Social sustainability is one of the three dimensions that make up sustainable development. The social dimension has for long been seen as the weakest and has often been ignored in favour of the economic and ecological dimension. The importance of the social dimension is getting more recognition both by the private and the public sector and as a result of external pressures, companies have started to work with their social responsibility to strengthen their competitiveness on the market. From this way of working, the concept of creating shared value has been introduced by professor Michael E. Porter and lecturer Mark R. Kramer who suggests that companies can create economic value by creating societal value and thereby create shared value. They argue that companies can, by addressing a social issue and using their power, create shared values in our society. Employment requirements in public procurement is one way of addressing the social sustainability in the society and together with the prevailing construction boom and the shortage of manpower, companies must look for new places to recruit. Hence, the purpose of this descriptive research is to contribute with knowledge on how employment requirements are used in Sweden and study the development of the concept creating shared value. Additionally, it is investigated if employment requirements in public procurements can be used to create shared value. Two examples of varied character serve the basis of the empirics. The theory of creating shared value originates, as mentioned earlier, from creating social value and thereby creating economic value which, in turn, creates shared value. The study shows that, even though Porter and Kramer’s theory of creating shared value might not be fully applicable in public procurement, employment requirements can be a way of creating shared value in the society. Through collaboration between the private and the public sector, social issues such as unemployment, can be addressed and mitigated. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner som utgör hållbar utveckling. Den sociala dimensionen har länge setts som den svagaste och har ofta ignorerats till förmån för den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Betydelsen av den sociala dimensionen börjar uppmärksammas alltmer, både av den privata och offentliga sektorn och som ett resultat av yttre påtryckningar har företag börjat arbeta med sitt sociala ansvar för att därigenom stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Från detta arbetssätt har konceptet creating shared value introducerats av professor Michael E. Porter och föreläsaren Mark R. Kramer som menar att företagen kan skapa ekonomiskt värde genom att skapa ett socialt värde vilket tillsammans i sin tur resulterar i ett delat värde. De menar att företag, genom att adressera ett socialt problem och använda sin makt, kan bidra till att skapa ett delat värde i samhället. Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är ett sätt på vilket den sociala hållbarheten i samhället kan adresseras och tillsammans med den rådande högkonjunkturen i byggbranschen och byggföretagens personalbrist måste de se till alternativa platser för rekrytering. Därför har syftet med denna beskrivande uppsats varit att utöka kunskapen om hur sysselsättningskrav används och studera utvecklingen av konceptet creating shared value. Dessutom har det undersökts om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan skapa delat värde. Två exempel av varierande karaktär ligger således till grund för den empiriska inhämtningen. Teorin om att skapa delat värde utgår, som tidigare nämnt, från att skapa socialt värde och därigenom ekonomiskt värde vilket i sin tur skapar delat värde. Studien visar att även om Porter och Kramers teori om värdeskapande inte är helt applicerbart i offentlig upphandling, kan sysselsättningskrav vara ett sätt att skapa detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn kan sociala problem såsom arbetslöshet, adresseras och minskas.

Incubators have become a popular way for corporations to stay in front of their competition because,y pos today´s startups are an immense spring of innovation as many possess emerging innovation. These corporate incubators offer the startups a support system where they can test and leapfrog their innovations, and add innovation to the corporations. However, there is a large difference between these two parties, which makrs successful collaboration a challenge.  This study examines how to improve this collaboration based on information obtained through an embedded case study of a large corporate incubator and startups present within it. The main findings suggest three important factors for a large enterprise to gain the most value out of their incubators: (1) clear communication, (2) startups need to know what their  objective is, and (3) incubator support from the organization. To leverage startup innovation in a corporate incubator and to attain these three factors, three building blocks for a corporate incubator have been identified: selection process, case building, and graduation. / Inkubatorer har blivit ett populärt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga eftersom dagens startups är en enorm källa av innovation. Dessa företagsinkubatorer erbjuder startups ett supportsystem där de kan testa och accelerera deras innovationsprocess och erbjuda innobation till företagen. Men, det är emellertid en stor skillnad mellan dessa två parter, vilket gör ett framgångsrikt samarbete till en utmaning.  Denna studie undersöker hur man kan förbättra detta samarbete baserat på information som erhållits genom en fallstudie av en stor företagsinkubator och dess startups. Resultatet av denna fallstudie är tre viktiga faktorer som behövs för att ett företag ska få ut det mesta av deras inkubator. (1) Tydlig kommunikation, (2) medvetenhet från startups av vad de behöver och (3) inkbatorstöd från hela företaget. För att utnyttja den innovation som startups tillför och för att uppnå dessa tre faktorer, tre delar av processen för en företafsinkubator identifierades: Urvalsprocessen, sammarbetsfasen och examen.

This thesis is an intra-organizational case study which investigates the concept of organizational learning and its relationship with business performance. Furthermore, factors affecting organizational learning are explored. A mixed method approach is used, combining quantitative data from a survey instrument called the Strategic Learning Assessment Map (SLAM) with qualitative data from interviews and observations. This thesis shows that at the studied organization the organizational level knowledge stock has the highest association with business performance, followed by the group level knowledge stock. The individual level knowledge stock and misalignment does not achieve reasonable significance. When it comes to factors affecting organizational learning, Organizational culture and information processing capacity were identified as main barriers. Furthermore, individuals at the targeted organization acquire knowledge in informal ways and they learn routines over heuristics which also were identified as main factors affecting business performance. / Detta är en fallstudie med fokus på att undersöka konceptet organisatoriskt lärande och dess relation till företagets resultat. Faktorer som påverkar organisatoriskt lärande är även undersökt. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod är använd i rapporten. Kvantitativ data är insamlad genom frågeformuläret Strategic Learning Assessment Map (SLAM) och kvalitativ data är insamlad genom intervjuer och observationer. Resultatet från studien är att den organisatoriska kunskapsnivån har störst påverkan på företagets resultat följt av gruppnivån som även har en betydande påverkan på företagets resultat. Den individuella kunskapsnivån och ojämnheter i det organisatoriska lärandet uppnår inte en tillräckligt hög nivå av signifikans. Företagskultur och informationskapacitet är identifierade som de två största barriärerna till organisatoriskt lärande. Individer på organisationen lär sig informellt och i större utsträckning rutiner över regler.

Effects of the environmental degradation in the last century rose awareness on the need to manage natural resources in a more sustainable manner. The role of the private sector in greenhouse gases emissions and resources use is significant and hence encompasses huge potential to mitigate the environmental impact of human activities. Environmental Management Systems (EMS) has been regarded as an effective way to manage the environmental impact of enterprises. Factors impacting the performance of EMS in French enterprises are investigated. Three aspects of EMS are studied: managerial processes, policy-making process and tools used to monitor environmental impact. Influence of sectorial activity on EMS is studied. In the first phase, a qualitative research approach is used, and twenty-one French enterprises from different sectors are interviewed. Two types of employees are surveyed: employees in charge of the environmental policy within the enterprise, and employees not related to environmental policies. In the second phase, exploratory factor analysis is employed to identify practices leading to best environmental performance. Results from the exploratory analysis reveal that firms with the highest environmental performance tend to have a long-term agenda and consult external stakeholders, namely their customers, to elaborate their environmental policy. Regarding communication channels to educate employees on sustainable practices, it is found that executives are often more informed on sustainable practices and are not responsive to same channels. Results from the qualitative analysis show lack of financial support is still the first obstacle to EMS implementation, and business strategy is rarely aligned with the environmental strategy of the company. Therefore, there is a strong need to create a compelling business case for EMS. / Effekterna av miljöförstöring under förra seklet ökade medvetenheten om behovet av att hantera resurser på ett mer hållbart sätt. Den privata sektorns roll i utsläpp av växthusgaser och resursanvändning är betydande och omfattar därför en enorm potential för att påverka miljöns hållbarhet. Environmental Management Systems (EMS) har betraktats som ett effektivt sätt att hantera företagens miljöpåverkan. Faktorer som påverkar resultatet av EMS i franska företag undersöks. Tre aspekter av EMS studeras: ledningsprocesser, beslutsfattande och verktyg som används för att övervaka miljöpåverkan. Påverkan av sektoraktivitet på EMS studeras. I den första fasen används en kvalitativ forskningsmetod och 21 franska företag från olika sektorer intervjuas. Två typer av anställda undersöks: anställda som ansvarar för miljöpolitiken inom företaget och anställda som inte är relaterade till miljöpolitiken. I den andra fasen används undersökande faktoranalys för att identifiera metoder som leder till bästa miljöprestanda. Resultat från den undersökande analysen visar att företag med högsta miljöprestanda tenderar att ha en långsiktig agenda och konsultera externa intressenter, nämligen deras kunder, för att utarbeta sin miljöpolicy. Beträffande kommunikationskanaler för att utbilda anställda om hållbar praxis, konstateras att chefer ofta är mer informerade om hållbara metoder och inte svarar på samma kanaler. Resultat från den kvalitativa analysen visar att bristen på ekonomiskt stöd fortfarande är det första hinderet för implementering av EMS, och affärsstrategi är sällan i linje med företagets miljöstrategi. Därför finns det ett starkt behov av att skapa ett övertygande affärsfall för EMS.

Football is currently the sport with the largest global participation and revenue, significantly impacting both social and economic spheres. Commercialized sports face intense competition and must continuously innovate to achieve social and economic growth. Entrepreneurship, which involves creating and commercializing innovations, drives economic growth and is the most effective tool for strengthening the identity of sports organizations and improving their overall performance, both economically and socially. This study examines how innovations and innovation processes are utilized to enable economic growth within Swedish football, focusing on four professional clubs in the highest division, Allsvenskan: Djurgården, AIK, Hammarby, and IFK Göteborg. The purpose is to enhance the understanding of how sports organizations employ innovations and innovation processes to facilitate economic growth. The study aims to encourage and inspire recognition of the importance of innovation and development within sports organizations. Eight respondents from four different clubs were interviewed in a semi-structured interview series, and the empirical data was analyzed phenomenographically. The study identifies several patterns in how the examined sports organizations approach and perceive innovation. Social innovation emerges as the single most important type of innovation, as it contributes to the local community, enhances the club's reputation, and secures financial support. / Fotboll är idag idrotten med störst globalt deltagande och intäkter, och har en omfattande påverkan både socialt och ekonomiskt. Den kommersialiserade idrotten kantas av hård konkurrens och behöver, till följd av det, ständigt förnya sig för att uppnå social och ekonomisk tillväxt. Entreprenörskap, som innebär att skapa och kommersialisera innovationer, driver ekonomisk tillväxt och är det bästa verktyget för att stärka idrottsorganisationers identitet. Det kan även verka för att förbättra deras övergripande prestation, både ekonomiskt och socialt. Studien undersöker därför hur innovationer och innovationsprocesser används för att möjliggöra ekonomisk tillväxt inom svensk fotboll.  Uppsatsen har fokuserat på fyra professionella klubbar i Allsvenskan: Djurgården, AIK, Hammarby och IFK Göteborg.  Syftet är att bidra till förståelsen av hur idrottsorganisationer använder innovationer och innovationsprocesser för att möjliggöra ekonomisk tillväxt. Studien syftar till att uppmana och inspirera till förståelse för betydelsen av innovation och utveckling inom idrottsorganisationer. Åtta respondenter från fyra olika klubbar har intervjuats i en semistrukturerad intervjuserie och det empiriska underlaget har analyserats fenomenografiskt.  Studien identifierar ett antal mönster för hur de undersökta idrottsorganisationer arbetar samt ser på innovation. Social innovation framkommer som den enskilt viktigaste typen av innovation, eftersom det bidrar till lokalsamhället, förbättrar klubbens anseende och säkrar finansiärer.

Sustainability is a topic that has gained significant traction over the last decade. To ensure that we meet the needs of the present without compromising future generations' needs, this study examines the relationship between ESG (environmental, social and governmental) scores and external demographic pressure in an attempt to examine the relationship and a direction between the two. The primary purpose is to investigate whether external demographic pressure drives corporate sustainability. The study uses Age, Education, Gender and Income as variables for demographic pressure, where Age implies median age, Education tertiary attainment, Gender distribution of the sexes, and Income GNI per capita. Through utilizing a quantitative method, ESG scores have been collected from the Thomson Returns Eikon database, and for the demographic factors The United Nations Department of Economic and Social Affairs (UNDESA) and the World Bank have been used.  To produce a model that works globally, a global sample has been used, with the majority of the companies based in western countries. The theoretical models Behavioural Finance, Stakeholder Theory and Agency Theory have been used to analyse the underlying dynamics of the relationships between demographic pressure and corporate sustainability performance. The conclusion is that such a relationship exists, and more specifically, that all four variables used display statistically significant effects on ESG scores. However, our results diverge from previous research on corporate sustainability performance, suggesting that higher Age in a population increases ESG scores, while higher numbers of males to females, higher education level, and higher income level decreases corporate sustainability performance.  The conclusion of this study contributes to new knowledge of sustainability and an expanded understanding of the role of demographic factors in corporate sustainability. This further suggests that sustainability should be a more integrated part in companies and civil society.

Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, både inomföretagssektorn men också i samhället. CSR agerar idag verktyg för främjandet av hållbarutveckling och dess allt mer framträdande roll på marknaden tillsammans med företags behovav att förhålla sig till de marknadsanpassade förändringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men också förstår vikten av att inneha att engagemang församhällsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs främsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv där varje område är likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag råder det mindre forskning om CSR inom SMEs, änvad det gör i multinationella företag. Det har lett till att uppsatsen främst syftar till attbehandla CSR-arbete inom SMEs med förhoppning av att kunna ta fram en CSR-policy förvalt fallföretag och en implementeringsmodell för CSR-arbete till liknande företag. Attanvända CSR som ett strategiskt verktyg inom SMEs kan vara det som idag urskiljersamhällets syn på ett företag som tar sitt samhällsansvar gentemot ett som inte gör det trots attde i grunden agerar med likadana metoder.Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på enintervju med vald nyckelperson från företag X. Respondentens svar på ställda frågor hartillsammans med teori om CSR resulterat i en framtagen CSR-policy för företag X baserat påföretagets verksamhet, dess värderingar och resurser. Resultatet i form av policyn visar attföretag X bör tänka på att bedriva CSR-arbete utifrån ett ekonomiskt ansvar medutgångspunkt ur företagets arbetssätt, handel samt hur de ser på etik och moral. De bör ävenagera ur ett miljömedvetet perspektiv med ett hållbart framförande vilket anspelar påföretagets påverkan på miljön, både i Sverige och i produktionsländer vid frakt av varor, samttillämpning av socialt ansvar genom att se efter sina anställda och övriga intressenter som pånågot sätt har en relation till verksamheten. Uppsatsen resulterar också i framtagen modell förliknande företag att följa vid implementering och uppföljning av CSR-arbete.Uppsatsens slutsats påvisar att resultatets bidrag ännu inte kan mätas men att det är av högrelevans att företag X, genom uppsatsens bidrag, kan komma att integrera CSR i sinkärnverksamhet och på så sätt stå sig höga på marknaden gentemot konkurrenter. Samtidigtsom de tar samhällsansvar, säkerställer och kvalitetssäkrar produktion och tillverkning samtexpanderar till att bli en verksamhet som lever upp till de förväntningar som finns från bådekonsumenter och samhället.

The purpose of this essay was to lay the foundations for a model in the form of a question battery that can help buyers compare the sustainability responsibilities of different suppliers, so that the buyer can choose the supplier that contributes most to the Sustainable Development Goals (SDG). The model is designed as a question battery to enable the buyer to ask more comprehensive questions to the various suppliers regarding social, ecological and economic sustainability than they do today.   In order to find questions on an overall ethical level I have investigated how the global institutions intend us to navigate and prioritize between the SDGs, I have also applied the Aristotelian and Kantian ethics and Archie Carrol's model, the CSR pyramid, to broaden the ethical perspective in the questions to the companies.   The result is a question battery with questions about the company's vision and global goals, about the company's values ​​linked to all stakeholders, questions about whether the internal good and the external good are in harmony with society, questions about the company's value chain and business model and a larger stakeholder analysis.   How should a buyer then be able to evaluate a supplier's different answers? This essay aimed to create the first questionnaire with a broad question battery, the next step is to evaluate the different answers. / Syftet med den här uppsatsen var att lägga grunden till en modell i form av ett frågebatteri som kan hjälpa inköpare att jämföra olika leverantörers hållbarhetsansvar, så att inköparen ska kunna välja den leverantör som bidrar mest till de globala målen.  Modellen är utformad som ett frågebatteri för att inköparen ska kunna ställa mer omfattande frågor till de olika leverantörerna angående social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet än vad de gör idag.   Mitt tillvägagångssätt har varit att undersöka hur de globala institutionerna tänker sig att vi ska navigera och prioritera mellan de globala målen, genom att övergripande backa tillbaks till de hållbarhetsdokument som togs fram redan på 1980-talet och sedan arbeta mig vidare till de globala mål som kom 2015 och fram till de guider som finns för ett hållbart näringsliv idag. För att hitta frågor på en övergripande etisk nivå har jag tagit hjälp av den aristoteliska och den kantianska etiken samt Archie Carrols modell, CSR pyramiden, för att bredda det etiska perspektivet i frågeställningarna till företagen.  Resultatet blev ett frågebatteri med frågor om företagets vision och de globala målen, om företagets värderingar kopplat till samtliga intressenter, om det internt goda och det externt goda är i samklang med samhället, frågor om företagets värdekedja och affärsmodell samt en större intressentanalys. Hur ska en inköpare kunna värdera en leverantörs olika svar? Den här uppsatsen syftade till att skapa det första frågeformuläret med ett brett frågebatteri, nästa steg är att värdera de olika svaren.

This thesis describes corporate greening in general, and specifically the environmental technology (ET) sector as a green sector. The thesis has also particular focus on production and products related aspects and the influence of the environmental profile of the ET sector on the environmental engagement of companies in the sector. The study is based on a questionnaire-based survey, online surveys and on semi-structured open-ended interviews. The organizations within the ET sector were identified using existing platforms within this sector: Sustainability Sweden and Swentec. The results show that not all companies and industry associations in the ET sector clearly distinguish between product and production related environmental aspects. Furthermore, the product related environmental profile, which constitutes the legitimacy for the sector, can influence companies’ environmental strategy, not only positively but also negatively. The results from the survey on Global Supersector Leaders 2009/2010 in Dow Jones Sustainability Indexes (DJSI) show that all companies are aware of production and product related environmental issues. Based on results from this survey a model of corporate environmental profile consisting of product and production oriented activities as well as initiatives that go beyond the core business operations is proposed. These initiatives can be divided into two groups: environmental education and environmental projects and sponsorship. This thesis proposes products and production related impacts and environmental activities as bases for defining corporate environmental profiles, corporate greening, and for defining ‘green’ and ‘green-green’ business as well as environmental leaders. The distinction between product and production related environmental initiatives as well as the other dimensions of the proposed model in this thesis can support companies in their communication of environmental performance and environmental activities.  Furthermore, ‘competitive advantage’, ‘environmental responsibility’ and ‘environmental leadership’ should motivate companies within the ET sector to be ‘vocal’ green-green firms.

The aim of the study is to analyze how Swedish large fashion companies' sustainability reports quality has been changed 2016-2019. The study wants to create a deeper understanding of the legislative change initiated by the EU that Sweden introduced in 2017. Quality is declared to consist of the three categories of credibility, content and communication. The study's issue was: “How has the quality of fashion companies' sustainability reports been affected when they became statutory to be produced?”. The sample consisted of 14 companies. Some of the companies prepared joint sustainability reports which led to the number of sustainability reports that the study analyzed being 10 reports per year 2016–2019. An additional report was added for 2019 when a company chose to prepare a report separately from the parent company. A qualitative content analysis was used as a method to study the selected 41 sustainability reports. The theories and concepts used in the study for analysis were triple bottom line, institutional theory, stakeholder theory, signal theory and GRI. The results showed that companies' quality of sustainability reports have changed both in accordance with the EU Directive 2014/95/EU, but largely due to surrounding factors. The study has provided a deeper understanding of companies' sustainability reporting and shown that there is no unambiguous change in quality when sustainability reporting for larger companies became mandatory by law.