Denna uppsats undersöker hur det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern, då dennes anpassningssvårigheter i uppdragslandet tenderar att vara anledningen till varför expatriaten misslyckas. Det dubbla karriär-problemet används som utgångspunkt för att fördjupa studien. Tidigare forskning indikerar att företag måste förse det dubbla karriär-paret med förberedande träning och socialt stöd för att underlätta den medföljande partnerns anpassning i den nya kulturen. Sex stycken medföljande har intervjuats, varav tre av dem har bott i ett uppdragsland i Asien och resterande tre i Europa. Syftet med tre respondenter från respektive kontinent är för att kunna applicera ett jämförelseperspektiv. Slutsatsen är att det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern men att graden av påverkan beror dels på den medföljandes inställning och motivation till uppdraget och dels vilken kontinent denne placeras på. Studien tyder även på att företags hantering av den medföljande partnerns påverkar dennes förutsättningar och totala upplevelse.

Lidls nya butik på Norremark i Växjö har uppnått miljöcertifieringen BREEAM:S högsta nivå “outstanding” (Food Supply 2016), vilket visar att de är på rätt väg mot den hållbara butiken. Alla Lidls nybyggda butiker kommer certifieras med BREEAM och alla de äldre butikerna kommer genomgå ett lyft. Lyftet innebär både visuell uppfräschning av konceptet men också miljöfrämjande förbättringar ( Hultén 2017). I studien framgår att Lidl arbetar med CSR (corporate social responsibility) och tar ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar.  Trots hållbarhetsengagemanget uppfattas varumärket inte som grönt av svenska konsumenter, enligt undersökningen “Sveriges grönaste varumärke 2016”, som årligen genomförs av Differ (2016). En annan undersökning genomförd av Råd och Rön (2013), visar att Lidl saknar transparens i sitt CSR-arbete. Därför behöver Lidl bli mer öppna och göra konsumenterna medvetna om hur de arbetar med CSR. Detta för att ändra konsumenternas uppfattning om Lidls varumärke.  En kvalitativ studie har genomförts, med syfte att förtydliga Lidls CSR-arbete och leda kunden till hållbarare köp, genom butikskommunikation. Intervjuer har genomförts med Emelie Hansson, hållbarhetsansvarig för Lidl Sverige, Mattias Tas, byggprojektledare för Lidl Sverige och Peter Skoog, butikschef för butiken på Norremark. Även mini-intervjuer med fem besökare och observation av butiken har skett. För att utforma butikskomponenter till butiken på Norremark i Växjö, finns ett teorikapitel som behandlar butikskommunikation. Utifrån analys av det empiriska materialet genom teorin, framgår att Lidl kan bli tydligare i sin kommunikation genom att ha större skyltar som berättar om Lidls CSR-arbete, låta de ekologiska och svenska produkterna ta mer plats i butiken, bli tydligare i färgkodning och ge miljömässiga budskap större uppmärksamhet. I resultatet presenteras en designlösning i form av fyra butikskomponenter, två sorters skyltar och förtydligad färgkodning. “Näringsblomman” för det ekologiska utbudet av frukt- och grönsaker, “Gröna linjen” för gröna val i kyldiskarna, “Kunskapsgaveln” som kommunicerar hur Lidl arbetar med CSR, “Fyndiga granen” för varor med kort bäst-före-datum och “Infobladen” för att sprida budskap. Designförslagen är framtagna för Lidls butik på Norremark i Växjö, men utformade för att passa alla Sveriges Lidlbutiker.

Syftet med studien är att förklara om arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning leder till högre prestation. Studien har en generös inkludering av prestationsmått för att ligga nära så många av de relevanta forskningsområden som möjligt. I studiens prestationsmått inkluderas såväl subjektiva faktorer som objektiva nyckeltal. För att uppnå syftet utgår studien från den svenska energibranschen vilket är en bransch med stor miljöpåverkan. En teoretisk modell utvecklas och framställs utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska modellen och studiens hypoteser prövas genom en enkätundersökning och analys av företagsspecifik finansiell information. Enkäten består till största del av beprövade frågeställningar men även några egenproducerade frågeställningar. Totalt deltog 105 respondenter i undersökningen och energibranschens alla åtta näringsgrenar är representerade i studien. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Diskussionen antyder att forskningsfrågan inte var så enkel att besvara eftersom det förekommer stora variationer på definitioner av studiens centrala begrepp. I resultatet presenteras att hållbarhetsredovisning som talar om hur företaget arbetar och ska arbeta för en hållbar utveckling är tidskrävande och kostsamt på kort sikt. Denna kortsiktiga kostnad övergår på lång sikt till en högre prestation för företagen som implementerat hållbarhet i verksamheten. Arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning för på lång sikt inte bara med sig etiska och moraliska fördelar. Vi visar även att det finns prestationsmässiga fördelar.

Den rådande klimatdebatten har resulterat i att människor ställer högre krav på företag i att inte enbart vara vinstdrivande utan även fokusera på vad företag kan göra för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt som det ställs högre krav på företagen i att agera hållbart, existerar även en utmaning för företag i Sverige att attrahera framtida arbetskraft, som nu utgörs av Generation Z. Företags agerande inom hållbarhetsaspekter har visats ha en positiv relation för företags attraktivitet. Det leder fram till syftet för denna studie som är att beskriva Generation Z:s uppfattning om företags attraktivitet utifrån ekonomiska, sociala och miljöaspekter. Studien präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, med en deduktiv ansats utifrån teorierna Corporate Social Responsibility och extern Employer Branding samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av Generation Z’s studerande på Jönköping University. Insamling av empiri utförs genom en skrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som tillhör Generation Z och är studerande i fjärde till sjätte terminen på Jönköping University. Insamlad empiri analyserar genom en tematisk analysprocess med kategorier utifrån de valda teorierna extern Employer Branding samt tre aspekter av Coraporate Social Responsibility som kan påverka ett företags attraktivitet. Genom resultat och analys framkommer olika faktorer inom de tre aspekterna som uppfattas skapa attraktivitet för ett företag för Generation Z. Där Generation Z uppfattar företags externa Employer Branding genom att visa arbetet inom hållbarhetsaspekterna som attraktivt för ett företag.

I Gamlestaden finns det en stor blandning av småföretagare. Bland företagarna finns det ett stort kunskapsgap om hur man driver ett företag i Sverige och många av entreprenörerna har brist på kunskaper i svenska. Flera av dem har också startat företag som ett alternativ till arbetslöshet, främst där själva affärsidén är sekundär. Syftet med projektet är att genomföra en djupgående behovsanalys, genom uppsökande av dessa företag, för att skapa en tydligare bild och en djupare förståelse för vad som krävs för att näringsidkarna ska se värde i att investera tid och energi i respektive verksamhet. Syftet med ett community arbete är att inkludera småföretag och enmansföretag i lokalstadsutveckling genom att se till att deras behov, förhållanden och idéer tas om hand och har en allmän röst. Drivhuset i Göteborg har gett oss ett par frågor som de vill ha svara på. Dessa frågor kommer att besvaras av de lokala företagen som blir besökta och intervjuas. Som ett verktyg utförs en djupgående behovsanalys som hjälper oss att ställa våra frågor till de företag intervjuas och denna behovsanalys hjälper oss att få en djupare förståelse för företagets verksamhet. Vetenskapliga artiklar och litteratur inom 7QM och lean kommer att användas för att besvara våra frågor i resultaten. Frågorna som besvaras är formade utifrån Drivhuset och de resultaten från våra intervjuer. En gemensam grund bygger på att alla engagerar sig, särskilt i utvecklingen som gäller för gamlestadens näringsidkare men också de enskilda aktiviteter som bedrivs i området. För att skapa en strukturerad plan där näringsidkarna strävar mot ett support nätverk krävs ett kunskapsberikande "team" av externa aktörer med kunskap om hur man driver företag. Samtidigt är externa aktörer med kunskap inom lean/7QM en nyckelfaktor för att kunna fortsätta med implementeringen av företagsledning och andra viktiga lean-element som anses vara relevanta för utveckling. Ett gemensamt community med kunskap om implementering av lean och 7QM kan vara lösningen för att lokala näringsidkarna ser ett värde i att engagera sig i ett gemensamt arbete. För att möta näringsidkarna outtalade behov är det nödvändigt att utbilda sig om lean filosofi och betona dess betydelse i företagsledningen. En fullständig förståelse för lean-filosofin är avgörande för hur mottagligt värdet av dess implementering är. Därför anses det vara viktigt att betona de outtalade behoven för varje företag, så att näringsidkarna förstår att det finns faktorer som de kan förbättra för att utveckla sin verksamhet. För att uppnå gemensam lönsamhet bland näringsidkarna i Gamlestan bör du öka ditt deltagande individuellt och bli mer involverad och samarbeta med andra företag. Detta är avgörande för att community projektet ska kunna utveckla verksamheterna individuellt och utveckla Gamlestaden som ett område. Näringsidkarna behöver stöd inom flera områden. En kontinuerlig handledning om hur du ska driva ditt företag smartare kan göras med hjälp av lean och med hjälp av tre viktiga lean-verktyg,5S, daglig hantering och standardisering. För att kunna driva sin verksamhet måste näringsidkarna veta vad som gäller i form av regler och rättigheter. Därför är juridiskt stöd extremt nödvändigt för entreprenörer eftersom för majoriteten, är att driva ett företag i Sverige något nytt. Samarbete mellan interna och externa aktörer krävs för att verksamheterna och samhällets arbete når sin fulla kapacitet. / In Gamlestaden there is a mix of different types of small businesses. Among the traders, there is a large knowledge gap about how to run a company in Sweden and many of the entrepreneurs have a lack of knowledge of the Swedish language. Several of them have also started companies as an alternative to unemployment, primarily where the business idea itself is secondary. The purpose of the project is to carry out an in-depth needs analysis, through outreach activities, to create a clearer picture and a deeper understanding of what is required for traders to see value in investing time and energy in each business. The purpose of such a community is also to include small businesses and sole proprietors in local urban development by ensuring that their needs, conditions, and ideas are taken care of and have a general voice. On behalf of Drivhuset Göteborg, we have received a couple of questions that we will answer. Those questions will be answered by the local companies that we will visit and interview. As a tool, we carryout an in-depth needs analysis that will help us ask our questions to the companies we are going to visit and this needs analysis helps us to gain a deeper understanding of the company's operations. Scientific articles and literature covering lean, as well as 7QM, will be used to answer our questions in the results. The questions we have chosen to answer are shaped based on the question from Drivhuset and the results we have received from our interviews. A common ground is based on everyone getting involved, especially in the development that applies to Gamlestadens traders but also the individual activities that are conducted in the area. To create a structured plan where traders strive towards a support network, a knowledge-enriching “team” of external actors with knowledge of how to run businesses is required. At the same time, external players with knowledge in lean/7QM are a keyfactor in being able to continue with the implementation of business management and other important lean elements that are considered relevant for development. A joint community with knowledge about the implementation of lean and 7QM can be the solution to the local traders seeing a value in getting involved in community work. In order to meet the unspoken needs of traders, it is necessary to educate about lean philosophy and emphasize its meaning in business management. A complete understanding of the lean philosophy is crucial to how receptive the value of its implementation is. Therefore, it is considered important to emphasize the unspoken needs for each business, so that traders understand that there are factors that they can improve to develop their business. In order to achieve communal profitability among the traders in Gamlestan, you should individually increase your participation and get more involved and collaborate with other businesses. This is crucial for the community project to be able to positively develop the activities individually and develop Gamelstan as an area. The traders need support in several areas. A continuous tutorial on how to run your business smarter can be done with the help of lean and the use of three crucial tools, 5S, daily management, and standardization. In order to be able to run their business, traders must know what applies in the form of rules and rights. Therefore, legal support is extremely necessary for entrepreneurs because for the majority, running a business in Sweden is something new. Cooperation between internal and external actors is required for the activities and the community work itself to reach its full capacity.

Syftet med denna studie är att förklara på vilket sätt och i vilken utsträckning småföretag arbetar med hållbarhet. Studien syftar även till att förklara hur hållbarhetsmål i småföretag relaterar till hur de faktiskt arbetar med hållbarhet. Genom att uppnå syftet bidrar studien med en förklaring av relationen mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsbeteende och hur småföretag därigenom kan stärka sin konkurrenskraft. Utöver detta identifierar studien även om särkoppling finns. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna undersöks småföretag verksamma i Sverige. Studiens teoretiska referensram är framtagen från tidigare forskning och teorier och användes som stöd till förståelse av empirin och även till framtagandet av hypoteser. I den teoretiska referensramen identifierades tre hållbarhetsaktiviteter, som drivs av mål för att uppnå högre hållbarhetsprestation. Dessa hållbarhetsaktiviteter är verksamhetsstyrning, utveckling och lärande samt kommunikation. Studien undersöker hållbarhetsaktiviteterna i småföretag och utgår från småföretagarnas perspektiv. En kvantitativ metod användes, där den empiriska datan samlades in genom en enkätundersökning. Datan analyserades sedan med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys, vilka bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visade att relationen mellan hållbarhetsmål, hållbarhetsaktiviteter och hållbarhetsprestation var positiv. Resultatet visade även att det fanns en hög grad av särkoppling mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsaktiviteter i småföretag. Vidare framgick det att småföretagen arbetade mer med hållbarhet än vad de uttrycker i målen. Av resultatet kunde det även utläsas att småföretag behövde förbättras inom kategorierna; hållbarhetsaktiviteter för utveckling och lärande och hållbarhetsaktiviteter för kommunikation. Slutligen genererar studien även praktiska implikationer för hur småföretag systematiskt kan gå tillväga för att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Förhoppningen med examensarbetet är att fler studier ska genomföras på småföretag, vilket kan underlätta omställningen mot hållbarhet för dessa.

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Syfte: Tidigare forskning ger uttryck för att fler och fler företag integrerar CSR i sin verksamhet men att utmaningar finns när medarbetare ska engageras. Trots detta saknas en modell som illustrerar dessa utmaningar. Syftet är att utveckla en integrerad modell bestående av både företags och medarbetares utmaningar gällande medarbetares engagemang i företags CSR-arbete. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom en abduktiv forskningsansats ställdes empiri från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från fyra större företag mot tidigare forskning om utmaningar. Utifrån de utmaningar som framkom sammanställdes en tredelad modell. Resultat & slutsats: Vår tredelade modell illustrerar utmaningar som har framkommit med medarbetares engagemang i CSR. En första indelning utgår från utmaningar beroende på företag och/eller medarbetare. Den andra indelningen delar in utmaningarna i tre större kategorier utifrån följande gemensamma nämnare; synsätt, information och tillämpning. Avslutningsvis illustrerar modellen att olika utmaningar påverkar varandra. Examensarbetets bidrag: Vi har i detta arbete tagit fram en integrerad modell som omfattar tre dimensioner där vi tydliggör att utmaningar kan vara 1) företagsberoende, individberoende eller både-och 2) indelade i olika kategorier samt 3) relaterade till varandra. Ur ett teoretiskt perspektiv är modellen användbar i vidare forskning eftersom modellen både kan modifieras och kompletteras vid behov. Ur ett praktiskt perspektiv kan modellen användas som en övergripande karta och verktyg för företag att agera på olika sätt för att engagera medarbetare. Genom att illustrera om utmaningar relateras till företag eller medarbetare samt att olika utmaningar påverkar varandra menar vi bidrar till helhetsperspektivet och kan förenkla arbetet med CSR inom företag. Praktiska råd till företetagsledare är att bryta ner företags CSR-mål samt att ha information om CSR som en stående punkt på möten. Förslag till fortsatt forskning: Fler studier föreslås för att pröva modellens giltighet och relevans. Ett exempel skulle kunna vara att pröva modellens giltighet i andra kontexter såsom mindre företag. Ett annat exempel är att djupare studera företags- och medarbetarberoende i de utmaningar som framkom eller att identifiera nya utmaningar som skulle kunna adderas till modellen. / Aim: Previous studies indicate that a growing number of companies choose to incorporate CSR into their business. However, there are many challenges with engaging employees. Despite this, no model exists illustrating these challenges. The purpose of this study is to create a model illustrating companies and employee challenges with engaging employees in CSR. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. Empirical findings from ten qualitative interviews with employees from four larger companies were compared to previous research in an abductive approach. Based on challenges found empirically and theoretically, challenges were grouped together resulting in a three-part model. Result & Conclusion: Our three-part model illustrates challenges with engaging employees in CSR. First, it presents challenges related to both company and/or employee. Secondly, it demonstrates challenges in three main categories; viewpoint, information, and application. Finally, it illustrates that these challenges influence and are influenced by each other. Contribution of the thesis: In this thesis, we have developed an integrated model consisting of three dimensions where we demonstrate how challenges can be 1) associated with the company, employee, or both 2) classified in different categories and 3) related to one another. From a theoretical perspective, the model is useful in further research where it can both be modified and added to if needed. From a practical perspective, the model can be used as an overall map and tool for companies to act in different ways when engaging employees. By highlighting if challenges are associated to company or employee, as well as how different challenges relate to one another, we believe that a holistic view can be achieved which further simplifies the CSR-work. Practical advice to managers is to break down the company’s CSR-goal and to have regular information about CSR in meetings. Suggestions for future research: Further research is needed to test the model’s accuracy and relevance. A possible alternative to test the models’ accuracy and relevance is to apply it to different contexts such as smaller companies. Another alternative is to further study how challenges identified in this study relate to company or employee or to identify new challenges that could be included in this model.

<p>På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.</p>

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.