<p>Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann handhygien. Orsaker till dålig följsamhet kan vara hög arbetsbelastning och bristande kunskap. Det fanns stora skillnader mellan de olika yrkeskategorierna då det gällde att följa riktlinjer för handhygien. Läkarna var de som följde riktlinjerna minst. Den viktigaste åtgärden för att minimera smittspridningen av MRSA är god handhygien och användning av handdesinfektionsmedel. Genom att utbilda sjukvårdspersonalen regelbundet samt ha lättillgängliga riktlinjer kan medvetenheten och kunskapen om MRSA öka. Detta medför troligtvis att personalen genomför adekvata åtgärder för att förhindra smittspridningen av MRSA. Då MRSA är ett ökande problem vore det angeläget att utföra observationsstudier beträffande hygienrutiner på olika intensivvårdsavdelningar i Sverige.</p>

Handhygien är den främsta handling som påverkar uppkomsten av vårdrelaterade in- fektioner (VRI). Trots detta är följsamheten till handhygien låg hos hälso- och sjuk- vårdspersonalen. Hälso- och sjukvårdsorganisationen ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar för hög patientsäkerhet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Studien utfördes som en litteraturstudie där resultatet grundades i 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att olika faktorer påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Tidsbrist sågs som den viktigaste påverkande faktorn. Även kollegors beteende och förväntningar påverkade följsamheten. Nyutexaminerade sjuksköterskor och studenter belyste vikten av goda förebilder. Kunskap och att bli påmind om handhygien behövdes för att öka följsamheten. En faktor för utförande av handhygien var hälso- och sjukvårdspersonalens egen utsatthet. Mer kunskap behövs om handhygien och VRI. Följsamhet till handhygien är ett problem som bör uppmärksammas mer.

Introduction: Good hand hygiene practice is the single most important measure to reduce the spread of bacteria and viruses in healthcare. For nurses, this has become more important as the spread of multidrug-resistant bacteria in hospitals is increasingObjective: To identify factors that are important for adherence to hand hygiene among health care workers with patient contact.Method: Systematic literature review. Original articles were searched in PubMed and Cinahl.Results: Factors of importance for compliance was profession, lack of time, knowledge/education, physical work environment, attitudes toward hand hygiene, and dry hands.Conclusion: More education, less workload and more visible placement of hand disinfectant containers are examples of actions that could lead to the improvement of staff hand hygiene and reduce the incidence of healthcare associated infections. Due to the fact that health care workers around the world have different training and approaches, the result of this study may be difficult to use. To increase adherence to hand hygiene, a similar study limited to a specific country, such as Sweden, would therefore be interesting to carry through.Keywords: hand hygiene, Infection Control, Compliance.

Bakgrund: Oupptäckt eller obehandlad celiaki kan leda till flertalet komplikationer. Det är svårt att följa en glutenfri kost och följsamheten till den glutenfria kosten varierar mycket. Tonåringar har visat sig ha lägre följsamhet än andra grupper. Syfte: Att analysera följsamhet till glutenfri kost, symtom vid glutenintag, tillväxt, kontakt med sjukvården samt upplevelse och kunskap om glutenfri kost hos ungdomar med celiaki. Metod: Data samlades in via enkät, blodprov och mätning av längd och vikt. Datainsamlingen skedde på Astrid Lindgrens barnsjukhus under våren 2011 och våren 2012. Data analyserades med Minitab 17. Resultat: 16 ungdomar i åldern 16-18 år deltog i studien. Deltagarna hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten, tolv var följsamma enligt självrapportering, 14/15 hade normala serologiska värden och 2/15 hade inte nått förväntad target height. Deltagarna upplevde att det främst var utanför hemmet och skolan som det var besvärligt att äta glutenfri kost och i de fall där gluten ingick i kosten var det främst då det skedde. Alla som fick i sig gluten av misstag eller medvetet fick symtom, de som åt gluten medvetet hade en lägre frekvens av symptom. Fyra deltagare angav att de vid något tillfälle träffat dietist på grund av sin celiaki. Slutsats: Ungdomarna i studien hade en hög följsamhet till den glutenfria kosten. Åtta deltagare tyckte det var jobbigt att ha celiaki. Detta i kombination med kunskapsluckor om den glutenfria kosten hos ungdomarna gör att dietister inom sjukvården har en viktig roll i att ge stöd och förmedla kunskap om den glutenfria kosten och förhoppningsvis genom detta minska bördan av en celiakidiagnos. För att öka kunskapen om sjukdomen bör sjukvården ha som mål att alla celiakipatienter bör känna till vad celiaki är och vad följden kan bli om de inte följder den glutenfria kosten.

Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann handhygien. Orsaker till dålig följsamhet kan vara hög arbetsbelastning och bristande kunskap. Det fanns stora skillnader mellan de olika yrkeskategorierna då det gällde att följa riktlinjer för handhygien. Läkarna var de som följde riktlinjerna minst. Den viktigaste åtgärden för att minimera smittspridningen av MRSA är god handhygien och användning av handdesinfektionsmedel. Genom att utbilda sjukvårdspersonalen regelbundet samt ha lättillgängliga riktlinjer kan medvetenheten och kunskapen om MRSA öka. Detta medför troligtvis att personalen genomför adekvata åtgärder för att förhindra smittspridningen av MRSA. Då MRSA är ett ökande problem vore det angeläget att utföra observationsstudier beträffande hygienrutiner på olika intensivvårdsavdelningar i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vårdpersonal inom slutenvården. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes på. Resultatet sammanställdes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgång till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande. Tidsbrist, hudirritationer och bristande kunskap hade stor inverkan till att hygienrutinerna inte efterföljdes som de skulle. Däremot framkom det att tillgång till material och uppdaterad information bidrog till att hygienrutinerna förbättrades. I kvalitetsgranskning av den metodologiska aspekten urval och bortfall redovisades att sex av artiklarna beskrev vilken urvalsmetod som använts och i åtta artiklar beskrevs eventuella bortfall. Slutsatsen som drogs var att allmänsjuksköterskan och omvårdnadsledaren i sin yrkesroll behöver mer kunskap om vad som bidrar till att handhygienrutinerna inte efterföljs. Samt att mer tillgängligt material och bättre produkter skulle öka tillämpningen av hygienrutinerna.

SAMMANFATTNING Inledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien. Forskning visar att det kan innebära hög arbetsbelastning både psykiskt och fysiskt att arbeta som sjuksköterska inom akutsjukvård på grund av den stressiga miljön. Denna studie avser att undersöka hur följsamheten av handhygienrutiner hos sjuksköterskor inom akutsjukvård ser ut, vilka faktorer som kan påverka följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård samt vilka förbättringsåtgärder som prövats inom området. Syfte Syftet med studien var att belysa följsamheten av handhygienrutiner hos vårdpersonal inom akutsjukvård. Metod Litteraturstudie valdes som metod för studien. Metoden valdes för att undersöka det nuvarande kunskapsläget inom det valda området. Resultatet i studien är baserat på vetenskapliga artiklar som noga valts ut från databaserna Pubmed och Cinahl där sökningarna gjordes. Till resultatet valdes och sammanställdes 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. ResultatI resultatet framkom det att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt var låg bland vårdpersonal. Flera faktorer påverkade följsamheten av handhygien inom akutsjukvård, en del positivt och andra negativt. Faktorer som ledde till ökad följsamhet var aktiv utbildning, ökad kunskap och återkoppling. Faktorer som påverkade följsamheten negativt var tidsbrist, ömma och torra händer och att handskar användes. Förbättringsarbeten under längre tid med återkoppling visade sig ha bäst effekt i form av ökad och kvarstående följsamhet av handhygienrutiner inom akutsjukvård. Slutsats Studien har visat att följsamheten av handhygienrutiner inom akutsjukvård generellt är låg då enbart en studie visade på hög följsamhet. Det framkom att flera faktorer påverkar följsamheten av handhygien inom akutsjukvård. Återkommande utbildning med fokus på återkoppling hade betydande positiv påverkan på följsamheten. Omfattande förbättringsarbeten under lång tid har visat sig öka följsamheten.

No description available.

Bakgrund: Vårdpersonals händer är den vanligaste orsaken till spridningen av vårdrelaterade infektioner. Förlängd sjukhusvistelse och ökad kostnad är konsekvenser av låg följsamhet. Följsamhetsgraden i tidigare forskning uppfattas ligga runt 65 % och tidsbrist anses vara en betydande orsak till lägre följsamhet. Syfte: Var att undersöka vårdpersonals uppfattning om vad som påverkar följsamhet till rutiner för handhygien. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, 14 artiklar analyserades med kvalitetsprotokoll och användes till resultatet. Fyra huvudkategorier och 10 underkategorier skapades. Resultat: Beteenden, patientgrupper, miljön och kunskap utgör huvudkategorier.  När en rädsla fanns hos vårdpersonal för att själva bli smittade av infektioner förbättrades följsamheten samt när de blev observerade av patienter för att de ville skapa rätt intryck. När patientgruppen bestod av alkoholister och hemlösa ökade användningen av handskar. Äldre vårdpersonal upplevdes tillämpa hygienrutiner i mindre utsträckning än de yngre. Slutsats: Fullständig följsamhet kanske aldrig kommer att uppnås och att arbeta med ett egocentriskt förhållningssätt är patientfarligt och kan ses som ett lagbrott och därför behöver vi arbeta emot de negativa attityder som finns hos vårdpersonal kring rutiner för handhygien.

Glaukom är en kronisk, asymtomatisk progredierande ögonsjukdom som drabbar synnerven. Glaukom blir ofta märkbar först i senare stadier av sjukdomen och det är framför allt en åldersrelaterad sjukdom. Behandlingen av glaukom är att sänka det intraockulära trycket (IOP). Förstahandsvalet av behandling är trycksänkande ögondroppar och syftar till att personens syn ej ska försämras samt att livskvalitet bevaras. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade följsamhet vid ögondroppsbehandling hos personer med glaukom. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningar genomfördes i  databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 16 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna bearbetades och delades in i kategorier. I resultatet framkom sex kategorier som påverkade följsamheten: känslomässiga faktorer, informations- och kunskapsrelaterade faktorer, stödjande faktorer, administrering- och biverkningsrelaterade faktorer, faktorer som är relaterade till rutin och demografiska faktorer. Resultatet diskuterades med stöd av Dorothea Orems egenvårdsteori. Ögonsjuksköterskan kan ha stöd av studien i arbetet med att öka en persons följsamhet till sin ögondroppsbehandling. I förlängning kanske denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning inom framtagandet av standardvårdplaner för omvårdnad av personer med glaukom. Ytterligare forskning behövs kring personer som inte är följsamma till sin behandling av glaukom.