Golfbollen placeras i linje med den främre foten, inga andra moment får störa denna stund, denna boll ska bara iväg. Iväg och landa 270 meter fram på fairway efter det följer ett enkelt inspel och lyckas detta är första segern bärgad. Detta är ett scenario som många elitgolfspelare möts utav. Men hur ser egentligen vardagen ut för ett svenskt golfproffs. Idag skiljer sig miljön den enskilda individen befinner sig i avsevärt beroende på sport och vilken fas du befinner dig i karriären. Betydelsen av denna prestation kan ha olika stor påverkan beroende på en rad olika aspekter. Denna studie inriktar sig på svenska herrgolfspelare med en status som proffs och deras existensvillkor. Hur uppfattar dessa sin vardag och erfarenheter om vilka nyckelfaktorer som är avgörande för fortsatt satsning. Studien har genom kvalitativa intervjuer med golfspelarna skildrat deras verklighet och vad det är som leder, enligt dem, till en möjlighet som golfproffs. Studiens resultat visar en tydlig bild av en komplexitet kring den enskilde golfarens existensvillkor. Att kraven som ställs på spelarna är höga och det krävs en mångfacetterad golfspelare både på och utanför golfbanan som uppfyller alla dessa krav för att ta sig ut på de största tourerna i Europa och slutligen världen. Detta menar jag behöver belysas för att skildra de svenska golfspelarna vardag och möjligtvis visa på förändringsområden för att ge spelarna bättre förutsättningar till att ta sig ut till de högsta nivåerna i Europa och möjliggöra att fler svenskar når stora framgångar inom golfen.

The amateur – the one who loves is an assay about the conditions of existence for amateur theatre in the region of Västerbotten, Sweden. During the last 20- something years the number of active amateur theatre-companies has gone from being a well-established form of cultural expression to being absent in the majority of the Västerbotten-communities. The purpose of this essay has been to understand why the people who are still active amateur theatre-performers-and- (volunteer)workers is interested in this form of art and which kinds of conditions of existence matters and enables these people to live their amateur theatre-lives. To be able to answer to this purpose it has been important to meet and speak to people from different parts of Västerbotten, why the study is multisited with shorter visits to several different places. By doing so, I have interviewed 12 people who still are, or used to be, engaged in amateur theatre, and I also visited three different amateur theatre companies to observe while they were rehearsing. Theoretically, the starting point has been the term culture and cultural theories such as a gleaning from Pierre Bourdieu's theories of practice where field, conditions of existence, habitus and symbolic capital has been identified in the empirical material and clarified with the help of feeling-work from Erin Hurley and orientation from Sarah Ahmed. The results have shown that the participants who has been interviewed all have (or used to have) three things in common: a great passion and love for the arts, an urge for self-realization and a longing to be part of a field or community of practise. But depending on where you live and where you come from, your conditions of existence differ quite a lot - even within the region of Västerbotten.