De senaste decennierna har handeln mellan länder ökat kraftigt ochdessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna,resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört attglobaliseringens påverkan har börjat kännas i länder över världen, därnationsgränser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt merinternationaliserade och agerar globalt i allt större utsträckning. Debattervisar att det finns olika syn på globalisering och dess effekter, en del ärpositivt inställda medan andra är negativt inställda. Även Sverige harpåverkats av globaliseringen och internationaliseringen där allt fler utländskaföretag träder in och agerar. Några av de svenska branscher som påverkatsav globaliseringen i samband med utländska företags intrång ärhemelektronik- och livsmedelsbranschen. I och med att den svenskahemelektronik- och livsmedelsbranschen har blivit allt merinternationaliserade har följande tre forskningsfrågor mynnat ut:• Vilka konsekvenser medför utländska företags intrång i den svenskahemelektronik- och livsmedelsbranschen, idag och i framtiden?• Hur bemöts utländska företags intrång av de svenska företagen ihemelektronik- och livsmedelsbranschen?• Vad krävs för att svenska företag i hemelektronik- ochlivsmedelsbranschen ska vara konkurrenskraftiga gentemotutländska företags intrång?Studiens teoretiska referensram består av internationell marknadsföringsteoridär olika konkurrensstrategier har använts för att utforma uppsatsensintervjufrågor. Dessutom har en egen modell utvecklats ur den teoretiskareferensramen som en vägledning för de svenska företagen i hemelektronikochlivsmedelsbranschen. Fallstudien utgörs av en kvalitativ studie därintervjuer med personer från Svenskt Näringsliv, hemelektronikbranschenoch livsmedelsbranschen har genomförts.Ur analys och resultat har det identifierats att de utländska företagens intrångi den svenska hemelektronik- och livsmedelsbranschen inte kan hindras.Därmed gäller det för de svenska företagen att acceptera intrång och hållasig uppdaterade för att kunna vara konkurrenskraftiga. / Uppsatsnivå: D

SAMMANFATTNING Datum 4 juni 2010. Kurs Kandidatuppsats i Företagsekonomi, FÖA300; 15hp. Författare Heidi Ravander & Daniel Stenbäck. Handledare Carl G. Thunman. Titel RELATIONER GENOM PRESENTREKLAM & TRYCKSAKER - En undersökning av företagskunders köpbeteende av presentreklam & trycksaker samt deras leverantörsrelationer. Syfte Genom att beskriva Tryckföretag Z:s befintliga kunders köpbeteende av trycksaker och presentreklam samt beskriva kundernas leverantörsrelationer inom produktkategorierna, ska förslag ges till vilka åtgärder Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad försäljning. Metod I förundersökningens skede utfördes intervjuer med nyckelpersoner hos uppdragsgivaren. Den metod som har använts vid insamling av empirisk data är av kvantitativ art i form av enkäter riktade till uppdragsgivarens befintliga kunder. Information har även samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och diverse internethemsidor. Resultat Respondenterna i enkätundersökningen bestod av både gamla och nya kunder och resultatet från undersökningen visar att de köper mer presentreklam och andra trycksaker än julkort. De föredrar att göra sina inköp via telefon och internet och personalens produktkunskap är av stor vikt. Åtgärderna Tryckföretag Z kan vidta för att skapa en ökad försäljning är att vårda och stärka relationerna med de gamla och nya kunderna, börja sälja presentreklam och även fokusera på andra trycksaker än julkort. Vidare att utveckla kunddatabasen för att kunna skapa en kundanpassad internetbutik och även utbilda personalen inom presentreklam är av stor vikt. Nyckelord Presentreklam, trycksaker, företags köpbeteende, leverantörsrelationer. ABSTRACT Date June 4th 2010. Course Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA300; 15 Swedish Credits. Authors Heidi Ravander & Daniel Stenbäck. Advisor Carl G. Thunman. Title RELATIONSHIP THROUGH GIVE-AWAYS & PRINT A study about buyer behavior and supplier relations concerning purchases of print & Give-Aways on the Business-to-Business market. Purpose The purpose of this study is to describe Tryckföretag Z´s existing customers buyer behavior and supplier relations concerning purchases of print and Give-Aways in order to give suggestions about which measures Tryckföretag Z can take on in order to increase the sales. Method In the preliminary investigation interviews was made with key persons at Tryckföretag Z. The method for collecting the empirical data was of quantitative nature where surveys were sent to Tryckföretag Z’s existing customers. Information was also collected from literature, scientific articles and various internet homepages. Conclusions The respondents in the customer survey consisted of both old and new customers and the result from the survey shows that they buy more Give-Aways and other print products then Christmas cards. They prefer to purchase by phone or internet and they think it is important that the staff has good knowledge of the products. Those measures Tryckföretag Z could take on in order to increase their sales are to take care of and strengthen both the old and new relationships, start selling Give- Aways and focus more on other printing products. Also, they should develop their customer database to be able to create a customer specific online shop and educate the staff about Give-Aways. Keywords Give-Aways, print, buyer behavior, supplier relations.

Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats, deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på . Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet och värdlandet har påverkat detta. Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar. Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer. Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget kommer att gå tillväga vid inträdet.

Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other. The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden’s largest clothing companies. To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study. The empirical data consists of material collected from the selected companies websites, newspapers articles and reports from NGOs (Non-Governmental Organisations). The result of this study demonstrates that the selected clothing companies communicating a CSR work that does not fully correspond with medias reflection. The main reason is the clothing companies’ inability to control the supply chain. The quest for profit is another aspect where other stakeholder’s parallel goals are neglected in favour of the big companies’ interest of generating profit. Yet another aspect that doesn't follow CSR is dishonest claim of following guidelines that aren't met in the reality. / De företag som tagit ställning för CSR och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter att orientera sig på området. Det finns en bild av hur företagen vill vara i sitt CSR engagemang på företagens hemsidor och en annan bild som återspeglas i media. Dessa olika bilder harmonierar inte med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Avgränsningen till ett fåtal klädföretag bidrog till att studien genomfördes som en flerfallstudie. Datamaterialet består av sekundärdata, såsom material inhämtat från de utvalda företagens hemsidor, klipp från granskande samhällsprogram, tidningsartiklar och rapporter från NGOs (Non-Governmental Organisations). Studiens resultat visar att de utvalda klädföretagen kommunicerar ett CSR arbete som inte helt överrensstämmer med medias reflektion av företagen då studien visar på ett flertal brister. En central del i den bristande överrensstämmelsen är klädföretagens oförmåga att kontrollera leverantörskedjan. En annan aspekt är vinstintresset, där andra intressenters parallella målsättningar åsidosätts framför storföretagens intresse att generera vinst. Ytterligare en orsak är oärliga åtaganden av riktlinjer, då de inte efterlevs.

Sammanfattning: Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s. 69). Revisorns uppgift under granskningen är att kontrollera tillförlitligheten av redovisningsinformationen vilken företagsledningen tagit fram. Det nämnda innebär att samarbetet mellan revisorer och företagsledningen är av vikt för revisorernas granskningsarbete (Fant, 1998, s. 47). Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att undersöka hur parternas samspel påverkar uttalandena om företags fortlevnad. I teorikapitlet behandlas företagsledningens ansvar, revisorns granskningssvårigheter och RS  570 fortsatt drift som revisorn ska utgå ifrån. Vidare tas samspelets betydelse för revisorns  granskningsarbete upp och vilka faktorer som påverkar sådan interaktion. För den empiriska undersökningen intervjuas tre auktoriserade revisorer från tre stora revisionsbyråer. Resultaten visar att ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen underlättar revisorns granskningsarbete. En bra interaktion mellan de nämnda parterna kan innebära att revisorn får tillgång till rätt underlag för en bedömning av fortlevnaden av företaget ifråga. Ett sämre samspel, å andra sidan, försvårar revisorns granskningsarbete eftersom revisorn i sådant fall arbetar med en icke samarbetsvillig företagsledning och otillräckligt underlag för en korrekt bedömning. Med stöd av den undersökning som gjorts av det aktuella ämnet kan den slutsatsen dras att samspelet har betydelse för revisorns uttalanden i förevarande hänseende och ett bra samspel möjliggör för revisorn att uttala sig om när företaget är fortlevnadshotad medan en sämre interaktion försvårar positionen för revisorerna att göra uttalanden om de ifrågavarande företagen.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket. Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna. Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket. Resultatet menar även att utifrån Institutionell teori kommer de företag med revisionsplikt och som inte har någon av Big 4 byråerna i större utsträckning redovisa enligt K2-regelverket. / Background: The K2-framework for smaller companies came out in 2008 as a voluntary alternative to the previous regulations BFN/RR. The reason for the development of the K2-framework was because there was a demand among smaller companies for a simpler and less expensive framework. Aim: The aim of our study is to examine whether Agent Theory, Positive Accounting Theory and Institutional Theory can explain the characteristics that explain smaller companies choice of voluntarily account according to the K2-framework. Methodology: We have developed five hypotheses from three existing theories. Our study follows a quantitative approach where information from annual reports from 274 smaller companies, operating in Halland has been collected. The information was then tested statistically by correlation and regression tests to reject or not reject the hypotheses. Results: Based on Agent Theory, smaller companies tend to account according to the K2-framework. Agent theory also says that it is the companies without mandatory auditing and who chooses not to use an auditor that tends to account according to the K2-framework. The result also says that based on Institutional Theory, the firms with mandatory auditing and who do not have any of the Big 4 agencies increasingly account according to the K2-framework.

I den här uppsatsen har en fallstudie genomförts i syfte att ta reda på hur ett företag iservicehandeln med hjälp av utvalda marknadsföringsstrategier kan påverka konsumenter tillatt välja ett mer hälsosamt alternativ vid inköp av livsmedel, samt om detta är något somefterfrågas av kunderna själva. De teorier som ligger till grund för arbetet är teorier omföretags frivilliga samhällsansvar, även kallad Corporate Social Responsibility, butikenspåverkan på ett köp samt kunders köpbeteende och impulsköp. Syftets företagsperspektiv harundersökts genom två intervjuer med en franchisetagare hos Reitan Convenience Sweden ABoch genom en intervju med verkställande direktör för branschorganisationen SvenskServicehandel & Fast Food. Data från kundperspektivet har samlats in genom enkäter ochintervjuer med ett urval av butikens kunder. För att skapa en helhetsbild av de bådaperspektiven har även en observationsstudie genomförts. Studiens resultat visar attfallföretaget kan arbeta med strategier som produktexponering, skyltning och hälsokampanjerför att tillsammans med personalens inverkan på kundernas impulsbenägenhet påverka demtill att i en högre utsträckning välja ett mer hälsosamt livsmedelsalternativ. Detta är ävennågot som kunderna själva uppger sig efterfråga.

Syfte och forskningsfrågor                                Syftet är att skapa en förståelse för internt varumärkesbyggande hos företag. Studien avser även att bidra med en insikt om hur den vetskapen kan ge bidrag till positiva kundvärden, för att stärka företagets goda anseende och därmed deras position på marknaden. För att undersöka det kommer vi utföra en fallstudie på företaget Gekås Ullared. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:   Hur kan ett företag arbeta med internt varumärkesbyggande för att stärka sitt anseende och därmed sin position på marknaden? Hur kan ett företag med hjälp av internt varumärkesbyggande, skapa positiva kundvärde?                                                        Metod                                               Studien är en fallstudie över hur företaget Gekås Ullared arbetar med internt varumärkesbyggande. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Vidare har det empiriska materialet samlats in genom sju semistrukturerade djupintervjuer.                 Slutsatser Resultatet av studien visar att företag som tillämpar internt varumärkesbyggande, genom att öka förståelsen av vad varumärket står för, ämnar erhålla en mer motiverad och engagerad personalstyrka. Det i sin tur leder till att kunderna i större utsträckning mottar en positiv upplevelse av företagets varumärke. Det resulterar i att företagets goda anseende ökar och därmed stärks även dess position på marknaden.

Enligt god redovisningssed ska redovisning ge en rättvisande bild av den finansiella ställningen hos ett företag. Earnings management är ett samlingsnamn på olika metoder för företagsledningen att manipulera resultatet för att uppnå en önskad effekt. Detta är då ett fenomen som kan utgöra ett hot mot detta och missleda intressenter till att ta felaktiga beslut samt leda till ekonomisk osäkerhet i samhället. Det blir då vitalt att undersöka och kartlägga huruvida förekomsten är utbredd i svenska privata bolag och om det finns en skillnad beroende på vart företagen är placerat.   Denna studie avser att mäta earnings management i måttet diskretionära periodiseringar. Detta mått framtas ur den beprövade modifierade Jones modellen med justering för prestation. Måttet räknas ut i en metod baserad på förändringar i balansräkningen, där kassaflödet från löpande verksamheten spelar en stor roll. I den statistiska modellen kommer även tidigare studerade variabler finnas med för att se hur studien förhåller sig till dessa.   Vårt resultat visar att det finns en skillnad i förekomsten av earnings management hos företagens redovisning, beroende på vart det är placerat. Detta innebär att den geografiska faktorn har en påverkan på kvaliteten av företagens finansiella rapporter i svenska privata bolag. Vi finner att förekomsten av earnings management är mer utbredd bland företag som är placerade i storstadskommuner än företag i landsbygdskommuner. Detta resultat går delvis i linje med den tidigare forskningen som är begränsad och limiterad till noterade bolag.   Denna studies forskningsbidrag består av att ge en ökad förståelse till de geografiska skillnaderna i Sverige och hur de påverkar redovisning och revision. Detta är av intresse för en rad intressenter såsom investerare och reglerare. Tidigare studier har studerat earnings management och geografiska skillnader men detta är den första i vår vetskap som studerar detta i Europa och närmare bestämt Sverige. Sverige är ett land där det finns ett ökat intresse för investeraringar på landsbygden som befinner sig i en expansionsfas. Vi hoppas att denna studie kan ge framtida forskare inspiration till att undersöka fler skillnader mellan stad och landsbygd fast inom andra företagsekonomiska områden och med andra metoder.

Företag förväntas idag ta ett större samhällsansvar jämfört med tidigare och utvecklingen går hela tiden framåt. Kraven från intressenterna ökar och hållbarhetsredovisning används som ett verktyg för att presentera hur företag arbetar med ekonomiska-, miljömässiga- och sociala aspekter. Hållbarhetsredovisning ett viktigt instrument för att skapa legitimitet gentemot intressenter, långsiktig lönsamhet och idag en lagstiftad nödvändighet för en väsentlig del av svenska företag. Det kom en ny lagstiftning gällande hållbarhetsredovisning 2017, men många svenska företag har frivilligt hållbarhetsredovisat tidigare än så. Med denna studie vill vi undersöka om en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika kan ha en påverkan på när svenska företag frivilligt implementerat hållbarhetsredovisning. Utifrån ett valt referensår (år 2000) har tiden till implementering och antalet redovisade hållbarhetssidor studerats för att kunna förklara hur viktigt företag anser det vara att arbeta med hållbart företagande och redovisa resultatet för sina intressenter. Studien syftar till att skapa förståelse kring om det finns specifika företags karakteristika och observerbara egenskaper hos företagets VD som har påverkat hur lång tid det tagit innan de undersökta företagen implementerade hållbarhetsredovisning, samt hur mycket hållbarhetsinformation som redovisades. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvantitativ metod och samlat in data från 63 svenska företag inom 15 olika branscher. Företagens årsredovisningar har studerats och data har samlats in rörande en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika. De observerbara egenskaper som studien har avsett att undersöka är: kön, ålder, tid på posten och utbildning. Sedan har även avkastning på eget kapital, antalet anställda, omsättning och branschtillhörighet studerats, vilket utgör företags karakteristika i studien. I studien har en Poisson-regression använts och vi har funnit många intressanta samband mellan de undersökta variablerna. Det tar i genomsnitt fem år snabbare för ett företag med en manlig VD att implementera hållbarhetsredovisning gentemot företag med en kvinnlig VD, samt att det tar längre tid att implementera hållbarhetsredovisning om företaget har en VD som suttit längre tid på posten. Även antalet eftergymnasiala utbildningsår har visat sig ha en positiv inverkan på implementeringstiden och ett företag med en VD som har en längre utbildning har börjat hållbarhetsredovisa tidigare. Antal eftergymnasiala utbildningsår har även ett positivt samband med mängden hållbarhetsinformation som redovisats under företagens implementeringsår.Företag med en högre omsättning implementerade hållbarhetsredovisning tidigare än företag med en lägre omsättning och företag med en högre omsättning redovisar även fler antalet sidor under implementeringsåret. Även branschtillhörighet har visat sig ha en påverkan på både implementeringsåret samt antalet redovisade sidor det specifika året. Sammanfattningsvis kan det fastställas att både specifika observerbara egenskaper hos en VD och vissa företags karakteristika har en påverkan på både implementeringsåret och antalet redovisade sidor. Detta ger en tydlig indikering på hur viktigt olika företag i olika branscher tycker det är att arbeta med hållbart företagande och redovisa sina handlingar gentemot företagets intressenter.