The purpose of this study was to examine the obstacles and problems prescribers of exercise on prescription (EoP) in primary care in Bollnäs and Söderhamn experience when using the method. It also aimed at examining if the barriers identified in previous studies also will be found in Bollnäs and Söderhamns municipalities. A qualitative study was made and four interviews with the managers of health centers in Bollnäs and Söderhamns municipalities were completed. The only inclusion criteria was that it would be a licensed health care professional at the clinic who work with, and prescribe the EoP. A content analysis was performed, which categorized the statements made according to their content. The results of the study showed that prescribers experienced obstacles and problems with the method. The main reason was lack of time, particularly insufficient time to provide information on adequate physical activity. Another obstacle was difficulties to motivate patients to become more physically active, as well as interoperability issues with politicians and complicated prescription forms. The study confirmed previous research regarding the barriers identified. The basis for the study was small and it is therefore not possible to generalize from the results obtained.

BACKGROUND: Exercise on Prescription (EoP) means that a doctor writes out a customized form of exercise to the patient instead of medicine, or in combination with medication. The activity becomes a part of the treatment. Since many today do not follow recommendations for physical activity occurs in the long term a number of public health diseases. EoP promotes health and prevents disease. AIM: The aim of this paper is toexamine whether EoP from a patient perspective perceived to be an efficient and effective method of treatment. METHOD: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted by telephone. The target audience was adults over age 18 who received EoP. RESULTS: The findings of the interviews were that the experience of EoP was largely positive and that most understood why it was important to have physical activity. A visit to a health care raised the direct motivation to exercise, but declined unless follow-up occurred. Several had been needed more help and advice from a contact person or coordinator that the patient could turn to. CONCLUSION: By getting more help with motivation probably more of the respondents had received better results from EoP. / BAKGRUND: Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär att en läkare skriver ut en anpassad träningsform till patienten istället för medicin, eller i kombination med medicin. Aktiviteten blir en del i behandlingen. Eftersom många idag inte följer rekommendationerna för fysisk aktivitet uppstår på sikt en rad folkhälsosjukdomar. FaR främjar hälsan och förebygger sjukdom. SYFTE: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida FaR ur ett patientperspektiv upplevs vara en effektiv och fungerande behandlingsmetod. METOD: En kvalitativ ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon. Målgruppen var vuxna personer över 18 år som fått FaR. RESULTAT: Det som framkom av intervjuerna var att upplevelsen av FaR i stort sett var positiv och att de flesta förstod varför det var viktigt med fysisk aktivitet. Besöket hos sjukvården höjde direkt motivationen till att träna, men sjönk om inte uppföljning skedde. Trots den positiva upplevelsen så hade det i flera fall behövts mer råd och hjälp. Det saknades i många fall en kontaktperson eller samordnare som patienten kunde vända sig till. SLUTSATS: Genom att få mer hjälp med motivation och stöttning hade troligen flera av respondenterna fått bättre resultat av FaR.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR.  Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa. Resultat: Analysen av framkommen data resulterade i tre övergripande teman; mänskliga relationer och livsförhållanden, sjukvårdspersonalens arbete och deras inställning, patientens fysiska samt psykiska hälsa. Dessa kan påverka patientens compliance antingen på ett positivt eller negativt sätt. Slutsats: Compliance kan delas in i tre huvudteman, socioekonomisk status och livsförhållanden, sjukvårdspersonalens arbete och deras inställning och slutligen patientens psykiska samt fysiska hälsa. Klinisk betydelse: FaR kan ses som en fortsättning av sjuksköterskans hälsofrämjande arbetsuppgifter. Uppsatsen kan bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskor i synnerlighet men även annan vårdpersonal kan bidra till att patientens compliance når upp till en så hög nivå som möjligt. / Background: Exercise on Prescription (EoP) is a new way of treating patients, and is being used today to initiate physical activity among patients with lifestyle related diseases, or patients at risk of such diseases. Today the normal treatment is to use medication, but EoP can be an alternative that minimize the need for traditional medication as well as empower and motivate the patients to change their lifestyle. Healthcare staff must know how to increase patient compliance. Purpose: The purpose of this study was to examine factors that can affect patient compliance to FaR. Method: The method used was a convergent mixed method, which combines qualitative and quantitative text analysis of 17 articles, 10 of which were quantitative and 7 qualitative.  Results: The data analysis resulted in the conclusion that the patient compliance in relation to EoP was mainly influenced by three themes; social relations and living conditions, the healthcare professionals the patient interact with and their attitude towards EoP, and the patient's physical and mental health. These themes can affect the patient compliance to a either negative or positive outcome. Conclusion: Compliance can be subdivided into three major themes: Socioeconomic status and living conditions, the work done by healthcare staff and their attitude and finally the physical and psychological health of the patients. Clinical significance: FaR is a logical progression on the health-promoting work done by nurses. This work aims to further the knowledge on how nurses in particular, but also other health care professions, can contribute to helping the patient reach the best compliance possible.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva. Syfte – Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet. Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien. Resultat – Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier. Kategorin ”Professionellt förhållningssätt” berör hur viktigt det är att lyssna och bekräfta patienten, att inte ge upp och finnas som ett stöd samt vilka känslor sjuksköterskorna upplever när det går bra och mindre bra med att motivera patienter till att öka sin fysiska aktivitet. Kategorin ”Svårigheter i arbetet” lyfter fram att det är svårt att motivera fysisk aktivitet. Att patienter har olika förutsättningar och att det är viktigt att öka patientens medvetenhet om sin hälsosituation. Tar även upp vikten av patientens motivation. Kategorin ” Erfarenheter av att använda FaR®” lyfter fram hur FaR® används och hur deltagarna upplever FaR®. Tar även upp hur arbetet med FaR® upplevs av kollegor och på hälsocentralen samt att behov av uppföljning finns. Kategorin ”Erfarenheter av att använda MI” berör hur MI upplevs som verktyg och hur det används. Att det är svårt att använda MI och att behov av mer utbildning i MI finns. Slutsats – Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter visar att det är svårt att motivera patienter till ett förändrat beteende och det upplevs som svårt att arbeta med motiverande samtal. Motiverande samtal som verktyg är bra men otillräckligt. Det är viktigt att utgå från patientens förutsättning och att arbetet påverkas av hur sjuksköterskor och distriktssköterskor upplever sin motivation. FaR® som verktyg rekommenderas att användas mer. / Background – Nurses´ and district nurses have an important role in health promotion and therefore it is important to know and learn about their experiences on how they feel will work to increase the patients to become more physically active. Aim - The aim was to describe nurses and district nurses' experiences with the support of FaR ® and motivational interviewing motivate patients to increase their physical activity. Method - The study was conducted with a qualitative approach. Semi-structured interviews based on an interview guide were conducted. Data analyzed with a manifest content analysis. One nurse and seven districts nurses were included in the study. Results – The result is shown in four categories and fifteen sub-categories. The category "professional approach" addresses how important it is to listen and acknowledge the patient, not to give up and be as a support and the emotions nurses feel when things are going well and to motivate patients to increase their physical activity. The category "Difficulties in the work" is that it is difficult to motivate physical activity. The fact that patients have different conditions and that it is important to increase patient awareness of their health situation. Also discusses the importance of patient motivation. The category "Experience of using FaR®" addresses how FaR ® is used and how the participants feel FaR ®. Also discusses how work FaR ® are perceived by colleagues and the health center and the need for follow-up there. The category "Experiences of using MI" discusses how MI is perceived as a tool and how it is used. That it is difficult to use the MI and the need for more training in MI's. Conclusion – Nurses´ and district nurses’ experiences shows that it is difficult to motivate behaviour change and difficult to work with MI. Motivational interviewing as a tool is good bu insufficient. It is important to start from the patient's condition and that the work is influenced by how nurses and district nurses perceive their motivation. FaR ® as a tool is needed more widely used.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012. Inklusionskriterier var artiklar som innefattade hälsofrämjande arbete och undersökte fysisk aktivitet på recept, ordinerad till vuxna. Av 60 lästa abstract och 19 lästa artiklar valdes tio ut vilka delades in efter studiedesign.  Inledningen av analysprocessen gjordes oberoende av forskarna därefter sammanställdes materialet och följande tema framkom: Motivation, Implementering, Hälsoekonomiska konsekvenser och Hälsovinster. Resultat: FaR kan leda till ökad fysisk aktivitet och ökad livskvalitet. Framgångsfaktorer var motivation, stöd, samarbete, kunskap samt delaktighet. Resultatet från de olika studiemetoderna visade ingen signifikant skillnad. Resultatet påvisade behov av ytterligare implementering och utveckling av metoden FaR. Slutsats: All typ av beteendeförändring kräver tid och tålamod. För att nå målet ”en mer fysisk aktiv befolkning”, krävs noggrann uppföljning av de som fått FaR utskrivet samt stöd genom motiverande samtal (MI). Utmaningen är att övertyga samhället att FaR är en kostnadseffektiv metod som främjar en god folkhälsa, vilket är en investering för framtiden. / Background: Despite all research and knowledge of the importance of being physically active sickness, related to lifestyle are increasing. WHO (World health organization) have ranged physic inactivity as one of the four unhealthy living habits which can with small effort prevent disease and early death. Physical activity on prescription (PaP) includes health promoted care and increased physical activity which is two of Sweden’s eleven great goals for the public health. Aim: The intention of the literature study was to review how physical activity was given as a prescription and the affects the physical level of activity. Methods: The systematic search was in LibHub and Academic Search Elite of articles published between 2005 and 2012. Inclusioncriteria were articles that included health promotion, physical activity on prescription and were ordained to adults. When 60 abstract and 19 articles were read, ten articles were selected and separated by the study design. The beginnings of the analysis process was done independently by the researchers then compiled the material and the following themes emerged: Motivation, Implantation, Health economic implications and Health benefits .Results: PaP may result to increased physical activity and improved quality of life. Success factors were motivation, collaboration, knowledge and participation. The results from the different study methods showed no significant difference. The results demonstrate a need for the implementation and development of the method PaP.  Conclusions: All sorts of behaviour change demands time and patience and support from the environment. To be able to reach the goal with “a more physical active population “, close monitoring is required thorough follow-up of those who have a prescription for PaP and support through Motivational Interviewing (MI). The challenge is to convince the public that the PaP  is a cost effective method to promote good public health, which is an investment in the future.