Att kunna läsa och räkna är en förutsättning för att vi människor ska klara oss i dagens samhälle. När elever med bristande läsförmåga måste ta sig an textuppgifter i matematikboken blir detta en stor utmaning. Texterna i en matematikbok är oftast mer multimodala och kompakt skrivna i jämförelse med texter i andra ämnen. Texterna innehåller även få ledtrådar för att kunna ta till sig det matematiska innehållet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en koppling mellan bristande läsförmåga och matematiksvårigheter hos elever i årskurs 4-6. Syftet är även att undersöka vad bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet innebär för pedagogerna, hur pedagogerna upptäcker detta i sina klassrum samt hur de arbetar med eleverna som har bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin har analyserats utifrån det sociokulturella synsättet på lärande men även utifrån det kognitiva perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna främst kopplar bristande läsförmåga och matematiksvårigheter till problemlösningsuppgifter. Svårigheterna syns tydligt i klassrummet när eleverna arbetar med just problemlösningsuppgifter, detta genom att de bland annat inte kan komma fram till vilket räknesätt som ska användas för att räkna ut uppgiften. Resultatet visar också på att den matematikundervisning som gynnar elever med bristande läsförmåga innehåller interaktion med andra, detta genom undervisning i helklass där man får lyssna på varandra eller genom grupp-/pararbete. En slutsats av studien är att problemlösningsuppgifter är en stor bidragande faktor till att elever med bristande läsförmåga har matematiksvårigheter. Vi har också kommit fram till att interaktion och socialt samspel med andra elever under lektionerna är gynnsamt för de elever med bristande läsförmåga, detta för att ett lärande ska ske.

En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa. För att se till att alla barn får möjlighet att komma igång med läsningen är det centralt för skolorna att identifiera vilka elever det är som tidigt visar tecken på en svag läsinlärning. Forskning har visat att det är betydelsefullt med en tidig intervention och tidigt stöd för elever som riskerar att få en problematisk läsinlärning. Sedan 2019 finns det obligatoriskt för lärare i förskoleklass och årskurs 1 att använda bedömningsstödet som tillhandahålls av Skolverket. Detta för att garantera att eleverna som är i behov av stöd kommer att få det. Med anledning av detta så har syftet med denna studie varit att undersöka hur sex pedagoger ser på det obligatoriska karläggningsmaterialet och vilka metoder de arbetar utifrån för att ge alla elever möjlighet att komma igång med läsningen. Studien undersöker också vilka åtgärder som sätts in för elever som har en svag tidig läsutveckling. Resultatet visar att alla intervjuade ser det obligatoriska kartläggningsmaterialet som användbart men att det saknas test för avkodning vilket leder till att de använder sig av kompletterande kartläggningar för att testa detta. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>