Företags ansvar i samhället - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremål för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhällsansvar har sedan dess kommit att bli ett välkänt begrepp bland företagare världen över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system påverkar däremot i vilken utsträckning företagen kommunicerar samhällsansvar i olika länder. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige. Studien undersöker i vilken utsträckning de fem största företagen i undersökningsländerna kommunicerar CSR i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Metoden som används är textanalys där förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR räknas. Undersökningen analyseras utifrån Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhällsansvar samt sekundärdata som beskriver de undersökta länderna. Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade någon typ av kommunikation kring samhällsansvar men i olika utsträckning. Sverige var ledande i sin kommunikation kring CSR. Förvånande var att de brasilianska företagen hade näst flest träffar och var mer aktiv i sin kommunikation än de båda västerländska länderna Frankrike och Spanien. Även om Indien kommunicerade minst var resultatet ändå högre än vad man kan förvänta av ett land i tidigt skede av ekonomisk utveckling. De nationella skillnaderna klassificeras efter Carrolls olika typer av ansvar. Att skillnaderna länder emellan dock var relativt små förklaras sedan utifrån Freemans intressentmodell. Till följd av en ökad globalisering påverkas företag av intressenter från världen över, vilket slätar ut nationella variationer i företags samhällsansvar. Det leder till att det etiska ansvaret i Carrolls moralpyramid alltmer utformas av globala intressenter snarare än nationella. / Corporate social responsibility (CSR) has been a topic for discussion since the early 20th century. CSR has since become a familiar concept among entrepreneurs worldwide. Differences in economic, political, social and cultural system affect to which extent businesses are communicating social responsibility in different countries. The purpose of this thesis is to examine the extent to which companies communicate CSR in the external reporting in Brazil, France, India, Spain and Sweden. The study examines to what degree the five largest companies in the studied countries communicate CSR in their annual and sustainability reports. The method used is text analysis where the presence of thirteen concepts related to CSR are counted. Freeman's (1984) stakeholder model and Carroll’s (1991) pyramid of CSR are used for analysis. Secondary data is used to describe the countries surveyed. The results demonstrated that all the companies surveyed had some type of communication about social responsibility but to different extents. Sweden was the leader in its communication on CSR. Surprising was that the Brazilian companies had the second highest number of hits and was more active in their communication than the two Western countries, France and Spain. Although India communicated to a lower extent, the result was still higher than what one would expect of a country in the earlier stages of economic development. The main differences among the countries where classified according to Carroll's various responsibilities. That the differences between the countries were relatively small is explained on the basis of Freeman's stakeholder model. As a result of increased globalisation, companies are influenced of stakeholders from around the world, which smoothes out national variations in CSR. This leads to that global rather than national stakeholders increasingly shape the ethical responsibility of Carroll’s model.

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar. De ansvarsområden som identifierats och illustreras i KSA-modellen, konsumentens samhällsansvarsmodell, är det legala ansvaret som är tvingande och de två frivilliga områdena socialt ansvar och miljöansvar. Dessa tre områden består av en etisk grund och ett hållbart tidsperspektiv. Det sociala ansvaret och miljöansvaret består även av två underkategorier, ekonomi som visar förutsättningarna för att ta samhällsansvar och filantropi som visar på hur de två ansvarsområdena kan tas. De ansvarsområden som illustreras i KSA-modellen har framtagits med hjälp av konsumenters faktorer och motiv till att ta samhällsansvar. De faktorer som har identifierats är kunskapsfaktorn, hälsofaktorn, omsorgsfaktorn, tvingande faktorn, ”ta-ställningsfaktorn”, certifieringsfaktorn, självkänslofaktorn, empatifaktorn och inkomstfaktorn. / Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that is gaining more attention in the media as well as by companies. However, the consumer social responsibility has not gained the same attention, even though there exists an interaction between the corporate social responsibility and the consumer social responsibility. Researchers emphasize that there is a shortage of theories on consumer social responsibility, and that there is a need for a definition to drive the CSR debate. The purpose of this thesis report is to define such a definition as well as define a tentative social responsibility model on a consumer level, based on models for social responsibility on a corporate level. The conclusion is based on 15 interviews as well as theories, definitions and models of social responsibility. The areas of responsibilities that have been identified and that are illustrated by our CNSR (consumer social responsibility) model are the enforcing legal responsibility and the two voluntary social responsibility and environmental responsibility. These three areas of responsibility consist of an ethical foundation as well as dimension of sustainability. The social and environmental responsibilities further consist of an economical aspect that show the conditions to take responsibility and philanthropic aspect that show how these responsibilities can be taken. The areas of responsibility in the KSA model have been derived from consumer factors and motives for taking a social responsibility. The factors that have been identified are knowledge factor, health factor, care factor, enforcement factor, "take-a-stand"-factor, certification factor, self-esteem factor, empathy factor and income factor.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala medier. Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden. Image är en avgörande faktor till varför deltagarna väljer att inte följa företagssidor. Den mest återkommande förväntan deltagarna har är att företagssidorna ska ge möjlighet till en tvåvägskommunikation, att företag ska svara på användares kommentarer samt att deras svar är relevanta. Deltagarna ställer sig generellt sett positiva till företags närvaro i sociala medier, främst för att detta ger dem möjlighet att påverka företag genom att framföra sina åsikter och kritik samt ta del av andra användares kommentarer. Deltagarna är mest negativa till företagsrelaterat innehåll som de själva inte aktivt har valt att ta del av. Majoriteten av deltagarna anser att det skulle kännas konstigt om företag inte fanns i sociala medier och menar att det är bättre att de finns där än att de inte gör det. / The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of how social media users relate to and why they choose to follow business accounts in social media, what they expect from them and how they feel about businesses constant presence in social media. We have studied this through a qualitative approach and have collected our data through the use of focus groups. In order to capture as much of the subject as possible the interviews have been semi-structured as this is considered to allow the participants to discuss freely. The theoretical framework covers consumer attitudes, consumer behaviour, image creation through brands and word of mouth through social media. The results show that the participants mainly follow business accounts for information, inspiration and entertainment. The majority of the participants also follow business accounts to gain access to discounts, promotions and services. However, image is also a key factor as to why the participants choose not to follow business accounts. The most recurring expectation among the participants is that the business accounts enable two-way communication, that businesses respond to users' comments and that the responses are relevant. On the one hand the participants generally perceive businesses presence in social media as positive when it gives them the means to influence businesses, express opinions and criticism and learn from other users' comments. On the other hand the participants generally perceive businesses presence in social media as negative when content they have not actively chosen to take part of reaches them. That said, the majority of participants believe that businesses should be present in social media and would perceive it as somewhat strange if they where not.

Den ökade oron för olika miljö- och samhällsrisker i kombination medföretagsskandaler har medfört ett ökat intresse för företagens sociala ansvar. Ettsamhällsansvar har därmed blivit en ny nödvändighet för företag, där företagbland annat förväntas arbeta mot och hantera hållbarhet. En förutsättning föratt styra mot hållbarhet är att företagen skapar en balans mellan ekonomiska,ekologiska och sociala målsättningar. Styrsystem är ett verktyg med olikakontrollmekanismer för att styra mot organisatoriska målsättningar. För att styramot hållbarhet bör styrsystem kontrollera och styra mot ekonomiska, ekologiskaoch sociala målsättningar. Tidigare studier visar emellertid på en betydandeproblematik, där traditionellt utformade MSC drivs av ett ekonomiskt intressemed en potentiell påverkan på samhällets välfärd. Dessutom tenderar denekologiska och sociala dimensionen av hållbarhet att inte tas i beaktning. Syftet med denna studie är således att skapa en förståelse för hur stora företagmed ett hållbarhet- och intressentperspektiv styr verksamheten mot hållbarhet.Malmi och Browns (2008) styrsystemramverk och tidigare forskning inomområdet styrsystem tillämpades för att skapa förståelse för hur stora företagintegrerar ett intressent- och hållbarhetsperspektiv i styrpaket, samt vilkakontrollmekanismer som företagen tillämpar vid hantering av hållbarhetens tredimensioner. För att besvara studiens syfte har studien antagit en kvalitativdesign med datainsamlingsmetoden dokument, där elva stora företags års- ochhållbarhetsredovisning analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studiensresultat indikerar att stora företag hanterar dess ekonomiska, ekologiska ochsociala påverkan med en styrning med utgångspunkt från samhället ochintressenters behov. Detta påvisar att ekologiska och sociala frågor kanintegreras och hanteras med företagens styrpaket. Resultatet indikerar vidare entillämpning av samtliga fem kontroller i Malmi och Browns (2008)styrsystemramverk vid styrning mot hållbarhet. Studien främsta bidrag är enutökad förståelse kring ramverkets konfiguration vid hållbarhetsstyrning, därföreställningen om prestation innefattar en bredare uppsättning av intressenter. / The increased concern about various environmental and societal risks incombination with corporate scandals has resulted in an increased interest incorporate social responsibility. Corporate social responsibility has become anew necessity for companies, where companies are expected to managesustainability. Sustainability management requires companies to manage andcreate a balance between economic, ecological, and social goals. Managementcontrol systems (MCS) refers to different controls in managing organizationalgoals. A MCS should manage economic, ecological, and social goals in order tosteer towards sustainability. Previous studies, however, highlight that traditionalMCSs are driven by an economic self-interest with a potential impact onsociety’s well-being. In addition, the ecological and social dimension ofsustainability tends to be underrepresented. The purpose of this study is to identify how large companies with a sustainabilityand stakeholder perspective steer their operations towards sustainability. Malmiand Brown's (2008) MCS framework and previous research in the field of MCSare applied to generate an understanding of how large companies integrate astakeholder- and sustainability perspective in the MCS package, as well as whichcontrol mechanisms companies apply when managing the three dimensions ofsustainability. To achieve the purpose, a qualitative design with a documentstudy has been used. The document study consists of eleven large companies'annual and sustainability reports and were analysed with a qualitative contentanalysis. The results of the study indicate that large companies manage theireconomic, ecological, and social impact with a MCS package based on the needsof society and stakeholders. This demonstrates that ecological and social issuescan be integrated and managed with companies' MCS packages. The resultfurther indicates an application of all five controls in Malmi and Brown's (2008)MCS framework when steering towards sustainability. The main contributionof the study is an expanded knowledge about the framework's configuration insustainability management, where the notion of performance includes a broaderset of stakeholders.

1993 tillkom den första maturity modellen då ramverket Capability Maturity Model (CMM) togs fram i syfte att hjälpa utvecklare att öka mognaden av sina mjukvaruprocesser (Paulk et. Al 1993). Sedan dess har en mängd maturity modeller tillkommit i syfte att stötta utvärdering och förbättring av diverse processer. Trots de oundvikliga fördelar maturity modeller för med sig så går det att finna en del kritik gällande tillämpningen av dem. I denna studie har vi valt att uppmärksamma behovet av ett lättanvänt tillämpningssätt av maturity modeller. För att undersöka det har ett kvantitativt bedömningsverktyg som grundar sig i Nielsen UX maturity model tagits fram. I studien får fyra företag testa bedömningsverktyget i syfte att se om verktyget anses användbart och underlättar implementeringen av den underliggande maturity modellen. Efter testet har alla respondenter ingått i en kvalitativ undersökning där upplevelsen av verktyget undersökts. Utifrån det framtagna resultatet går det att se en framtida potential och värde i bedömningsverktyget men för att nå dit krävs det först vidareutveckling för att nå upp till vad teorin anser vara användbart. Kritik som mottagits under studiens gång riktades flera gånger mot val av underliggande maturity model. Flera företag påstod att modellen vara föråldrad och därför sänkte intresset för verktyget. Däremot menar majoriteten av respondenterna som deltog i undersökningen att de kan se bedömningsverktyget som ett hjälpfullt medel vid implementeringen av maturity modellen men att det återigen behövs vidare utveckling först.

This paper was aimed to study if and how business leaders’ leadership style change throughout the life cycle of a business. Leadership has long been a well-studied area, where research has primarily focused on larger business sizes. Therefore, the essay writers found it interesting to instead study leadership from a micro and small business perspective. The study has used a qualitative research method with semi-structured interviews as the data collection method. The method was chosen based on the essay writers' desire to gain insight into the respondents' experiences and perspectives on the study subject. The collected data was then analyzed through a theory-driven thematic analysis based on the study's theoretical framework. The data was analyzed based on the theories of company life cycle phases and leadership styles in an attempt to answer the study's purpose and research question. The conclusion showed that corporate leaders' leadership styles are partially absolute and partially dynamic. The absolute leadership style was expressed during stable circumstances and phases, while the dynamic leadership style emerged during demanding and challenging situations and phases. Furthermore, it was found that leadership styles changed more significantly if the phases or circumstances required other leadership methods than the methods that the leader's absolute leadership style is characterized by. The change in leadership styles is therefore based on which life cycle phase the company is in, but also on the leadership style that the leader possesses fundamentally. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur ledarskapsstilar hos företagsledare förändras i takt med företags livscykelfaser. Ledarskap har länge varit ett välstuderat ämnesområde, där forskningen främst har varit inriktad mot de större företagsstorlekarna. Därför fann uppsatsskribenterna det intressant att istället studera ledarskap ifrån mikro-och småföretagsperspektiv. Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Metodvalet baserades på att uppsatsskribenternas önskan att få ta del av respondenternas erfarenheter och perspektiv kring studieämnet. Därefter analyserades insamlad data genom en teoristyrd tematisk analys som baserades på studiens teoretiska referensram. Hädanefter analyserades datan utifrån teorierna om företagslivscykelfaserna och ledarskapsstilar i ansats att besvara studiens syfte och frågeställning. Slutsatsen påvisade att företagsledares ledarskapsstilar delvis är absoluta och delvis dynamiska. Den absoluta ledarskapsstilen kom till uttryck under stabila omständigheter och faser medan den dynamiska ledarskapsstilen framträdde vid krävande och utmanande situationer och faser. Vidare kunde det konstateras att ledarskapsstilarna förändrades mer avsevärt om faserna eller uppkomna omständigheter krävde andra ledarmetoder än de metoder som ledarens absoluta ledarskapsstil karakteriseras av. Förändringen i ledarskapsstilar baseras därav på vilken fas i livscykeln företaget befinner sig inom men även vilken ledarskapsstil ledaren innehar i grunden.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar CSR konsumenters köpintention? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: David Timbré och Lucas Persson Handledare: Martin Ahlenius  Datum: HT 23 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur konsumenters uppfattning, medvetenhet och förtroende kring ett företags sociala samhällsansvar påverkar köpintention. Metod: Studiens metodik baseras på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt, positivistiskt synsätt. Inledningsvis har en teoretisk referensram byggts upp för att få en omfattande bild över de begrepp och ämnen vi valt att studera. Sedermera har en specifik studie valts som inspiration till denna utformning. En enkät formulerades och översattes med inspiration av den tidigare studien och skickades sedan ut över digitala sociala medier. De insamlade svaren som bestod av en 1-7 siffrig likert skala analyserades sedan i det statistiska programmet Jamovi. Efter resultaten undersöktes våra formulerade hypotesers respektive korrelation.  Resultat och sammanfattning: Studien bekräftar positiva samband mellan uppfattad, förtroende och medvetenhet om CSR (Corporate Social Responsibility) och köpintention. Resultatet visar att konsumenter föredrar att köpa från företag de anser vara socialt ansvarstagande. Tydlig CSR-kommunikation är avgörande, och förtroende garanterar inte en köpintention om produkter inte uppfattas som relevanta för konsumenternas behov eller värderingar.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan fokusera på att undersöka hur företags CSR-åtgärder påverkar deras övergripande prestation, inklusive ekonomiska resultat och långsiktig hållbarhet. Det kan även vara värdefullt att utforska demografiska skillnader i uppfattningen av CSR-initiativ och att undersöka hur anställda upplever CSR och etik i förhållande till personalhantering och företagskultur. Nyckelord: konsumentuppfattning, företags sociala ansvar, köpintention, Corporate Social Responsibility, CSR, långsiktig hållbarhet, kulturella skillnader, teknikbranschen / Abstract  Title: How Does CSR Affect Consumer Purchase Intentions? Level: Bachelor's Thesis in Business Administration Authors: David Timbré and Lucas Persson Supervisor: Martin Ahlenius Date: Fall 2023  Purpose: The purpose of the study is to investigate how consumers' perception, awareness and trust regarding a company's social responsibility affect purchase intention.  Methodology: The study adopts a quantitative approach with a deductive, positivistic perspective. Initially, a theoretical framework is constructed to gain a comprehensive understanding of the concepts and topics chosen for study. Subsequently, a specific study is selected as a source of inspiration for this study. A questionnaire is formulated and translated, drawing inspiration from the earlier study, and then distributed through digital social media. The collected responses, consisting of a 1-7 numeric Likert scale, are analyzed using the statistical software Jamovi. The results are then examined for correlations with our formulated hypotheses. Results and Summary: The study confirms positive correlations between perceived CSR (Corporate Social Responsibility), trust, awareness, and purchase intention. The results indicate that consumers prefer to buy from companies they perceive as socially responsible. Clear CSR communication is crucial, and trust alone does not guarantee purchase intention if products are not perceived as relevant to consumers' needs or values. Suggestions for Future Research: Future research could delve into examining how companies' CSR initiatives impact their overall performance, including financial outcomes and long-term sustainability. Exploring demographic differences in the perception of CSR initiatives and investigating how employees perceive CSR and ethics in relation to human resource management and corporate culture would also be valuable. Keywords: consumer perception, purchase intention, Corporate Social Responsibility, CSR, long-term sustainability, cultural differences, technology industry

Konkurrensmiljön i populära destinationer skapar ett behov för hotell att differentiera sig. Implementering av CSR är ett alternativ för att skapa mervärde och bättre relationer med det omgivande samhället. Därav får kommunikationen av CSR en strategisk betydelse. Hotell kan både påverka och bli påverkade av det omgivande samhället, även vad det gäller CSR. Samhället kan se olika ut i exempelvis Nord- och Sydeuropa, där länderna har sociokulturella och finansiella skillnader. Stockholm och Rhodos är två populära resmål i Sverige och Grekland, med annorlunda lokala omständigheter. Syftet med denna uppsats är att komparativt undersöka hur väletablerade hotell i Rhodos och Stockholm kommunicerar CSR. Vidare syftar undersökningen till att skapa förståelse om lokala omständigheter påverkar hotellens CSR-initiativ. Denna studie består av sex strukturerade intervjuer, varav tre i respektive destination, samt en text- och bildanalys av hotellens webbsidor och sociala medier. Det framkom att majoriteten av de undersökta hotellen i Rhodos och Stockholm kommunicerar CSR-initiativen primärt genom sociala medier, i synnerhet Instagram och Facebook. Innehållet i CSR-kommunikationen berör mestadels miljörelaterade initiativ. CSR är inte ett krav i hotellbranschen, endast en fördel för hotellet och den omgivande miljön. Lokala omständigheter kan påverka hotellens implementering och kommunikation av CSR. Den ekonomiska aspekten har störst påverkan på invånarna och hur hotell hjälper lokalinvånarna, främst gällande hotellen i Grekland. Vidare framkom det att en standardiserad CSR-mall inte kan gälla internationellt eftersom hotell påverkar och blir påverkade av det omgivande samhället. / The competitive environment in popular destinations creates a need for hotels to differentiate. Implementing CSR is an option for added value and better relationships with the surrounding community. Hence, the promotion of CSR has a strategic importance. Hotels can both affect and be influenced by the surrounding community, even when it comes to CSR. For example the society may look different in northern and southern Europe, where the countries have socio-cultural and financial differences. Stockholm and Rhodes are two popular destinations in Sweden and Greece, with different local circumstances. The purpose of this paper is to compare how well-established hotels in Rhodes and Stockholm promote CSR. Furthermore, the survey aims to create an understanding of how local circumstances affect the hotel's CSR initiatives. This study consists of six structured interviews, whereof three in each destination, and a text and image analysis of the hotel's websites and social media accounts. The results showed that the majority of the investigated hotels in Rhodes and Stockholm promote their CSR initiatives primarily through social media, in particular Instagram and Facebook. The content of their CSR promotion is mostly about environment-related initiatives. CSR is not a requirement in the hotel industry, only an advantage for the hotel and the surrounding environment. Local circumstances can affect the hotel's implementation and promotion of CSR. The economic aspect has the greatest impact on local residents and affect how hotels adjust their CSR-initatives, particularly in the greek hotels. Moreover, it was found that a CSR policy can’t be standardized internationally as hotels affect and are influenced by the surrounding community.

The phenomenon of notional employees has started to occur, since companies are facing an increased challenge to break through the marketing clutter. The phenomenon makes it possible for companies to communicate the increasingly important intangible values of a brand. The purpose with this thesis is to explore and illustrate how organizational core values are communicated through notional employees. The phenomenon of notional employees was researched from both a company and customer perspective, where a multiple case study research was made. Interviews were held with the authors of the notional employees and focus groups were held among consumers. Communication of core values via notional employees follows four steps. First the notional employee and its character is created. This step is followed by communication of core values through the notional employee. Thirdly, the type of values which has been communicated needs to be analyzed. Finally, if true core values are not communicated, communicative adjustments are required. These steps are presented in “The Core Value Communication Wheel”.

Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to: Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies. Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV). Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements. / Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att: Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV). Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.