Inom redovisning pågår det ständigt utvecklingsarbeten för att förbättra och förnya finansiellarapporter. Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden väcker många frågor hosinternationella normgivningsorgan och hos allmänheten. IASB publicerade under 2013 ettdiskussionsunderlag (DP/2013/1) mot bakgrund av föreställningsramen för finansiellrapportering, i vilket IASB föreslagit möjliga förändringar av standarderna. I uppsatsen varfokus på den föreslagna definitionen av tillgång och skuld som presenteras idiskussionsunderlaget. Fram till och med januari 2014 har IASB mottagit remissvar angåendeDP/2013/1. Det har inkommit sammanlagt 243 remissvar av olika omfattning och i dennauppsats har 29 av dessa behandlats.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka argument som tas upp iremissvaren om förslaget huruvida en tillgång och en skuld ska definieras. Studien har ävensyftat till att analysera IASBs tänkbara mål med att revidera föreställningsramen. Uppsatsenär en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv forskningsansats där empirin har bestått av debehandlade remissvaren.Remissinstanserna har framfört åsikter och kritik mot förslagen som tas upp i DP. Deteoretiska områden som studerats närmare är även IASBs normgivningsprocess, väsentligaegenskaper i finansiella rapporter, internationella standarder och den befintliga definitionen avtillgång och skuld. Resultatet visar att huvudparten av utvalda remissinstanserna i studien ärpositivt inställda till att en förändring av definitionen av tillgång och skuld ska ske. En stormajoritet är även positiv till revidering av föreställningsramen. Flera remissinstanser anser attden befintliga definitionen av tillgång och skuld behöver förbättras. Det vore lämpligt attpublicera ett ED för att visa konflikten mellan nuvarande och föreslagna standarder i enreviderad föreställningsram. Vår slutsats med hänsyn till remissinstansernas synpunkter är attIASB med största sannolikhet kommer att publicera ett ED. / Around the world, the increase in globalization of capital markets raises many issues forinternational standard-setters. Constant work is being done to develop and renew financialstatements internationally. In 2013, IASB published a DP: A review of the ConceptualFramework (DP/2013/1) for public comment, exploring possible changes to the IASBsConceptual Framework for Financial Reporting. The DP is the first step towards issuing arevised Conceptual Framework. In this paper the focus was on the proposed definitions ofassets and liabilities. The DP has received a total of 243 responses, 29 of these have beenanalysed.The purpose of this paper was to examine and report on the responses of how assets andliabilities should be recognised. Additionally, emphasis was placed on analysing the IASB'spossible objectives of revising The Conceptual Framework. This reflects a quantitativecontent analysis using an inductive research approach composed of empirical data consistingof the received responses.The responses have raised opinions and criticisms of proposals regarding DP. In addition toDP, further emphasis was placed on IASB standard-setting process, essential qualities infinancial statements, international standards and the existing definition of an asset and aliability. Results showed a positive trend towards a change in the definition of assets andliabilities as well as the development of The Conceptual Framework. The above resultsindicate that improvements are needed and that it would be useful to publish an ED toillustrate the conflict between current and proposed standards. In conclusion, with thecomment letters, the IASB most likely will publish an ED.(This essay is written in Swedish).

År 2011 drog IASB slutsatsen att föreställningsramen åter borde vara ett prioriterat projekt för revidering. Syftet med denna revidering var att tillhandahålla bättre riktlinjer till standardssättare. Detta mynnade ut i ett ”Exposure Draft” (ED), som IASB publicerade i maj år 2015. Revideringen ledde bland annat fram till ett antal förändringar av olika definitioners innehåll. Studiens problemdiskussion visar att processen att skapa en accepterad föreställningsram är komplex.Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityd gentemot IASBs revidering av tillgångsdefinitionen i förställningsramen, år 2015 och utreda om attityden skiljer sig mellan olika intressentgrupper samt kulturer för att se om den borde fortsätta revideras.Den 25 januari 2016 hade 241 ”comment letters” publicerats på IASBs hemsida som svar på IASBs ED 2015. Efter bortfall och urval erhöll vi 92 ”comment letters” som behandlads i denna studie. För att utläsa intressenternas åsikter och attityder, avseende tillgångsdefinitionen, valde vi att genomföra en kvalitativ innehållsanalys. Vi antog sedan en abduktiv forskningsansats, som innebär att studien innehåller både deduktiva och induktiva inslag.Studien indikerar att en majoritet av respondenterna delade IASBs uppfattning angående de olika delarna av tillgångsdefinitionen, dock är det endast en minoritet av respondenterna som delar IASBs uppfattning angående samtliga delar av tillgångsdefinitionen. Detta innebär att de flesta intressenter motsatte sig någon del av definitionen. Den främsta kritiken är att revideringen medför att fler osäkra tillgångar kan recogniseras i balansräkningen. Det förekommer också en avsaknad av riktlinjer kring vissa delar av tillgångsdefinitionen.Vår slutsats är att det förekommer skillnader mellan intressenternas attityder och att detta i vissa fall är kopplat till deras ekonomiska intresse. Studien indikerar även att det finns en marginell skillnad mellan de olika kulturområdena (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic). En majoritet av respondenterna inom de studerade kulturområdena innehar ett optimistiskt synsätt gentemot tillgångsdefinitionen vilket står i kontrast till tidigare forskning. Utifrån denna slutsats så anser vi att tillgångsdefinitionen borde fortsätta revideras för att skapa klarare riktlinjer. / In the year of 2011, IASB came to the conclusion to once again revise their Conceptual Framework. The purpose of this revision was to create clearer guidelines for the standard setters. The revision led to an Exposure Draft (ED) that IASB published in May of 2015. The result of the revision was a number of propositions that IASB announced in the ED. The process of creating an accepted framework is complex, which is shown in the problem discussion of this study.The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitude towards IASB's revision of the asset definition, year 2015, and examine whether the attitude is different between different stakeholders and cultural areas to see if a new revision should be required.IASBs website had 241 comment letters available on January 25, 2016 as a response on the ED. These were examined and a defined selection was made which reduced the number of comment letter to 92. To identify the stakeholders' opinions and attitudes towards the revised asset definition, a qualitative content analysis was made. An abductive research approach was used, which means that the study contains both deductive and inductive elements.A majority of the respondents directed criticism towards some parts of the asset definition. This indicates that a majority of the respondents are critical towards IASB’s asset definition as a whole. The main criticism towards the revision involved a concern that more uncertain asset could be recognized in the balance sheet, which would lead to a decreased relevance in the financial reports. The respondents also expressed that the revised asset definition have an absence of guidelines on some parts of the definition.The conclusion of this study is that it exist some differences between stakeholders' attitudes which in some cases can be linked towards their economic interest. The study also indicates that it exist a marginal difference between different areas of culture (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic) and that the areas hold a more optimistic view in contrast to previous research. From this conclusion we argue that the asset definition one again should be revised, with clearer guidelines.This essay will be written in Swedish