<p>Syftet med uppsatsen är att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har någon påverkan på sannolikheten för nya företag att överleva de tre första åren. Utifrån en teoretisk och empirisk genomgång har jag försökt att sätta in frågan i ett sammanhang. Eftersom det är ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska går att hitta några skillnader mellan de företag som överlevt de första tre åren och de som inte har gjort det. Finns det något som visar på att den regionala kontexten påverkar företags överlevnads chanser?</p><p>Med utgångspunkt i registerdata undersöks om några faktorer påverkar sannolik­heten för nya företag att överleva. Två sannolikhetsmodeller för binära val har används. Resultatet av analyserna visar att utifrån de data som används för denna studie inte gick att påvisa några skillnader. En av slutsatserna är att det är svårt att fånga s.k. mjuka faktorer d.v.s. de faktorer som ofta förknippas med den regionala kontexten och företagsklimatet i registerdata.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstora</p><p>företag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering.</p><p>Problem:</p><p>Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB.</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag.</p><p>Teori:</p><p>I uppsatsen presenteras tre stycken teorier. Dessa är Uppsalamodellen, Nätverksteorin och Born Global teorin.</p><p>Slutsats:</p><p>Undersökningen visar på att kunskap om marknaden möjligtvis inte är av så stor betydelse vid en</p><p>utlandsetablering som Uppsalamodellen förespråkar. Det tyder även på att kunskap om marknaden inte är en avgörande faktor vid en lyckad utlandsetablering. Uppsalamodellen förespråkar även indexet psykiskt avstånd vilket betyder att företag etablerar sig först på</p><p>närliggande marknader innan de ger sig ut på mer avlägsna marknader. Detta är ett fenomen som stärks i undersökningen. Erfarenhet av internationalisering genom att etablera sig på mer</p><p>närliggande marknader först, är av betydelse för en lyckad etablering.</p><p>Undersökning visar även på att nätverk med kinesiska aktörer innan internationaliseringen inte har varit avgörande eller av så stor vikt vid etableringen i Kina. I och med detta underlättar det att</p><p>ingå i ett nätverk med aktörer som på något sätt har förbindelser med Kina. Men det är inte nödvändigt för att lyckas med sin utlandsetablering.</p><p>Att ha globalt tänkande från starten eller ambitionen att internationalisera sig i ett tidigt stadium</p><p>visar sig vara allt mer vanligt bland företagen idag.</p><p>Globalt tänkande från starten är nödvändigt idag då konkurrensen har hårdnat alltmer och företagen blir mer eller mindre tvungna att internationalisera sin verksamhet för att överleva.</p>

<p>Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats.</p><p>Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen.</p><p>Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet</p>

Bakgrund: Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstora företag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering. Problem: Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB. Metod: Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag. Teori: I uppsatsen presenteras tre stycken teorier. Dessa är Uppsalamodellen, Nätverksteorin och Born Global teorin. Slutsats: Undersökningen visar på att kunskap om marknaden möjligtvis inte är av så stor betydelse vid en utlandsetablering som Uppsalamodellen förespråkar. Det tyder även på att kunskap om marknaden inte är en avgörande faktor vid en lyckad utlandsetablering. Uppsalamodellen förespråkar även indexet psykiskt avstånd vilket betyder att företag etablerar sig först på närliggande marknader innan de ger sig ut på mer avlägsna marknader. Detta är ett fenomen som stärks i undersökningen. Erfarenhet av internationalisering genom att etablera sig på mer närliggande marknader först, är av betydelse för en lyckad etablering. Undersökning visar även på att nätverk med kinesiska aktörer innan internationaliseringen inte har varit avgörande eller av så stor vikt vid etableringen i Kina. I och med detta underlättar det att ingå i ett nätverk med aktörer som på något sätt har förbindelser med Kina. Men det är inte nödvändigt för att lyckas med sin utlandsetablering. Att ha globalt tänkande från starten eller ambitionen att internationalisera sig i ett tidigt stadium visar sig vara allt mer vanligt bland företagen idag. Globalt tänkande från starten är nödvändigt idag då konkurrensen har hårdnat alltmer och företagen blir mer eller mindre tvungna att internationalisera sin verksamhet för att överleva.

Syftet med uppsatsen är att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har någon påverkan på sannolikheten för nya företag att överleva de tre första åren. Utifrån en teoretisk och empirisk genomgång har jag försökt att sätta in frågan i ett sammanhang. Eftersom det är ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska går att hitta några skillnader mellan de företag som överlevt de första tre åren och de som inte har gjort det. Finns det något som visar på att den regionala kontexten påverkar företags överlevnads chanser? Med utgångspunkt i registerdata undersöks om några faktorer påverkar sannolik­heten för nya företag att överleva. Två sannolikhetsmodeller för binära val har används. Resultatet av analyserna visar att utifrån de data som används för denna studie inte gick att påvisa några skillnader. En av slutsatserna är att det är svårt att fånga s.k. mjuka faktorer d.v.s. de faktorer som ofta förknippas med den regionala kontexten och företagsklimatet i registerdata.

Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat. Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats. Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen. Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet

<p>Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem</p><p>blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,</p><p>deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .</p><p>Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den</p><p>svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet</p><p>och värdlandet har påverkat detta.</p><p>Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som</p><p>sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en</p><p>förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en</p><p>uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.</p><p>Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många</p><p>fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint</p><p>venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig</p><p>om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda</p><p>bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som</p><p>ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget</p><p>kommer att gå tillväga vid inträdet.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Datum </strong>4 juni 2010.</p><p><strong>Kurs </strong>Kandidatuppsats i Företagsekonomi, FÖA300; 15hp.</p><p><strong>Författare </strong>Heidi Ravander & Daniel Stenbäck.</p><p><strong>Handledare </strong>Carl G. Thunman.</p><p><strong>Titel </strong>RELATIONER GENOM PRESENTREKLAM & TRYCKSAKER</p><p>- En undersökning av företagskunders köpbeteende av presentreklam &</p><p>trycksaker samt deras leverantörsrelationer.</p><p><strong>Syfte </strong>Genom att beskriva Tryckföretag Z:s befintliga kunders köpbeteende</p><p>av trycksaker och presentreklam samt beskriva kundernas</p><p>leverantörsrelationer inom produktkategorierna, ska förslag ges till vilka</p><p>åtgärder Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad försäljning.</p><p><strong>Metod </strong>I förundersökningens skede utfördes intervjuer med nyckelpersoner hos</p><p>uppdragsgivaren. Den metod som har använts vid insamling av</p><p>empirisk data är av kvantitativ art i form av enkäter riktade till</p><p>uppdragsgivarens befintliga kunder. Information har även samlats in</p><p>från litteratur, vetenskapliga artiklar och diverse internethemsidor.</p><p><strong>Resultat </strong>Respondenterna i enkätundersökningen bestod av både gamla och nya</p><p>kunder och resultatet från undersökningen visar att de köper mer</p><p>presentreklam och andra trycksaker än julkort. De föredrar att göra sina</p><p>inköp via telefon och internet och personalens produktkunskap är</p><p>av stor vikt. Åtgärderna Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad</p><p>försäljning är att vårda och stärka relationerna med de gamla och nya</p><p>kunderna, börja sälja presentreklam och även fokusera på andra</p><p>trycksaker än julkort. Vidare att utveckla kunddatabasen för att kunna</p><p>skapa en kundanpassad internetbutik och även utbilda personalen inom</p><p>presentreklam är av stor vikt.</p><p><strong>Nyckelord </strong>Presentreklam, trycksaker, företags köpbeteende,</p><p>leverantörsrelationer.</p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Date</strong> June 4th 2010.</p><p><strong>Course</strong> Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA300; 15 Swedish</p><p>Credits.</p><p><strong>Authors</strong> Heidi Ravander & Daniel Stenbäck.</p><p><strong>Advisor</strong> Carl G. Thunman.</p><p><strong>Title</strong> RELATIONSHIP THROUGH GIVE-AWAYS & PRINT</p><p>A study about buyer behavior and supplier relations concerning</p><p>purchases of print & Give-Aways on the Business-to-Business market.</p><p>Purpose The purpose of this study is to describe Tryckföretag Z´s existing</p><p>customers buyer behavior and supplier relations concerning</p><p>purchases of print and Give-Aways in order to give suggestions about</p><p>which measures Tryckföretag Z can take on in order to increase the</p><p>sales.</p><p><strong>Method</strong> In the preliminary investigation interviews was made with key persons</p><p>at Tryckföretag Z. The method for collecting the empirical data</p><p>was of quantitative nature where surveys were sent to Tryckföretag Z’s</p><p>existing customers. Information was also collected from literature,</p><p>scientific articles and various internet homepages.</p><p><strong>Conclusions</strong> The respondents in the customer survey consisted of both old and new</p><p>customers and the result from the survey shows that they buy more</p><p>Give-Aways and other print products then Christmas cards. They prefer</p><p>to purchase by phone or internet and they think it is important that the</p><p>staff has good knowledge of the products. Those measures Tryckföretag</p><p>Z could take on in order to increase their sales are to take care of</p><p>and strengthen both the old and new relationships, start selling Give-</p><p>Aways and focus more on other printing products. Also, they should</p><p>develop their customer database to be able to create a customer</p><p>specific online shop and educate the staff about Give-Aways.</p><p><strong>Keywords</strong> Give-Aways, print, buyer behavior, supplier relations.</p>

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning samhällsansvar är en del av språkreseföretags verksamhet. Studien är baserad på intervjuer med personer i ledande position inom tre språkreseföretag som finns representerade i Sverige. Den teoretiska referensramen består av ett antal kategorier som är baserade på tidigare forskning om ”Corporate Social Responsibility” (CSR) inom olika typer av turismföretag. Dessa kategorier är ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt drivkrafter och hinder för turismföretags arbete med samhällsansvar. Studien visar att omfattningen av samhällsansvar inom språkresebranschen är varierande. Företagens roll som enbart mellanhand verkar i många fall påverka omfattningen negativt. I studien framkommer även att det finns uppfattningar om att engagemanget för samhällsansvar i branschen och bland resenärerna är lågt. Att ha uttryckliga policies och riktlinjer kring samhällsansvar verkar inte vara en självklarhet för språkreseföretag. Däremot uppfyller alla deltagande företag vissa kriterier som ingår i att ta samhällsansvar. Detta arbete sker dock ibland omedvetet, det vill säga utan att företagen har vetskap om att aktiviteterna faller inom ramen för samhällsansvar.

Att företag hållbarhetsredovisar har under 2000-talet ökat avsevärt och i takt med ökningen av företag som arbetar med hållbarhetsfrågor, så ökar också antalet företag som väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete. Lagändringar, FN-initiativ, viljan att uppnå och behålla legitimitet samt att tillfredsställa organisationens intressenter har i en större eller mindre utsträckning kommit att påverka företagen och deras rapportering kring hållbarhet. Det har under alla tider förekommit diskussioner kring företagens roll och ansvar i samhället. Företag hålls även alltmer ansvariga för hur de påverkar samhället, och hur de tolkar CSR (Corporate Social Responsibility), skiljer sig från företag till företag. Denna studies syfte är att undersöka vilka förändringar som har skett i hållbarhetsrapporteringen under det senaste decenniet hos svenska företag. Studien ämnar även söka förståelse kring vilka faktorer som kan ha kommit att påverka eventuella förändringar. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med både en induktiv och deduktiv ansats tillämpats. Studien visar att de förändringar som skett i företagens hållbarhetsrapportering snarare är relaterade till omfattning än innehåll och att företag följer de lagar och globala initiativ som finns.