En stor andel av patienter undergående dialysbehandling uppvisar en avvikande följsamhet till de kost- samt vätskerestriktioner som ingår i behandlingen, orsakerna är flera. Komplikationer som uppstår på grund av bristande följsamhet är en ökad påfrestning för hjärta, kärl och en ökad risk för hyperparathyroidism med flera. Syftet var att belysa faktorer som påverkade följsamheten av kost- samt vätskerestriktioner hos vuxna patienter med kronisk njurinsufficiens och ordinerad njurdialysbehandling. Metoden var en litteraturstudie som baserades på Polit & Becks nio-stegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed nyttjades för databassökningen. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tolv artiklar som svarade mot syftet. Databearbetning av dessa gav tre huvudteman med tio underteman. Resultatet Faktorer med påverkan kunde delas upp i behandlingsrelaterade faktorer, demografiska faktorer och motiverande faktorer. Slutsats Följsamhet är ett mångfacetterat fenomen där patienten måste skapa sin egen väg men sjuksköterskan besitter goda möjligheter att främja patientens följsamhet. En stor andel av patienter med dialysbehandling uppvisar en avvikande följsamhet till de kost- samt vätskerestriktioner som ingår i behandlingen, orsakerna är flera. Komplikationer som uppstår på grund av bristande följsamhet är en ökad påfrestning för hjärta, kärl och en ökad risk för hyperparathyroidism med flera. Syftet var att belysa faktorer som påverkade följsamheten av kost- samt vätskerestriktioner hos vuxna patienter med kronisk njurinsufficiens och ordinerad njurdialysbehandling. Metoden var en litteraturstudie som baserades på Polit & Becks nio-stegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed nyttjades för databassökningen. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tolv artiklar som svarade mot syftet. Databearbetning av dessa gav tre huvudteman med tio underteman. Resultatet Faktorer med påverkan kunde delas upp i behandlingsrelaterade faktorer, demografiska faktorer och motiverande faktorer. Slutsats Följsamhet är ett mångfacetterat fenomen där patienten måste skapa sin egen väg men sjuksköterskan besitter goda möjligheter att främja patientens följsamhet

Blefarit är en vanligt förekommande åkomma då patienter söker vård på ögonmottagningar och symtomen kan ge stora besvär för den enskilde individen. Tillståndet är ofta kroniskt och episodiskt med mer eller mindre besvärande recidiv. Behandlingen är i första hand icke farmakologisk vilket innebär att patienten behöver utföra regelbunden egenvård. Syftet med studien är att undersöka ögonsjuksköterskans erfarenhet av följsamhet till egenvård hos patienter med blefarit. Studien är en kvalitativ intervjustudie som analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys. Ur analysen identifierades ett övergripande tema, tre huvudkategorier samt sex underkategorier som beskrev informanternas erfarenheter av följsamhet till egenvård hos patienter med blefarit. Resultatet visade att flera områden påverkar varandra när det kommer till följsamhet till egenvård. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgjorde grunden till följsamhet. Utöver mötet med patienten framkom erfarenheter av påverkande faktorer som både kunde vara direkt relaterade till patient eller som återfanns i vårdmiljön kring patienten. Utifrån kategorierna framkom ett underliggande tema som genomsyrade de tre huvudkategorierna vilket var vikten att se till hela vårdprocessen för att främja egenvård. Studien lyfter att följsamhet till egenvård är komplext och påverkar och inverkar processer som inte alltid är tydliga men om de medvetandegörs kan det främja till egenvård.

Sammanfattning Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är både ett samhällsekonomiskt problem och ett stort individuellt hälsoproblem, med förlängda vårdtider och dödsfall som följd. Preoperativa hudförberedelser är viktiga för att reducera bakterier, som då minskar risken att få VRI. Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till de preoperativa förberedelserna som utförs i hemmet av patienten själv. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. En semistrukturerade intervjuguide med öppna intervjufrågor användes. Nio personer (fem män) i åldrarna 40 – 75 (medelålder 62 år) deltog i studien. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige under våren 2019. Bekvämlighetsurval gjordes på patienter som skulle genomgå elektiv ryggkirurgi och utföra preoperativa hudförberedelser i hemmet. Manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman har använts vid analys av materialet.   Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier; Förståelse av syftet och en positiv inställning till de preoperativa förberedelserna, Förståelsen till given instruktion och Följsamheten följdes upp om att de preoperativa hudförberedelserna var utförda, inte hur. Slutsats: Resultatet kan förhoppningsvis fungera som underlag för utvärdering av preoperativa rutiner, med syfte att kvalitetssäkra vården för patienterna. Faktorer som tillgång till hjälp, nedsatt rörlighet och tillgång till rekommenderat medel identifierades, och hade en påverkan på uppfattningen huruvida förberedelserna gick att fullfölja eller ej. Att fråga vid uppföljningen hur duschen utfördes, inte bara fråga om den har utförts är viktig, och även att erbjuda extra tvättning utfört av vårdpersonal till de som upplevt det svårt att komma åt och/eller till de som uppgett att de inte haft någon till hjälp.

Bakgrund: Glaukom är en kronisk ögonsjukdom och bland de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. I första hand behandlas glaukom med trycksänkande ögondroppar vilket kan bidra till att bevara synen. Tidigare forskning visar däremot bristande följsamhet till den trycksänkandebehandlingen inom denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar glaukompatienters följsamhet till trycksänkande ögondroppar. Metod: Litteraturstudie med narrativ analys. Totalt analyserades 18 artiklar varav en med kvalitativ ansats och 17 med kvantitativ ansats. Resultat: Åtta kategorier framkom; demografiska faktorer, faktorer relaterade till behandlingsregim, faktorer relaterade till administrering av läkemedel, vårdgivar- och kunskapsrelaterade faktorer, faktorer relaterade till rutin, hälsorelaterade faktorer, faktorer relaterade till sjukdomsduration samt personliga faktorer. Slutsats: Följsamheten till den trycksänkande ögondroppsbehandlingen vid glaukom präglas av komplexitet. Det finns ett flertal faktorer som kan påverka den trycksänkande ögondroppsbehandlingen både positivt och negativt. Då ögonsjuksköterskan har en central funktion i glaukomsjukvården bör arbetet utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med patienten med patientberättelsen i fokus för att kunna skapa goda förutsättningar för den enskilda patienten och den trycksänkande behandlingen.

<p>Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner. Vidare studier på området kan hjälpa patienter att få bättre behandling mot HIV/AIDS.</p>

<p>Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien. Resultatet visar att kunskap påverkar vårdpersonalens föreställningar om, och ökar de positiva attityderna till handhygien. Vårdkulturen påverkar vårdpersonalens subjektiva normer vilket har både positiv och negativ inverkan på följsamheten. Tid och fysiska omgivningsfaktorer är betydelsefulla för personalens uppfattning om sin egen förmåga att utföra handhygien. Ingen av dessa påverkansfaktorer kan dock ensam stå som en förklaring till det handhygieniska beteendet eller ensam utgöra en åtgärd för att optimera följsamheten. Mer kvalitativ forskning är önskvärd inom området för att identifiera nya faktorer som påverkar följsamheten och ökar förståelsen för vårdpersonalens handhygieniska beteende.</p>

<p>Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig. Orsaker till bristande följsamhet var framförallt arbetssituation, bristande kunskap, vårdpersonalens attityder och yrkeskategori. Faktorer som ökade följsamheten till smittkontroll var utbildning, ökat samarbete, feedback, en positiv syn bland de överordnade samt tydliga riktlinjer och lättillgängligt material. Handlingsprogram som kombinerade ett flertal faktorer hade god effekt på följsamheten och minskade fallen med vårdrelaterad MRSA. Problemet med MRSA behöver lyftas mer inom vården. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området samt fler kvantitativa studier som undersöker de långsiktiga effekterna av införda interventioner.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder.</p><p>Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder.</p><p>Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.</p>

<p>Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner.</p><p> </p><p>Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed.</p><p> </p><p>Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall. Orsa­kerna är mångfacetterade. Hög arbets­be­lastning, samt ett negativt förhållnings­sätt till skyddsutrustningen, är en av orsakerna till låg följsamhet. En del vård­personal anser att skyddsutrustningen är ett hinder i utövandet av god omvård­nad. Till­gång och tillgänglighet av resurser samt utformning och passform av utrust­ning, är en annan orsak associerad till följsamhet. I vissa fall är den låga följ­samheten relate­rad till akutsituationer och bristande bedömning av risken för smittspridning. Ett gott ledar­skap och säkerhetsklimat i verksamhe­ten, har positiv effekt på följ­samhe­ten till basala hygien­rutiner.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder. Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder. Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar. Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.