No description available.

No description available.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats där hon trots sin osynlighet varit konstant närvarande. Att inte kvinnan fått större uppmärksamhet har att göra med de normer och värderingar som funnits i samhället rörande genus. Det är först nu de senaste femtio åren som vi kan tala om någon större förändring, där kvinnan ses som en människa, likvärdig med mannen. Som framtida lärare anser vi det viktigt att även lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen då det kan vara lätt att falla in det patriarkala samhället som ständigt skildras i undervisningen. Med den här uppsatsen har vi fått möjligheten att fördjupa vår kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan växt fram och hur hennes väg mot självständighet såg ut, vilka normer och värderingar som hon kom att kämpa mot. I Sverige är demokrati och rösträtt något så självklart att det kan ha tappat sitt värde. Den är så självklar för oss att de skyldigheter som ligger bakom demokratin som att faktiskt gå och rösta samt att ha möjligheten att påverka, tappar sitt värde i och med självklarheten. "Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor." Att få fördjupa oss inom ett ämne som ligger oss nära, kvinnans kamp för rösträtt och emancipation, ger oss vidgade möjligheter för att kunna applicera detta komplexa område i vår framtida undervisning. Skolans värdegrund ska genomsyra all undervisning och genom att behandla ett ämne som den kvinnliga rösträtten ges elever exempel på hur de grundläggande demokratiska värderingarna har växt fram. För hundra år sedan var det bara halva Sveriges befolkning som hade möjligheten att rösta, som kvinna stod du utanför detta system och räknades inte ens som en fullvärdig medborgare. För oss idag är detta otänkbart, att det skulle vara skillnad mellan människor och människor, att det kvinnliga könet inte skulle vara lika mycket värt som det manliga. Att genus är något socialt konstrueras är inte något nytt och dessa sociala konstruktioner kring manligt och kvinnligt förändras ständigt med tiden. Med den här uppsatsen hoppas vi kunna urskilja de förändringar som skett med tiden. Uppsatsens syfte är att studera tidningarna Dagny och Hertha för att utläsa vilken argumentation som fördes kring debatten om den kvinnliga rösträtten under åren 1900 - 1919. Argumentationen ska studeras utifrån ett genusteoretiskt synsätt och ur syftet reser sig följande frågeställningar: Hur såg argumentationen ut i tidningarna för den kvinnliga rösträtten? Hur skildras argumentationen i tidningarna utifrån tidens normer och värderingar?

No description available.

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu

60-poängsuppsats. Stockholm : Historiska institutionen, Stockholms univ.

Within the context of economic history, this case study discusses “separatist cooperation” as an organizational and economic strategy for addressing multiple forms of alienation and inequality. Unique in the European cooperative movement at the time, The Women’s Cooperative Society Swedish Homes (Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem), active in Stockholm 1905-1916, is a case in point. Using a theoretical framework drawn from social and economic reconstruction as well as critical perspectives inspired by intersectionality, the study analyzes how arguments, practices and choices of Svenska Hem are manifested in terms of three themes/strategies of de-alienation: democratic participation, asset-building and narrative representation. Cutting through each of these themes/strategies, explicit and implicit conceptions of gender, class and group solidarity are critically analyzed. The results show that the separatist strategy in combination with cooperative organizing generated considerable movement energy and capital accumulation e.g. in the face of an organized boycott from competing (male) traders. Further, the women’s cooperative constituted a space for asset-building while negotiating the changing social role of women generally and housewives in particular. The analysis shows that Svenska Hem’s organization and narrative was marked by class bias, while striving to become a cooperative relevant to “women of all classes”, invoking the housewife-as-consumer as a collective with a shared interest.

The ideas that flourished among a small group of former Uppsala students that became the Göthiska förbundet on February 16, 1811, set in motion a process that changed views on why and how Sweden should manage its historic sites. This process of change achieved its goal with the passing of the new antiquities legislation in 1828. Their archeological research also left its mark. In this area, the brotherhood went much further than they themselves had actually imagined possible when they formulated their description of the ideal state consisting of free, independent farmers, which they believed was the case up until the introduction of Christianity into the Nordic countries. It was this period that they attributed the brotherhood’s virtues that they wished to instill in modern Swedes, and it was this image that would become part of the Swedish cultural heritage. Their archeological research, though, took them even further back in time. Geijer’s history books were admirable, but Magnus Bruzelius went the furthest. Starting with a study of historic sites, he extended the time period about which one could comment at great length, going as far back as to a period that did not even have a name, a period he called the Stone Age. As a result of this, their research demonstrated that the region’s oldest historic sites did not belong to sword-wielding free farmers, but rather to primitive Stone Age savages about whose living conditions Magnus Bruzelius could write because he was able to study their material remains and compare his findings with the commentaries by travelers to primitive peoples from other, more inaccessible parts of the globe. Accordingly, both time and research achieved new heights. / digitalisering@umu

This study aims to investigate and describe the direction of the ideological development of the Swedish gymnastics association Gymniska Förbundet. Between 1928 and 1932, this organization transformed from a purely gymnastic and cultural association into an influential platform for the production of Swedish nationalist ideology. Based on theories of National Socialism’s formation within modern society, the analysis focus on the conditions regulating Gymniska Förbundets relation to modernity. Thus the study examines the association’s ideas in relationship to the concept of modernity. The analysis shows that the ideological fusion between ideas regarding gymnastics and culture on one hand, and of Swedish racial biologyon the other, provided the conditions needed for an alternative vision of modernity, similar to that which international research has characterized as the blut und boden-ideology. By presenting how and in what ways the Swedish blut und boden-ideology emerged and took shape, the study contributes to the research on the party-politically independent National Socialist ideology in Sweden. Furthermore, the analysis reveals networking strategies and idea transfer within the ideological movement based on wider applications of ideas concerning racial biology.

Detta är en studie av inställningar till militärt våld i fredsfrämjande syfte inom FN och bland personer i Sverige med anknytning till FN. I dagens säkerhetspolitiska läge dödas ett stort antal civila i beväpnade konflikter varje år och FN kritiseras ofta för att inte ingripa i konfliktområden där civilbefolkningen år efter år utsätts för olika typer av humanitära brott. Mot denna bakgrund anser jag det intressant att undersöka hur det resoneras kring möjliga fredsfrämjande metoder. Jag har valt att fokusera på fredsfrämjande militära insatser då jag vill undersöka hur det resoneras kring den möjliga motsägelsen i att använda våld för att motverka våld. Undersökningen utförs mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier om pacifism, socialt handlande, legitimitet och moral. Utifrån dessa har officiella FN-dokument analyserats utifrån kritisk hermeneutisk metod och semistrukturerade intervjuer har analyserats hermeneutiskt. I resultatet presenteras en huvudtolkning där FN:s fredsfrämjande militära insatser liknas vid en internationell polisstyrka. De inställningar som finns kring fredsfrämjande militärt våld liknar en i folkmun vanlig inställning till den svenska polisen; den skall styras utifrån väl genomtänka regler och principer och vid missbruk av våld och vapen skall rättsliga konsekvenser tillämpas.