Kvinnor kan bli påverkade i sin hälsa postpartum. Hälsan hos kvinnorna kan påverkas av orealistiska förväntningar på tiden postpartum, det sociala stödet, amningsrelaterade besvär och brist på kunskap. Barnmorskan har en viktig roll i att främja kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa där det ingår att stödja kvinnor i övergången till föräldraskapet för att på så sätt främja förutsättningarna att uppleva hälsa postpartum. Syftet med studien var därför att beskriva kvinnors behov av stöd från barnmorskan för att uppleva hälsa postpartum och underlätta övergången till föräldraskap. En integrativ litteraturstudie har genomförts och resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Det framkom att kvinnor behöver mer individanpassat stöd och förväntar sig ett icke dömande bemötande där partnern inkluderas i stödet under graviditet, förlossning och postpartum. För att kvinnorna ska vara mer förberedda och få mer realistiska förväntningar på tiden postpartum behövs mer informativt stöd från barnmorskan. Förslag på andra stödåtgärder är bland annat hembesök, telefonrådgivning och en drop-in-central/öppen barnmorskemottagning. I diskussionen ges det bland annat förslag på hur ett tätare samarbete mellan barnmorskor och barnavårdscentralerna hade kunnat bidra till bättre förberedelse inför föräldraskapet och stärka kontinuiteten i vårdkedjan för kvinnan och familjen. Stöd från barnmorskan inför och under postpartumperioden kan främja hälsa och bidrar därmed till en mer hållbar utveckling.

Under graviditeten sker en psykologisk utvecklingsprocess hos förstföderskan. Det är vanligt att förstföderskan har tankar om den kommande förlossningssmärtan under tredje trimestern. Förstföderskor har ett behov av att förbereda sig inför smärthanteringen, där barnmorskan är ett viktigt stöd. Att förstföderskan känner sig väl förberedd antas leda till ökad Känsla av sammanhang (KASAM) vilket i sin tur kan underlätta transitionen till föräldraskapet. För att barnmorskan ska kunna stötta förstföderskan i sin förberedelse behövs en ökad kunskap gällande hur förstföderskan förbereder sig. Syftet med studien var att belysa hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 11 förstföderskor intervjuades. Analysen genererade en huvudkategori: Förberedelse inför det okända - en skräckblandad längtan och tre generiska kategorier: Identifiera den egna synen på smärta, Fördjupa sina kunskaper och Dela sin förberedelse. Resultatet visade att förstföderskor har ett stort behov av att förbereda sig och partnern anses vara en viktig del i detta. Förstföderskorna upplevde att det förlossningsförberedande stödet som de blivit erbjudna av vården inte var tillräckliga. Därför har flera förstföderskor i studien använt privata alternativ som de bekostat själva. Detta anses vara ett problem då alla förstföderskor inte har samma ekonomiska möjlighet att bekosta sin förberedelse. Därför är det av stor vikt att vården i Sverige strävar efter att erbjuda ett förlossningsförberedande stöd som tillmötesgår gravida förstföderskors behov för att uppnå en mer jämlik vård. Om förstföderskan är väl förberedd inför smärthanteringen leder det till ökad KASAM vilket i sin tur antas gynna föräldratransitionen. / During pregnancy, a psychological development process takes place in the expectant first-time mother. It is common for the expectant first-time mother to have thoughts about the upcoming labor pain during the third trimester. Expectant first-time mothers have a need to prepare for pain management, where the midwife is an important support. The fact that the expectant first-time mother feels well prepared is assumed to lead to increased Sense of Coherence (SOC), which in turn can facilitate the transition to parenthood. In order for the midwife to be able to support the expectant first-time mother in her preparation, an increased knowledge of how the expectant first-time mother prepares is needed. The purpose of the study was to shed light on how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birth. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 11 expectant first-time mothers were interviewed. The analysis generated a main category: Preparation for the unknown - a longing mixed with fear and three generic categories: Identifying one's view of pain, Deepening one's knowledge and Sharing one's preparation. The results showed that expectant first-time mothers have a great need to prepare and the partner is considered to be an important part of this. The expectant first-time mothers felt that the childbirth preparation support offered to them by the health care provider were not sufficient. Therefore, several expectant first-time mothers in the study used private options that they paid for themselves. This is considered a problem as not all expectant first-time mothers have the same financial opportunity to pay for their preparation. Therefore, it is of great importance that healthcare in Sweden strives to offer childbirth preparation support that meets the needs of expectant  first-time mothers in order to achieve more equal care. If the expectant first-time mother is well prepared for pain management, it leads to increased SOC, which in turn is assumed to benefit the parenting transition.