumentů EU na české koncepční materiály objektivně prokázat nelze.

Tato diplomová práce se zaměřuje na výchozí politicko-ekonomické podmínky československé (později české) a maďarské ekonomiky, které hrály významnou úlohu v jedinečném a neopakovatelném procesu transformace. S pomocí známého popisu socialistického a kapitalistického hospodářství od Janose Kornaiho, jsou analyzovány jak podobné, tak rozdílné podmínky v obou zemích před rokem 1989. Součástí první kapitoly je poukázání na debaty, které se v obou zemích odehrávaly, zejména s ohledem na tzv. ?šokovou terapii? (uplatněnou spíše v ČR) a tzv. ?gradualismus? (který se uplatnil v Maďarsku), dále pak stručný nástin původní myšlenky liberalismu v pojetí Ludwiga von Misese. Kapitola druhá pojednává o konkrétní makroekonomické analýze raných fází transformace, transformačním poklesu (vysvětleném pomocí Schumpeterovy teorie špatných investic), transformačních ?polštářích?, dále pak o rozdílných metodách privatizace. Poněkud váhavá a nedostatečná mezinárodní finanční pomoc zemím SVE ze strany ES v raných dobách transformačního procesu je pojítkem druhé a třetí kapitoly, ve je také blíže popsána značná nepřipravenost ES na politický vývoj událostí v 90. letech v zemích SVE a zdlouhavá přístupová jednání kandidátských zemí rezultující v přijetí do EU roku 2004. Čtvrtá a poslední kapitola se pokouší prokázat, byť pomocí mnohdy kritizovaných a nedokonalých multikriteriálních hodnocení, že je možno pozorovat jistý pozitivní vývoj v kvalitě právního, institucionálního a ekonomického rámce v ČR a Maďarsku, coby důsledek nutné implementace evropských právních norem. S odkazem na Světovou ročenku konkurenceschopnosti a Zprávu o globální konkurenceschopnosti naznačuji hlavní výzvy, pokroky a nedostatky v ekonomikách ČR a Maďarska.