Det kinesiska samhället är i hög grad präglat av dess kulturella traditioner som i många aspekter skiljer sig från andra länder. I samband med att allt fler svenska företag väljer att etablera sig i Kina där svenska expatriater sänds ut som resurser, blir det alltmer väsentligt att förstå sig på landets kultur och värderingar. En central aspekt ligger i att bygga relevanta nätverksrelationer, vilket i Kina benämns som guanxi. Guanxi definieras som relationella utbyten mellan parter baserat på implicita principer av tillit, ömsesidighet och empati. Denna studie har syftat till att undersöka hur viktigt svenska expatriater upplever att guanxi är med kinesiska kollegor, samt på vilka sätt expatriaters personliga egenskaper påverkar relationsuppbyggandet. Vidare har studien avsett att undersöka vilka möjligheter och svårigheter guanxi kan innebära för expatriater under deras internationella uppdrag. En kvalitativ metod har tillämpats, där empirin bestått av åtta intervjuer med svenska expatriater inom olika multinationella företag i Kina. Studiens resultat påvisade att de flesta expatriater upplevde guanxi med lokala kollegor som viktigt vid anpassning till miljön. Personliga egenskaper, som ett intresse för kulturen och en öppensinnad inställning, bidrog även till en bättre förståelse för guanxis innebörd som underlättat utlandsvistelserna. Studiens resultat har vidare påvisat att högre uppsatta expatriater inte upplevde guanxi med lokala kollegor som lika relevant. Samtidigt som guanxi med lokala kollegor bidrar till nya möjligheter och nätverksrelationer, har även svårigheter påvisats relaterat till mutor och korruption.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat multinationella organisationer, deras arbetssätt kring och inställning till internationella arbetstagare. Uppsatsens fokus ligger på internationella arbetstagare och deras bidrag till kunskapsöverföring inom den multinationella organisationen samt hur digitala kommunikationsmedel kan utgöra en komplementerande roll. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirin samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pandemin har haft en viss påverkan på villigheten att ta utlandsuppdrag. En stor påverkan på arbetssätt genom hela organisationen har noterats tack vare övergången till digitalt hemarbete. Dock har ingen påverkan på behovet av internationella arbetstagare för långtidsuppdrag utomlands eller någon märkbar påverkan på kunskapsöverföring inom organisationer noterats. Resultatet visar också att digitala kommunikationsmedel till stor del kunnat ersätta kunskapsöverföring genom fysiska möten med digitala möten under pandemin och kan komma att ha en bestående påverkan på korttidsuppdrag utomlands.

I denna uppsats studeras användandet av traditionella och icke-traditionella expatriatuppdrag. Uppsatsens frågeställning är: I vilken utsträckning kan syften med traditionella expatriater uppfyllas av icke-traditionella uppdrag? Detta undersöks genom en kvalitativ studie på ett multinationellt företag som länge arbetat med expatriater. Resultatet visar tydliga exempel på hur externa faktorer samt organisatoriska- och individuella drivkrafter påverkar expatriatuppdrag när det kommer till dess syfte och/eller uppdragstyp. Resultatet visar också att flera av de syften som forskare presenterat för traditionella expatriater identifierats inom vissa icke-traditionella expatriatuppdrag. Utöver detta påträffas syftet att minska risken för konflikter som kan uppstå till följd av kulturella skillnader. Detta visade sig endast kunna uppfyllas av traditionella expatriatuppdrag, vilket motiverar att icke-traditionella uppdrag i liten utsträckning kan uppfylla traditionella uppdrag. Däremot visar studien en pågående trend mot ett minskande av traditionella expatriatuppdrag och en större acceptans gentemot alternativa uppdrag. / This paper aims to examine the employment of traditional long-term and non-standardized expatriate assignments. The question posed is: To what extent can the aims of traditional long-term assignments be reached with non-standardized assignments? To do this, the authors have performed a case study of a multinational company with a long history of employing expatriates. The theoretical framework for the study was devised by focusing on factors considered to affect the purposes and design of expatriate assignments. The results clearly demonstrate, through the examples presented, how external factors, together with organizational and individual motivations, influence the design of expatriate assignments, in terms both of the purpose and the type of assignment chosen. Similar goals with expatriates have been identified within some non-standardized expatriate assignments. Further to discussing these goals, the paper also discusses the aim of reducing the risk of conflict arising through cultural differences. As this only turned out to be relevant in the case of traditional long-term assignments, one may assert that non- standardized assignments can fulfil the goals of traditional long-term assignments to a limited extent only. Furthermore, the study demonstrates an ongoing trend towards a reduction in the use of traditional long-term assignments, and a growing tendency to accept alternative non- standardized assignments.