The aim of this study is to explore the effects of probation officers and their work. The following questions have been asked to come to a conclusion: How do probation officers view their work and the purpose of it? What are the effects of probation officers work? The approach of the study is of a qualitative nature and has been conducted by interviewing three officers of the correctional service system, three probation officers and two ex-criminals that have been on probation. The selection is based on a snowball type selection. To analyse the results of the study we have applied previous research and phenomenological theory to examine the experience of correctional service officers, probation officers and ex criminals. The results of our empirical study show that motivation is a key factor for successful results of probation officers work. The effects probation officers and their work have on preventing crime are uncertain, but the study shows that the experiences of the work of probation officers are positive and that the work is meaningful to the clients. The supportive and prosocial aspects of probation officers work has been identified as a priority. Our study also shows that the work of probation officers has to change in order to successfully prevent crime and a number of improvements are suggested, such as giving the probation officers specific assignments and giving the probation officers a better education before they are given assignment.

I denna uppsats unders undersöks de sociala bandens betydelse för självkänslan och identiteten hos fem f.d. brottslingar och fem brottsoffer som har intervjuats.. Jag ville ta reda på hur deras självförtroende och relationer har påverkats av att de är brottsoffer respektive f.d. kriminella. Det jag kom fram till var att deras relationer till sina familjer har stärkts efter att misshandeln mot respektive brottsoffer skett samt efter att de f.d. kriminella slutat med missbruk och kriminalitet. De f.d. brottslingarna har genom organisationen KRIS fått nya sociala band som har stärkt deras självkänsla. När det gäller brottsoffrena så har självförtroendet stärkts genom de relationer som utmärks av nära sociala band som var etablerade innan brottet, mendans i relation till främlingar så har självförtroendet sjunkit. Detta har i sin tur lett till hur informanterna ser på sig själva; f.d. kriminella har hittat en social identitet som de kan relatera till och är nöjda med, medan brottsoffrena påstår att deras identitet inte har förändrats men erkänner att de blivit mer tillbakadragna efter att blivit utsatta för brott. / In this essay the importance of social bonds when it comes to self-esteem and identity for five ex-offenders and five victims of crime has been examined. Further I wanted to understand how their self-esteem and relations have been affected by being a victim and ex-offender. The results showed that the bond to their families had been strengthened after each assault (victims of crime) or becoming sober and ending career as a criminal (ex-offenders). Exoffenders have, through the organization KRIS, received new friendships that have led to a strengthened self-esteem in each one of them. When it comes to the crime victims; selfesteem in relation to their strong social bonds has been lifted, whilst in relation to strangers it has decreased. This in turn has led to how they view themselves; ex-offenders have found a social identity that they can relate to and are pleased to have, whilst victims of crime do not feel as if their identity has changed but do admit to being more reserved than before the assault.

In a society, the idea is that a person who performs criminal acts should receive a second chance of reintegrating into society after a penalty. Legally, the criminal becomes a regular citizen again after a penalty, but is the punishment really served? Nowadays background checks of the jobseekers have become increasingly common and are an aspect that is crucial in employment. Statistics from the police department show that the government left out 740,000 registry extracts during the first 11 months of 2017, which is 10,000 more than the corresponding period in 2016. In ten years, requests have tripled. The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how ex-criminals experience their reintegration into society through the labor market. The data has been collected through qualitative semistructured interviews with seven ex-criminals and has been interpreted on the basis of hermeneutical methodology. The analysis of the material has been done in support of the theories stämplingsteorin by Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band of Scheff, as well as stigma of Goffman. The result of the analysis showed that when the ex-criminals take the big step to leave the crime, they are not given a chance to prove that they have changed. The visualization of their criminal background makes constraints and feelings of shame, both in working life and in the ability to build safe and strong social ties. / I ett samhälle är tanken att en människa som utfört brottsliga handlingar ska efter avtjänat straff få en andra chans att återintegreras till samhället. Juridiskt sett blir brottslingen en vanlig medborgare igen efter avtjänat straff, men är straffet verkligen avtjänat? Numera har bakgrundskontroller av den arbetssökande blivit allt mer vanligt och är en aspekt som är avgörande vid anställning. Statistik från polisens rättsavdelning visar att myndigheten lämnade ut 740 000 registerutdrag under de 11 första månaderna 2017, vilket är 10 000 fler än motsvarande period 2016. På tio år har förfrågningarna tredubblats. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur f.d. kriminella upplever deras återintegrering till samhället genom arbetsmarknaden. Empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju f.d. kriminella och har tolkats utifrån den hermeneutiska metodologin. Analysen av materialet har gjorts med stöd i teorierna stämplingsteorin av Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band av Scheff samt stigma av Goffman. Resultatet av analysen visade på att när de f.d. kriminella tar det stora steget att lämna kriminaliteten ges dem inte en chans att bevisa att dem förändrats. Synliggörandet av deras brottsliga bakgrund gör att begränsningar och skamkänslor skapas, både i arbetslivet och i möjligheten att bygga upp trygga och starka sociala band.

Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet. Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd. / The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex-criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process. The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex-criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past. All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.