In late 2014, Sweden became the first country in the world to adopt what it described as ”feminist foreign policy”. This was immediately met by both praise and criticism. While those who praised pointed to its relevance given the current state of global affairs; those who criticized it, did so because of its near utopian fantasies of global politics. While it has, since then, received mixed reviews in both media reporting and in academic reviews, it has never been investigated and compared to what should be perceived as the control — the feminist theory in international relations. This study aims to do so. It will, therefore, investigate the Swedish foreign policy and compare it to the feminist theory in international relations. In order to keep the study manageable, four separate branches of the Swedish foreign policy will be investigated. These are; migration, arms export, aid and diplomacy. While migration and aid are more generalized, arms exports and diplomacy are specifically investigating the United arab emirates, and Palestine, respectively. The outcome of the study was that all areas, except arms exports and aid, are both in keeping with, and against, the feminist theory in international relations. Arms exports, on the other hand, is not in keeping with the feminist theory at all. Aid is, in contrast to this, fully in keeping with the feminist theory. This creates a difficult situation when deciding wether or not the feminist foreign policy really is feminist. Sweden’s position as a weapons exporter causes severe friction with the feminist theory because of its recognition of female suffering during war. The way in which Sweden’s foreign policy aim to help women while also, in some way, perpetrating the suffering of women, creates a double standard. This double standard is what finally decides that the Swedish feminist foreign policy, even though it has many feminist leanings, is not feminist according to the feminist theory of international relations.

The foreign policy of Sweden is based on peace, security, human rights and democracy. In the documents of the foreign policy, the government writes: The purpose of the foreign policy of Sweden is to create security in our country, and in the world. There is no security without democracy, and there is no democracy without human rights and Sweden has to protect and defend these values. Along with these values, Sweden is the 15th biggest arms trader in the world (2015-2020) and has the highest exportation of arms per capita in the world. Many of these exportations also go to non-democratic states.  The purpose of this study is to provide knowledge about why Sweden acts different when it comes to arms trade towards non-democratic states. The research being conducted is a case study of Sweden’s arms trade to Turkey and the United Arab Emirates and why Sweden acts different in the two cases. Sweden stopped the arms trade to Turkey in 2019 due to the lack of democracy and the violations of human rights, but continues to export arms to the United Arab Emirates. Furthermore the study will be using Kjell Goldmann’s theories regarding real idea politics to explain why Sweden acts different in the two situations. The methods that are used in this study are text analysis and case study. The material has been analyzed on the basis of real and idea politics. The main sources are IPSs’ reports, the laws, government documents and parliament document.  The conclusion of the study is that Sweden still exports arms to United Arab Emirates because they still export on old treaty and no new treaty has been issued since 2017. Furthermore, the cases are a combination of the theory’s, but one of them is more prominent in the different cases. Sweden’s actions to stop arms trade to Turkey is an example of when idea politics is more prominent and Sweden’s actions to continue arms trade to United Arab Emirates is an example of when real politics is more prominent.

Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.