Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to: Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies. Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV). Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements. / Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att: Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV). Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

<p>The phenomenon of notional employees has started to occur, since companies are facing an increased challenge to break through the marketing clutter. The phenomenon makes it possible for companies to communicate the increasingly important intangible values of a brand.</p><p>The purpose with this thesis is to explore and illustrate how organizational core values are communicated through notional employees.</p><p>The phenomenon of notional employees was researched from both a company and customer perspective, where a multiple case study research was made. Interviews were held with the authors of the notional employees and focus groups were held among consumers.</p><p>Communication of core values via notional employees follows four steps.</p><p>First the notional employee and its character is created. This step is followed by communication of core values through the notional employee. Thirdly, the type of values which has been communicated needs to be analyzed. Finally, if true core values are not communicated, communicative adjustments are required.</p><p>These steps are presented in “The Core Value Communication Wheel”.</p>

<p>Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to:</p><p>Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies.</p><p>Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV).</p><p>Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements.</p> / <p>Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att:</p><p>Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV).</p><p>Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.</p>

This study examines the construction of children and children’s rights in the context of corporate responsibility. Businesses often work with children in their philanthropic work, but have not been expected to integrate children’s rights in their core activities. The relationship between businesses and children is therefore poorly understood. This study aims to develop a better understanding of this relationship by studying the construction of children in corporate responsibility policies and website presentations. The point of departure for the analysis is that children are a minority group, meaning that they share certain characteristics and face shared problems. In order to do this, CSR theories and previous CSR research is presented from a children’s rights perspective, which provides a theoretical framework for the empirical analysis. The analysis examines cases of current relationships between businesses and children. This is done by analyzing the construction of children in the corporate responsibility policies of six companies. In order to structure the analysis, a categorization system is used which defines six distinct relationships between business and children. The study found that the internal disagreements within the field of CSR has significant implications on children’s rights and their resolution is necessary for true integration of children’s rights into CSR. Further, the children were constructed vastly differently between the companies as well as between the categories. The relationship is also contingent upon the general recognition of responsibilities by a company.

Inledning: Antalet nyanlända flyktingar ökade kraftigt i Sverige efter den stora flyktingströmmen 2015. Arbetsförmedlingen är den myndighet, som sedan etableringsreformen togs i kraft 2010, är ansvariga för att tillsammans med den nyanlända flyktingen, myndigheter, företag och organisationer skapa en etableringsplan. Uppdraget syftar till att hjälpa nyanlända flyktingar till att så snabbt som möjligt lära sig svenska språket och hitta ett arbete för att klara sin försörjning. Antalet sysselsatta nyanlända flyktingarna i etableringsuppdraget var år 2016 endast 5 %. Tidigare forskning och den politiska debatten visar på vikten av sysselsättning för att minska utvecklingen av ett segregerat svenskt samhälle. Syfte: Studien undersöker dels arbetsgivares upplevelser och inställning till integration av nyanlända flyktingar genom arbete, dels arbetsgivares erfarenheter och möjligheter till rekrytering av nyanlända flyktingar. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv forskningsansats. Forskningsprocessen är av hermeneutiskt slag där helheten och kontexten utgörs av lagar och insatser i det svenska samhället, tillsammans med intervjuer med Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv. De undersökta delarna utgörs i studien av 16 intervjuer med arbetsgivare från privata företag. Slutsats: Det teoretiska bidrag studien gör är att arbetsgivare upplever att insatser och möjligheter till rekryteringsbeslut som leder till integration av nyanlända flyktingar är starkt beroende av arbetsgivarens personliga intresse. Detta efter att studiens visat att den ekonomiska nytta rekrytering av nyanlända flyktingar ger för företag inte avgör rekryteringsbeslutet. Enligt studien är det den sociala nyttan som avgör om en arbetsgivare vid ett rekryteringsbeslut aktivt väljer att integrera en nyanländ flykting genom arbete. Det leder till att studiens praktiska bidrag är att Arbetsförmedlingens fokus på ekonomisk nytta bör kompletteras med resurser till att framhäva den sociala nytta integration av nyanlända flyktingar genom arbete leder till. / Introduction: The number of newly arrived refugees increased rapidly in Sweden after the major arrival of refugees in 2015. Arbetsförmedlingen, the Swedish public employment office, is since 2010 the responsible authority to create an introduction plan together with the newly arrived refugee, authorities, companies and organizations. The establishment mission aim to help newly arrived refugees to learn the Swedish language, and to find a job as quickly as possible to be able to meet economic needs. The number of employed newly arrived refugees in the introduction plan was 5 % in the year of 2016. Earlier research and the political debate show the importance of employment in order to reduce segregation in the Swedish society. Purpose: The study partly examines employers' attitude and experiences of integration of newly arrived refugees through work, and partly examines employers' experiences and opportunities for recruitment of newly arrived refugees. Method: The study is made with a qualitative research method with abductive approach. The research process is a hermeneutical process, in which the context consisted of laws and actions from the Swedish society, together with interviews with Arbetsförmedlingen and Svenskt Näringsliv. The investigated parts in the study are created by 16 interviews with employers in private companies. Conclusion: The theoretical contribution of the study is that employers experience that efforts and opportunities for recruitment decisions that leads to integration of newly arrived refugees are strongly dependent on the employer's personal interest. This means the economic utility that newly arrived refugees gives to the company is not what determines the recruitment decision. According to the study, social utility is what determine that an employer in a recruitment decision actively chooses to integrate newly arrived refugees through work. This means that the practical contribution of the study is that Arbetsförmedlingen ́s focus on economic utility should be supplemented with resources to emphasize the social utility of integration of newly arrived refugees in Sweden through work for.

A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a company’s availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a company’s type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy. / Ett företags behov av en effektiv och passande företagsstrategi är högre än någonsin på grund avhård och ökande konkurrens på den nuvarande marknaden. För att ett företag skall kunnafinansiera sin valda företagsstrategi, som exempelvis att genomföra investeringar för tillväxt,krävs det en väl avvägd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettföretags tillgänglighet gällande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier på området att det är av största vikt för företag att de förstår sambandet mellandess företagsstrategi och kapitalstruktur för att de skall kunna förbli konkurrenskraftiga. Dock ärantalet studier som är gjorda på området mycket begränsade. Således har denna studie analyseratoch undersökt sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturen för små och medelstoraföretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utförts genom att genomföra fem fallstudier där fem olika små och medelstoraföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. Företagen representerar bådefamiljeägda företag samt företag ägda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn för respektive bolag. Ett frågeformulär distribueradesockså till de fem respondenterna för att kunna möjliggöra en jämförelse av resultaten från bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende på typ av ägarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis så tenderar valet avföretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur för bolag ägda av externa investerare(exempelvis bolag ägda av private equity-företag). Å andra sidan tenderar förhållandet snararevara inverterat för företag ägda av sina grundarfamiljer, där kapitalstrukturen snarare driver valetav företagsstrategi.

Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

Sustainability is an increasing subject of interest amongst customers, society and corporate leaders. As firms are adapting towards a more sustainable business, opportunities towards a leading position where both long-term corporate social responsibility and financial performance is of interest. The purpose of this thesis is to investigate firm’s Environmental, Social and Governance (ESG) rating and its effect on their financial performance. The study is conducted on firms located in the European region. A related purpose is to investigate individual sectors to understand whether this relationship is different depending on the sector characteristics in which the firms operate in. This thesis uses secondary data for several firms over a time-period ranging from 2008-2017. In order to investigate several entities over this time-period, the data was constructed as panel data. To investigate the objective, panel regressions was performed. The compounded dataset, including firms from all sectors, shows that the Environmental rating has statistical significance on financial performance. The individual sectors that shows significance with any of the ESG-rating, indicates an often-negative relationship between ESG and financial performance. This thesis contributes as an ongoing analysis in the field of ESG and financial performance. The understanding from this and future studies assist customers, investors and corporate leaders when choosing to adapt towards more socially responsible activities. Further research in the European region is of interest, continuing investigating positive or negative aspects of ESG and a firm’s financial performance. / Hållbarhet är ett ämne av växande intresse hos både kunder, samhället och företagsledare. När företag anpassar sig till en mer hållbar affärsverksamhet, öppnar sig möjligheter till en ledande position där både långsiktigt socialt ansvarstagande och finansiell prestanda är av intresse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företags miljömässiga, sociala och bolags styrande betyg och deras inverkan på deras finansiella prestanda. Studien utförs på företag som är verksamma inom den Europeiska regionen. Ett relaterat syfte är att undersöka enskilda sektorer för att skapa en förståelse om detta samband är annorlunda beroende på karakteristiken av sektorn som företagen verkar inom. Detta examensarbete använder sig av sekundärdata från flera företag under en tidsperiod som sträcker sig från 2008–2017. För att kunna undersöka flera entiteter över denna tidsperiod, konstruerades datan som paneldata. För att undersöka syftet utfördes panelregressioner. I den sammansatta datan, som innehåller företag från alla sektorer, visas det att det miljömässiga betyget har statistisk signifikans för den finansiella prestandan. De enskilda sektorerna som visar signifikans för någon av ESG-betygen, indikerar ett ofta negativt samband mellan ESG och finansiell prestanda. Detta examensarbete bidrar till en pågående analys inom ESG och finansiell prestanda. Förståelsen ifrån denna och framtida studier hjälper kunder, investerare och företagsledare när dem väljer att anpassa sig till mer socialt ansvarstagande aktiviteter. Ytterligare forskning inom den Europeiska regionen av är intresse, fortsättningsvis att undersöka positiva eller negativa aspekter av ESG och företagens finansiella prestanda.

Background: Societies around the world have seen an increased willingness to contribute to social responsibilities activities. One way for corporations to commit to corporate social responsibility (CSR) have been to donate corporate assets. However, donating company assets has been questioned if justifiable. Arguments ranging from the missuses of assets to increased competitive advantage as a part of corporate strategy have been mentioned in connection to corporate donations. These different opinions have created an uncertainty of how corporate donations ultimately will affect a company’s market value. Objective: The objective of this thesis is to distinguish if corporate donations have a significant effect on a company’s market value. It is further examined if different amounts or recipient area of a donation significantly impacts the response to the donation. The aim is to understand if the donation amount is lost or if donating can create value for a company, possibly helping to motivate managers to donate and thus create value for our society. Method: An event-study methodology approach was used to examine abnormal returns associated with corporate donation announcements. Linear regressions were applied to distinguish if different donation amounts or if the recipient area played a significant role regarding how realised donation announcements is interpreted by the market. Result: No market significance regarding abnormal returns was found connected to donation announcements during any of the three studied event windows. The linear regressions performed revealed that the donation amounts significantly affect market reactions during a two day-period before an announcement as well as a seven day-period after the announcement day. Indicating information leakage and lagging reactions to the announcement. Recipient area was identified to not affect abnormal returns with the regressions for any of the investigated event windows. However, through an analysis of means, some specific cases where the donation amount and the recipient area resulted in a significant difference between groups were distinguished. Conclusion: No significant punishment to donating companies was found; hence no lost firm value was identified, indicating that the act of donating is not viewed as inappropriate by the market. Therefore, managers do not need to fear the market’s reactions when planning a corporate donation. Internal value can emerge from the act of donating, in the form of goodwill, brand image, reputation, company image, positioning or awareness. Further, it was determined that neither the donation amount nor the recipient area have a significant relation to the effect for any of the whole event windows tested. / Bakgrund: Samhällen runt om i världen har upplevt en ökad strävan att bidra till samhällsansvar. Ett sätt som företag bidrar till detta är genom att donera sina tillgångar. Dock har användningen av företagstillgångar till detta ändamål ifrågasatts. Där argument som felanvändning av företagstillgångar till konkurrensfördel som en del av företagsstrategi har använts i samband med företagsdonationer. Dessa skilda åsikterna har skapat oklarhet kring hur företagsdonationer verkligen påverkar ett företags marknadsvärde. Syfte: Syftet med denna uppsatts är att urskilja om företagsdonationer har en signifikant effekt på ett företags marknadsvärde. Vidare undersöks om mängden som doneras har betydelse och om mottagarområdet påverkar den initiala reaktionen. Målet är att förstå om donationsvärdet går förlorat eller om donationer kan skapa värde för företag, vilket möjligen kan bidra till att motivera chefer att donera och på så vis skapa värde för samhället. Metod: Event-studiemetoden används för att undersöka abnormal avkastning som förknippas med offentliggörandet av företagsdonationer. Linjära regressioner används för att urskilja om olika donationsmängder eller mottagarområden har ett signifikant inflytande angående hur publikationen av en donation tolkas av marknaden. Resultat: Ingen marknadstäckande signifikans beträffande abnormal avkastning observerades kopplat till offentliggörandet av donationer under något av de tre testade eventfönstren. De linjära regressioner som utfördes avslöjar att donationsmängden signifikant påverkar marknadsreaktioner under en tvådagarsperiod innan offentliggörandet samt under en sjudagarsperiod efter annonseringsdagen. Detta indikerar att det finns informationsläckage och eftersläpande reaktioner kopplat till tillkännagivandet. Mottagarområde påverkade inte abnormal avkastning enligt de utförda regressionerna för något av de testade eventfönsterna. Däremot kunde vissa specifika fall urskiljas genom en medelvärdesanalys där donationsmängd och mottagarområde resulterade i en signifikant skillnad mellan grupperna. Slutsats: Ingen signifikant bestraffning mot donerande företag hittades, därav är inget förlorat företagsvärde identifierat; vilket indikerar att handlingen att donera inte anses som felaktig av investerare. Följaktligen behöver chefer inte bekymra sig för investerares reaktioner i samband med donationer. Inneboende värde kan skapas av akten att donera i form av goodwill, varumärke, rykte, företagssyn, positionering och/eller medvetenhet. Vidare kunde det fastställas att varken donationsmängden eller mottagarområdet har en signifikant relation till effekten under något av de testade eventfönsterna.