Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Lund : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

No description available.

Vad som inom en nation ses som ett existentiellt hot mot staten varierar beroende på vilken nation som studeras. Följande uppsats ämnar att genom en diskursanalys studera hur ämnet migration konstrueras till ett hot mot staten och dess grundläggande värden och värderingar, samt hur detta återspeglar sig i nationens politiska ställningstagande på europeisk nivå. Studien utgår ifrån ett flertal teoretiska perspektiv och en analys genomförs av relevanta politiska dokument samt direkta uttalanden från de nu sittande regeringarna i Sverige, Spanien och Ungern. Tidsramen för det studerade materialet sträcker sig från 2012-2016. I det dagsaktuella läget är migrationsfrågan i högsta grad aktuell, och att studera hur den politiska diskursen bidrar till en hotbildskonstruktion kring den är av stor relevans för att en nations politiska agerande ska kunna förstås. Studiens resultat visar på att ett ämne kan konstrueras som ett hot inom flera politiska diskurser, samtidigt kan dessa diskurser formas på ett sådant sätt att hotet får olika betydelse inom respektive nation. Samtliga tre nationer framhåller problematiken kring migrationsfrågan. Dock ser nationerna olika typer av risker och hot kopplade till den, likväl som de presenterar olika förslag på hur frågan bör hanteras. Samtliga är eniga om att det inom den europeiska unionen krävs ett gemensamt handlande för att uppnå önskade resultat. Den svenska diskursen framhåller främst det gemensamma ansvaret inom EU och vikten av solidaritet som huvudsakliga argument för ett ökat ansvar för samtliga länder i unionen. I Spanien läggs fokus på ett effektivt politiskt system för hantering av frågor på europeisk nivå, vilket skiljer sig från den ungerska diskursen, där kulturella aspekter står i fokus och framstår som hotade. Migration konstrueras och framställs alltså som någon typ av hot inom samtliga nationer, dock skiljer sig hotbildskonstruktionen åt bland annat då det gäller inramning, eventuell lösning samt vilka nationella värden som är de som framstår som hotade. Detta får konsekvenser på såväl den politik som förs inom området på nationell nivå som på nationernas agerande inom EU. Utifrån denna studie kan sägas att de resultat som presenteras visar på vikten av att hotbildskonstruktioner studeras och analyseras, då politiska ageranden inom det migrationspolitiska området får stora konsekvenser för en stor grupp människor.

I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport. Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL? Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplitting, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.