<p>Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden.</p> / <p>During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.</p>

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt. Sverige kommer att sätta upp och delta i expeditionära styrkor vare sig landet förbereder sig för det eller inte. Denna uppsats bryter ner det analytiska konceptet till vilket samband som krävs till och från en expeditionär styrka, tar avstamp i de erfarenheter som finns från genomförda expeditionära insatser och diskuterar vilken expeditionär sambandsförmåga Sverige har idag och vad som bör utvecklas i framtiden. / During 2008 a work with developing a concept for expeditionary capabilities began. This resulted in an analytical concept which is the beginning of a long-range work to shape the Swedish Armed Forces to meet the future demands in an more and more complex world. Expeditionary Capability is the mindset that will ensure our success in participating in international coalitions all over the world but also in the readiness of the domestic frontier. Before and parallel with this work Sweden participated in several coalitions that can be looked upon as a expeditionary force. The Concept Development of the analytical concept continues and will do so the upcoming years. Sweden will build up and participate in expeditionary forces disregarding how the nation prepares for it. This essay breaks down the analytical concept into which communication that is required from and to a expeditionary force, take-off from the experiences available today from recent expeditionary coalitions and discuss which expeditionary communication capability Sweden has today and what should be developed in the future. The conclusion is that preparations and plans must be thorough, the equipment must be transportable and the way to communicate must cover all parts of the world.

Uppsatsens syfte är att pröva doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrättelseproblematik kopplat till upprorsbekämpning i Afghanistan relaterar till doktrinen. I syftet ingår också att koppla problematiken till svensk relevans då Sverige lutar sig mycket på amerikanska erfarenheter i underrättelsearbetet.   Arbetet utgår från en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg där fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin är ett subjektivt urval med exempel från Afghanistan mellan 2006-2012. Resultatet visar att trots en teoretiskt och doktrinellt stabil bas så fokuserar fortfarande många amerikanska förband felaktigt avseende underrättelsearbetet. Relationen mellan teori-doktrin-praktik påvisar en tydlig korrelation i att om doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekämpning. Övergripande slutsats är att det krävs ett omtag gällande utbildning och förberedelse av förbanden där resurser bör styras om till kulturell förståelse, bättre databassystem, metodöversyn, analytikerutbildning, samordning av informationsintegrering samt en mer utvecklad underrättelseledning. / The purpose of this thesis is to examine the JP 3-24 doctrine against a theoretical basis and investigate how the intelligence problems of counterinsurgency inAfghanistanrelate to the doctrine. The aim is also to link the problem to its relevance forSwedensinceSwedenleans heavily onU.S.experience in intelligence matters.The thesis is grounded on a broad theoretical basis which is operationalized in an analysis in which five dimensions of a people-centered perspective are applied to the empirical data. The empirical data is a subjective selection of examples fromAfghanistanbetween 2006-2012.The result shows that despite JP 3-24’s theoretical and doctrinal solid foundation, manyU.S.units are still improperly focused. The relationship between theory, doctrine and practice shows a clear correlation between following the doctrine and maximizing the probability of victory in counterinsurgency. The overarching conclusion is that a new approach to the training and preparation of units is required, where resources should be redirected to cultural understanding, better database systems, method revision, analyst training, coordination of information integration and intelligence management and leadership.