Betongindustrin ska enligt standard, varje vecka gjuta minst en kub per betongfamilj för att avstämma att hållfastheten som tillverkas inte understiger hållfastheten som kunden efterfrågat. Hållfastheten får inte vara lägre än den efterfrågade, men ingen standard påpekar hur mycket den kan överstiga. Dock kan en högre hållfasthet påverka konstruktionen negativt. En liten blandningsmassa tas ut från blandaren innan den skickas iväg till arbetsplatsen för att härdas i 28 dygn innan den trycks. Massan hälls i en kub och härdas i olika steg som ska utföras enligt standard. Det finns två olika härdningsprocesser, en enligt den svensk standarden och en enligt den europiska standarden. Det europeiska alternativet säger att betongkuben efter dag ett av härdning ska placeras i vattenbad med temperaturen 20±2 ºC fram till tryckningen. Den svenska standarden däremot säger att kuben efter första dagen av torkning ska härdas i vattenbad i 4 dygn och därefter placeras i ett härdningsutrymme med en relativ luftfuktighet mellan 40–80% med en temperatur på 20±2 ºC. Den luftlagrade ger en högre hållfasthet och ska därför räknas om med en omräkningsfaktor för att efterlikna den europiska standarden. Enligt de olika betongindustrierna kan dessa två härdningsprocesser ge samma hållfasthet vissa gånger, men andra gånger inte. Detta arbetet har därför gått ut på att jämföra de två processerna för att kunna komma fram till varför det kan variera och vad dessa faktorer beror på. För att kunna komma fram till ett resultat har arbetet valt att fördjupa sig i hållfastheten för betong genom litteraturstudier och även gjuta kuber som senare skulle tryckas för att se över hur hållfastheten varierar för de olika kuberna.   Det studien har kommit fram till är att kuber inte alltid kommer ge samma hållfasthet fastän de utgår från samma blandning och härdning. Detta på grund av att betong består av olika beståndsdelar såsom ballast med olika storlekar som är svårt att fördela lika mycket i varje kub. Utrustningen och genomförandet under kubgjutning kan även vara en faktor som kan påverka hållfastheten där en kub kan ha vibrerats eller blandats lite mer än de andra. En annan faktor som kan ha gjort skillnad mellan härdningsprocesserna är omräkningsfaktorn för kuber som har härdat i luftutrymmet. Den relativa fuktigheten i lokalen låg nära 40% för kuberna och omräkningsfaktor enligt standard ska vara den samma för den relativa luftfuktigheten mellan 40–80%, detta antas vara något som bör varas tydligare med då det i betonghandboken stod att omräkningsfaktor kan ändras beroende på hur många procent den ligger på. Detta är en av anledningar till att den europiska standarden anses vara den mer effektiva processen. En annan anledning är även att kuber i vatten hela tiden får tillräckligt med luft runt om, till skillnad från härdningsutrymmet där fuktigheten varierar konstant. / According to the standard, the concrete industry must, every week, cast at least one cube per concrete family to reconcile that the strength produced is not less than the strength demanded by the customer. To calculate the compressive strength of the concrete, two different curing processes can be used, both processes occur over 28 days and then can test the compressive strength. The processes are the Swedish standard and the European standard where the difference is the curing process and that’s the Swedish standard provides a higher strength and needs to be applied according to the European currency by means of a conversion factor. This work has therefore been to compare the two processes in order to be able to determine why it can vary and what these factors depend on.   This study has come up with that the cubes will not always give the same strength even though they are based on the same formula and curing. This is because concrete consists of different components such as aggregates with different sizes that are difficult to allocate as much in each cube. This is one of the reasons why the European standard is considered to be the more effective process.

Shell boilers used in Sweden and Europe has to be certified before being used. Kiwa Sweden performs the role as an accredited third party for control services within most industries in Sweden. Kiwa Sweden has acquired an analysis program called  sPEeD12953 from the danish company Danish Exergy Technology (DXT). The analysis program sPEeD has previously not yet been validated and therefore, Kiwa can not use this program as a stand alone tool in their reviews of shell boilers. In order for Kiwa to be able to use the analysis program as more than just a support program, it has to be validated and quality assured. There are two versions of the program sPEeD, one called 2002 version and one called 2016 version. In this thesis, only the version called 2016 is investigated. This thesis was aimed to validate the analysis program sPEeD12953. The result of this study shows that the program sPEeD12953 performs well on most parts and gives good results. However, some of the calculation part of the program gives the wrong result according to the standard. Most of these errors are on the conservative side. Conservative errors leads to that if the user obtains a result that shows that the part of the boiler is okay, then it can be used. However, if the user obtains a not okay result in sPEeD, the user is required to perform additional calculations with another tool. A few results ended up with non-conservative results and these parts of the program can therefore not be used without the use of additional tools. The program can because of this not be fully validated and the software provider has to resolve these issues before the software can be considered fully validated. / Eldrörspannor som används i Sverige och Europa måste certifieras innan de kan tas i bruk. Kiwa Sverige är ett ackrediterat tredjeparts organ inom de flesta branscher i Sverige. Kiwa Sverige har köpt in ett analysprogram som heter sPEeD12953 från det danska företaget Danish Exergy Technology (DXT). Analysprogrammet sPEeD är ännu inte validerat och därför kan Kiwa inte använda detta program som enda verktyg i sina utvärderingar av eldrörspannor. För att Kiwa ska kunna använda analysprogram som mer än bara ett stödprogram, måste det valideras och kvalitetssäkras. Det finns två versioner av programmet sPEeD, en som heter ”2002 version” och en som heter ”2016 version”. I detta examensarbete är det bara den variant som heter 2016 som undersöks. Detta examensarbete syftade till att validera analysprogrammet sPEeD12953. Resultatet av denna studie visar att programmet sPEeD12953 presterar bra på de flesta delar och ger bra resultat. En del av programmet ger dock fel resultat enligt standarden. De flesta av dessa fel är konservativa. Konservativa fel leder till att om användaren får ett resultat som visar att den del av pannan är okej, kan den användas. Men om användaren får ett inte okej resultat i SPEeD, måste användaren utföra ytterligare beräkningar med andra verktyg. Däremot visade några resultat icke-konservativa resultat och dessa delar av programmet kan därför inte användas utan andra beräkningsverktyg. Programmet kan på grund av detta inte klassas som helt validerat och programleverantören måste justera och komplettera programmet innan det kan anses fullt ut kvalitetssäkrat.