Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Europeiska socialfondens (ESF) horisontella principer översätts i region Sydsveriges projektägares skriftliga ansökningar, med hjälp av ett konstruktivistiskt och nyinstitutionellt perspektiv. Genom en beskrivande idéanalys tillsammans med Carol Lee Bacchis ansats om problemrepresentation ämnar uppsatsen besvara frågeställningar som berör hur de horisontella principerna i ESF:s policydokument beskrivs, vilka effekter denna beskrivning får samt hur de rekonstrueras i lokala projektansökningarna. Uppsatsens resultat hävdar att det finns en rekonstruering av policydokumentet i projektansökningarna, där de horisontella principerna inte fullständigt bäddas in i den lokala kontexten, det vill säga särkopplas. Projekten måste anpassa sig till de strukturer som finns i dess omgivning, bland annat ESF:s riktlinjer och krav. Det sker på så sätt en institutionalisering av, i detta fall, EU:s strukturer i svensk offentlig organisering. / The aim with this thesis is to study how the horizontal principles of the European social fund translates in Swedish project applications. The perspectives used to study how the horizontal principles of the European social fund are described, what effects the descriptions have and how they are reconstructed in the project applications are social constructivism and neo institutional theory. To study translation this thesis uses descriptive idea analysis and Carol Lee Bacchi ́s method What ́s the problem represented to be?. The results of the analysis show that the project applications reconstruct the horizontal principles of the European social fund, but they are not fully embedded in the local context, hence decoupling. The projects have to adapt to the dominating structures of the European social fund, thus that the public administration in Sweden will institutionalize the structures of the European social fund.

In the recent years, disinformation as a hybrid warfare has gotten more attention on the international arena between state actors. Hybrid warfare comes in different forms and categorizes combinations of military and non military methods of attacking through cyber attacks, economic pressure, use of regular forces and deployment of irregular armed groups. But there is an invisible weapon which state actors tend to use even more in the last few years, causing conflict, threats and war through hidden shadows. Disinformation has been used since the times of the KGB and furthermore in different political and global events throughout the years. The state actor that stands out on this security agenda, Russia, has been identified as a threat to the European Union through an extensive misleading information that has been spread all over the world with an agenda of undermining the EU. Therefore, has the European Union identified Russia as a security threat in the official published policy documents. The aim of this study is to examine how the EU’s discourse has changed regarding disinformation as a threat from a state actor such as Russia. A discourse analysis has been applied on this essay and the method of choice is Carol Bacchis: What’s the problem represented to be? The chosen theory in this study- securitization, means that in a securitization process a problem first develops from being apolitical, to then politicized and finally securitized.In order to achieve and answer the research question a following of six policy documents from different time periods has been examined from the European Union. Finally, the results of this study shows how the discourse in EU regarding disinformation has changed throughout the years with EU first and foremost not naming a state actor that spreads misleading information, to later accepting that as a threat, and lastly identifying the state actor as a security threat and showcasing strategies and measures in official policy documents.

I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport.Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL?Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplittring, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskaper om vilka idéer om det europeiska medborgarskapet som förmedlas i undervisning om Europeiska unionen. Detta görs genom att studera svenska läroböcker för gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning. Särskilt fokus för analysen ligger vid hur texterna ger uttryck för idéer om medborgares deltagande i EU samt om de beskriver en europeisk tillhörighet och identitet. Detta görs med utgångspunkt i teorin om aktivt medborgarskap. Analysen visar att läroböckerna beskriver det europeiska medborgarskapet både som en status med tillhörande rättigheter och som olika typer av deltagande. Dock beskrivs deltagande främst som en medborgerlig rättighet bland andra och inte i termer av skyldigheter. Analysen visar även att läroböckerna uppmanar eleven att kritiskt reflektera och ta ställning i frågor rörande EU. Detta resultat står i kontrast mot tidigare forskningsresultat som uppvisat att objektiva och okritiska redogörelser av EU dominerar i läromedlen. Slutligen visar analysens hur majoriteten av läroböckerna inte för några direkta resonemang om en europeisk identitet men att flera läroböcker beskriver en gemensam europeisk historia och delade grundläggande värden som fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

This qualitative study highlights changes in the Green Party’s election manifestos through descriptive idea analysis. The purpose of this thesis is to examine the changes the Green Party made in their 1994 election manifesto and the EU election manifestos of 2014 and 2019. This leads to the following research questions: What design changes is made in the manifestos? What ideological changes have been made in the Green Party’s manifestos since joining the EU? How has the perceived threat levelchanged in the manifestos? What strategic recommendations are presented in the manifestos? The theoretical framework is based on Heywood's and Larsson's ideas on green ideology/ecologism, where Larsson also clarifies the concept of grassroot democracy. Literature and previous research address the emergence of environmental problems and how the Green Party tries to position itself to gain more power through coalitions. Additionally, the concept of Europeanization is discussed. Using the theoretical framework and previous research, an analysis scheme was created to identify changes in the manifestos. The results show that the Green Party must primarily move away from its ideological stance on direct democracy, military buildup, opposition to the EU, and views on supranationalism. The changes in recommendations revealed by the analysis indicate that the Green Party is actively trying to influence the EU rather than acting as opposition. This can be explained by Bomberg’s two-way process, which involves the mutual interaction between the EU and its member states.

AbstraktAlla tillgångar på en balansräkning finansieras endera med eget kapital, skulder eller en mix.Beslutet hur företag finansiera sig är sällan uppenbart och påverkas, som analyserats i dennastudie, av flera olika faktorer. Mycket av tidigare forskning är inriktad på icke-finansiellaföretag och vilka faktorer som påverkar deras kapitalstruktur. Denna studie fokuserar i ställetpå europeiska banker och syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar bankernaskapitalstruktur. De uppkomna resultaten jämförs även med icke-finansiella företag. Studien tarstöd av Modigliani och Millers proposition I och II, men även teorierna Trade off, PeckingOrder och Agentteorin som vidareutvecklats från proposition I och II. Studien tillämpar enkvantitativ metod med paneldata som samlats in för åren 2018–2022. Datamaterialet harhämtats in som sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. I urvalet ingår 81 börsnoteradeeuropeiska banker som har totala tillgångar som överstiger 30 miljarder euro. För att genomföraden statistiska analysen har en OLS-regression genomförts. För att förklara bankernas kapitalstruktur används faktorerna storlek, lönsamhet, risk ochlikviditet. Resultaten visar att storlek och lönsamhet kan förklarar kapitalstrukturen hoseuropeiska banker. Resultaten för storlek och lönsamhet är i linje med tidigare forskning somockså funnit att större banker har en större andel skulder och att högre lönsamhet är associeratmed lägre andel skulder. Denna studie särskiljer sig från tidigare forskning eftersom den intefinner signifikanta samband mellan risk, likviditet och kapitalstruktur. Det ska beaktas att dematematiska beräkningarna för de två sistnämnda determinanterna har annan utformningjämfört med andra studier. Studien valde också att dela upp Europa i två regioner, nord ochsyd. Där upptäcktes att modellen förklarar kapitalstrukturen för nordeuropeiska banker på ettmer tillförlitligt sätt än för sydeuropeiska. Våra fynd ger en viss bekräftelse på giltigheten avbåde Trade Off-, Pecking Order och Agentteorin. Även om dessa teorier traditionellt sett hartillämpats för att förstå kapitalstrukturen hos icke-finansiella företag, indikerar våra resultat attde även är relevanta och användbara för att beskriva finansieringsbeteendet hos större europeiska banker.

Att elever får kunskaper om EU och att de får förutsättningar att kunna påverka på EU-nivå är viktigt ur en demokratisk synvinkel, detta klargörs även i skolans styrdokument. EU-undervisningen verkar dock vara bristfällig, särskilt när det kommer till att göra elever kompetenta till att delta. Läroböcker är en värdefull resurs som används bland annat till planering av undervisning och som stöd till elevers lärande. Därför ämnar denna uppsats till att undersöka fem svenska samhällskunskapsläroböcker för kurserna Samhällskunskap 1–3, mer specifikt undersöka hur de framställer EU. Syftet som är tvådelat är att analysera likheter och skillnader i omfattning, innehåll, och djup, samt identifiera och belysa de diskurser som råder i EU-avsnitten. Resultatet indikerar att läroböcker har ett primärt fokus på EU:s organisation och lite uppmärksamhet ges till att involvera läsaren angående EU-frågor. Dessutom präglas den bild av EU som reproduceras av ett synsätt som ser EU som något opålitligt och till viss del problematiskt. Genom att belysa hur olika diskurser kommer till uttryck har uppsatsen som ambition att bidra till lärares didaktiska beslutsfattande. Med hjälp av de exempel som används i uppsatsen för att belysa hur olika diskurser reproduceras kan lärare fatta medvetna didaktiska beslut och komplettera ens undervisning och innehåll så elever får goda förutsättningar att leva och verka i ett demokratiskt samhälle.

The European Council is today an important and powerful institution in the EU. Starting as just informal meetings among the leaders of the European community in the 1960's, it has now developed and has become one of the seven institutions in the European Union. The study uses Historical Institutionalism as theory and process-tracing as method. Historical Institutionalism is providing the paper with the analysis tools. With critical juncture, positive feedbacks, path-dependency and sequencing as analysis tools the paper is explaining and analyzing the European Council from an historical institutionalistic perspective and also is identifying actors that are either promoting the progress of the European Council or are opponents of the progress of the European Council. The study shows that the critical juncture took place at the summit in Paris 1974 and therefore the institution was led into path dependency. The result of the critical juncture and the path dependency is that the institution is lacking options of changing itself. Instead the critical juncture is making the institution predictable in regard to which direction it's going to take due to the positive feedbacks and sequencing and therefore it is just going deeper in the path-dependency and making it harder to change direction the further down the same path the institution is going. Looking at the history, the study shows that the leaders of Germany and France has been important actors for institutional development for the European Council, but that the United Kingdom and Denmark often in the history has been negatively of institutional change, no matther who's prime minister at the time.

This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament. The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections. The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws. The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.