SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) i Arboga har föreskrifter med 2D-ritningar och bilder till hjälp vid service, reparationer och genomgångar av delar (enheter) till radarsystem. Dessa föreskrifter har visat sig bristfälliga när det kommer till att enkelt sätta sig in i arbetet för en nyanställd och vid uppdelning av servicearbeten bland de anställda. Projektets uppgift var att kvalitativt undersöka möjligheten för GBR att fortsätta arbetet för en digitalisering av föreskrifterna. Detta gjordes genom att kartlägga deras nuvarande serviceprocess samt undersöka nyttan av en digitalisering med hjälp av teorier och tidigare undersökningar. Det var även av intresse att utreda om det redan fanns ett system som skulle kunna tillgodose GBR:s behov. Resultaten visar att GBR bör fortsätta sitt arbete inom området då digitala föreskrifter har visat sig ha övervägande fördelar. Programmet UpTime från Combitech uppfyller deras behov enligt detta projekts avgränsning. Slutsatsen är att GBR bör börja uppdatera sina nuvarande föreskrifter innan arbetet med att implementera digitala föreskrifter fortsätter. / SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) in Arboga uses technical instructions with 2D-drawings and pictures to help them in services, repairs and overhauls of parts to radar systems. These instructions have shown a lack of functionality when it comes to introducing the work to a new employee or when sharing work tasks among mechanics. The objective was to examine the possibility for GBR to implement digital instructions. This was done by qualitative analysis on their current state and by investigating benefits of digital instructions from previous theories and studies. It was also of interest to scan the market for existing systems that could fit GBR:s current need. The results show that digital instructions have positive effects and that GBR should continue their work in the field. Combitech’s system UpTime fulfils GBR:s need for digital instructions within the project restrictions. In conclusion, GBR should continue the work of updating their existing instructions before continuing the implementation of digital instructions.

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.