Background: The increase in development and welfare that has been achieved in recent decades has led to a deterioration of the planet. Increased awareness on this matter has led to a concern to become more sustainable, both on an individual level and firm level. The concept of sustainable development integrates consideration to economic growth, protection of the environment, and social justice. Firms have sustainability regulations they must follow to be allowed to operate, but when they go beyond their economic interests it is referred to as corporate social responsibility (CSR). Certain indexes select which firms to include based on their CSR performance. In this way, firms can use CSR to build a reputation. Objectives: The purpose of this study is to investigate if inclusion in or exclusion from Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index has a significant effect on a firm’s stock price. The sub-purpose of this study is to investigate if different sector characteristics significantly impact the investors’ response to inclusion and exclusion. The study is conducted on firms in the European region. Methods: The event study methodology was used to examine abnormal returns associated with inclusion in and exclusion from a sustainability stock index. Further, a linear regression was developed to distinguish if sector affiliation affects the reactions of investors when firms are included or excluded from the index. This study uses stock data for firms over a period of time from 2014-2019. Results: The results suggest no significant increase in CAAR from being included in the index. However, exclusion from the index significantly affected CAAR negatively on the day of the announcement. Five sectors experienced a significantly different CAAR from the event of exclusion from the index. Only the result from one sector indicated to be significantly affected by the event of inclusion in the index. Conclusions: Our results provide evidence that being removed from the DJSEUR results in a decrease in a firm’s share price, suggesting that the European stock market penalizes firms for not obtaining a sufficiently high level of CSR. But investors do not financially reward firms for inclusion in the DJSEUR index. Implying that investors in the European stock market expect firms to implement CSR but do not reward them financially. Therefore, managers need to satisfy the pressure from various stakeholders, including shareholders, while trying to maximize stock value. / Bakgrund: Ökningen av utveckling och välfärd som uppnåtts under det senaste decenniet har lett till nedbrytning av planeten. Medvetenhet om problemet har lett till ökad angelägenhet för att agera mer hållbart, både på individnivå och företagsnivå. Konceptet av hållbar utveckling integrerar ekonomisk tillväxt, skydd av planeten och sociala rättigheter. Företag måste uppfylla vissa krav inom hållbarhet för att vara verksamma. Om de gör mer än vad som krävs benämns det som företags sociala ansvar, eller corporate social responsibility (CSR) i engelska termer. Det finns speciella index som selekterar företag baserat på deras prestationer inom CSR. På det sättet kan företag använda sig av CSR för att påverka sitt rykte.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida inkludering i eller exkludering från Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index har en significant påverkan på företags aktiepriser. Det sekundära syftet är att undersöka om olika sektorer, samt karaktärsdrag, har en signifikant påverkan på investerares respons till inkludering och exkludering. Studien inkluderar företag inom Europaregionen. Metod: Metodiken för en eventstudie användes för att beräkna abnormala avkastningar associerade med inkludering i eller exkludering från ett hållbarhetsindex. En linjär regression tillämpades för att skilja på om sektortillhörighet påverkade investerarnas reaktioner på när företag inkluderades i eller exkluderades från indexet. Studien använder aktiedata för företag från tidsperioden 2014-2019.  Resultat: Resultaten tyder på att inkluderingar från indexet inte signifikant ökar CAAR. Exkluderingar från indexet påverkade dock CAAR negativt på dagen för tillkännagivandet. För exkluderingar redovisade resultatet att fem sektorer har en signifikant skillnad i CAAR, men enbart en sektor för inkluderingar.  Slutsatser: Våra resultat visar att exkludering från DJSEUR minskar företagets aktiekurs, vilket tyder på att den europeiska aktiemarknaden straffar företag för att de inte bibehåller en tillräckligt hög nivå av CSR. Men investerare belönar inte företag för att inkluderas i DJSEUR indexet. Vilket innebär att investerare på den europeiska aktiemarknaden förväntar sig att företag implementerar CSR men belönar dem inte finansiellt. Därför tvingas managers tillfredsställa trycket från olika intressenter, inklusive aktieägare, samtidigt som de försöker maximera aktiens värde.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed & Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat & Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.

The freight transport industry accounts for a large and, moreover, an increasing share of the global greenhouse gas emissions. Despite this, previous studies point to the fact that freight transport purchasing companies (TPCs) do not take sufficient action to reduce emissions from the freight transports they buy. Previous research has not thoroughly explored the variables that might alter this pattern found in company behavior. This thesis therefore aims to investigate what current opportunities and barriers TPCs experience and what practices these companies are utilizing to reduce freight transport emissions, in order to investigate how companies in general can be motivated to become greener. To fulfill this goal, a multiple case study was performed where qualitative data, collected through interviews, was gathered from 13 companies that are actively working to reduce their climate footprint. A theoretical framework, namely the PESTEL analysis, was furthermore utilized to analyze the macro-environment of the phenomena. The collected data was analyzed in accordance with the research questions, where the main research question concerns the role of TPCs in affecting environmental advancements and the opportunities and barriers TPCs face from a PESTEL perspective. The sub-research questions concern what motivational factors companies experience regarding the implementation of sustainability targets regarding purchased transport, and what practices companies are utilizing to decrease the emissions from purchased transport. The findings of this thesis show that TPCs play a large role in the process of affecting the environmental advancements in freight transport. Furthermore, by using the theoretical framework, fewer opportunities than barriers for affecting emissions from freight transport were identified. In two perspectives, the political and social, several opportunities were found. For instance, within the political perspective it was deduced that incentives such as the Swedish greenhouse gas reduction mandate act as opportunities for TPCs. Moreover, one of the most important barriers discovered in this thesis include the need for long-term policies by Sweden and the EU to enable investments in sustainable fuel types and vehicles. / Industrin för godstransporer står för en stor och framförallt, stigande andel av de globala utsläppen av växthusgaser. Trots detta pekar tidigare studier på att transportinköpande företag inte tar tillräckligt med initiativ för att minska utsläpp från de godstransporter som de köper in. Tidigare forskning har inte tillräckligt utforskat variablerna i företagens beteende, som skulle kunna ändra på detta mönster. Den här avhandlingen syftar till att utreda vilka nuvarande möjligheter och barriärer transportinköpande företag upplever och vilka metoder dessa företag använder för att minska utsläpp från godstransporter, för att utreda hur företag i allmänhet kan motiveras till att bli grönare. För att uppnå detta mål genomfördes en multipel fallstudie där kvantitativ data, insamlad genom intervjuer, samlades in från 13 företag som aktivt jobbar med att minska sitt klimatavtryck. Ett teoretiskt ramverk, PESTEL-analys, användes därtill för att analysera makromiljön av studien. Den insamlade datan analyserades i enlighet med forskningsfrågorna, där den huvudsakliga forskningsfrågan berör transportinköpande företags roll i att påverka miljömässiga framsteg, samt de möjligheter och barriärer företag ställs inför, från ett PESTEL-perspektiv. Delforskningsfrågorna berör vilka motiverande faktorer som företag upplever när det kommer till att implementera hållbarhetsmål rörande inköpta godstransporter, samt vilka metoder företag använder för att minska utsläppen från inköpta godstransporter. Resultatet av denna avhandling visar att transportinköpande företag spelar en betydande roll i processen att påverka de miljömässiga framstegen inom godstransporter. Vidare fann man, genom att använda det teoretiska ramverket, att färre möjligheter än barriärer som påverkar utsläpp från godstransporter kunde identifieras. Inom två perspektiv, det politiska och det sociala, identifierades flera möjligheter. Det kunde exempelvis urskiljas att incitament som den svenska reduktionsplikten verkar som möjligheter för transportinköpande företag. En av de viktigaste barriärerna som identifierades i denna avhandling berör behovet av långsiktiga policys i Sverige och på EU- nivå för att möjliggöra för investeringar i hållbara bränsletyper och fordon.

There is an increasing demand for the private sector to include corporate social responsibility in their business and everyday work. This thesis has studied the corporate responsibility of firms in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden), compared with firms in 18 other OECD countries. The results are then analysed by referring to the institutional framework that firms operate in; national and international institutions. In particular, the thesis aims at examining whether there is a distinctive Nordic approach towards CSR. The Nordic countries are argued to operate in a specific national business system, influenced by the welfare state model which also impact firms’ approach towards CSR. Furthermore, the role of multi-stakeholder initiatives (MSIs) is emphasized. National institutions are, due to increased globalization and awareness of global governance gaps, increasingly challenged by international institutions. To address this issue variables are collected from the MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey from 2017, the main variable being overall CSR actions the companies take, and more specifically with regard to human rights (HR), labour rights (LR), environment (EN) and anti-corruption (AC). A simple OLS with robust standard errors was performed to define the relationship between the variables. The result show both similarities and differences between the Nordic and OECD companies, but also differences to a larger extent than expected between the Nordic countries. The main contribution of this study is thus to highlight factors that influences companies’ CSR, with possible implications for policy makers as well as managers on a national and international level. Further research should elaborate and expand the CSR actions and compare on a cross-country level instead of a Nordic and OECD level and include companies in other MSIs. / Det finns ett ökat krav på den privata sektorn att inkludera CSR (corporate social responsibility = företags samhällsansvar) i deras verksamhet och dagliga arbete. Detta arbete har studerat de nordiska ländernas (Danmark, Finland, Norge och Sverige) företags hållbarhetsarbete och jämfört med företag i 18 OECD länder. Resultatet är sedan analyserat genom att referera till vilka institutionella ramverk som företag verkar inom; nationella och internationella institutioner. Framförallt, detta arbete har studerat om det finns ett distinkt nordiskt förhållningssätt till CSR. De nordiska länderna är omtalade av att verka i en speciell nationell struktur (national business system), påverkad av välfärdsmodellen och som i sin tur påverkar förtagens förhållningssätt till CSR. Följande, vilken roll multi-stakeholder initiatives (MSIs) har är diskuterat. De nationella institutionerna är i dagenens kontext, med ökad globalisering och medvetenhet om globala problem som kräver globala lösningar, konfronterade med internationella institutioner. För att undersöka detta hämtades variablerna från MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey 2017 och huvudvariabeln är CSR aktiviteter inom hela CSR arbetet, men framförallt inom mänskliga rättigheter (human rights, HR), arbetsrättigheter (labour rights, LR), miljö (environment, EN) och anti-korruption (anti-corruption, AC). En vanlig OLS med robust standard errors användes för att bestämma sambandet mellan variablerna. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan de nordiska och OECD länderna, men däremot visar resultatet mer skillnader mellan de nordiska länderna än förväntat. Det viktigaste bidraget med denna studie är att uppmärksamma de faktorer som påverkar företagets CSR, med vidare rekommendationer till beslutsfattare och managers på en nationell och internationell nivå. Fortsatta studier kan utveckla CSR aktiviteterna, jämföra på en nationell nivå istället för på en nordiska och OECD nivå, samt inkludera företag från andra MSIs.

Enterprise software has traditionally focused on functionalities over experiences. When enterprise software is becoming a core part of work, knowledge about the experiences can result in an enhanced working situation for employees and become a useful tool for them. Bridging together the knowledge generated, in both academia and the industry, under the topic of enterprise UX will allow for easier knowledge sharing where theory and practice can build on each other. This paper has investigated through research through design the visualization and interaction opportunities for an enhanced enterprise UX in a tool aimed for an advertising campaign planning process, while also has addressed under-constrained problems the enterprise UX most likely will encounter. Results show that there is great potential to support the process of planning a campaign with a tool but that there are also challenges with building the tool for the right user, creating value for the users and not underestimating skilled expertise. / Mjukvara ämnad för företag har traditionellt sett fokuserat på funktionaliteter framför upplevelser. När denna mjukvara nu blir en central del av arbetet kan kunskap om upplevelsen resultera i en förbättrad arbetssituation för de anställda och bli ett användbart verktyg för dem. Att överbrygga den kunskap som genereras, i både det akademiska och i industrin, under ämnet företags-UX kommer att möjliggöra enklare kunskapsdelning där teori och praktik kan bygga på varandra. Den här artikeln har genom en forskning genom design metodik undersökt visualiserings- och interaktionsmöjligheter för ett förbättrat företags-UX i ett verktyg som används i en planeringsprocess av mediekampanjer, samtidigt som underbegränsade problem som företagets-UX troligen kommer att stöta på tas upp. Resultatet visar att det finns stor potential för att stödja planeringsprocessen av kampanjer med ett verktyg men visar också på utmaningar med att bygga verktyget för rätt användare, skapa värde för användarna och inte underskatta skicklig expertis.

The sustainable development of the section providing financing within Swedish banks are going through major challenges and changes. The United Nations is constantly working on improving sustainable directives within all industries to ultimately reach all 17 sustainable development goals that have been set up for a more sustainable world. Banks are in a unique position where they have a high indirect impact and influence over all other sectors and in relation all 17 sustainable development goals through their business. This can be seen in the two largest sectors within banking, investing and financing. While sustainable investing has been widely researched and developed, sustainable finance can still be considered in an early phase of development. By implementing sustainable factors to the credit management process of borrowers, banks can aid global sustainable development. This thesis has researched the relationship between United Nations’ 17 sustainable development goals and the credit rating of four Swedish commercial banks through. Special focus has been given to borrowers in the manufacturing industry. The results show that Swedish banks have initiated sustainable development within their credit rating analysis; however, they are still undergoing continuous improvements and additions. The process and extent of sustainable factors differentiates for all banks. Nonetheless, no bank has a special framework for measuring sustainable risk in the manufacturing industry. Because of the banks’ general process, this thesis concludes that there are no clear advantages nor disadvantages to being sustainable when applying for a loan from Swedish banks. Even though the banks argue that sustainability is both important and included in the credit rating process, the empirical data gathered suggests that the most important and significant factor remains how financially solvent a company is. / Hållbar utveckling av finansieringsavdelningen inom svenska banker genomgår stora utmaningar och förändringar. FN arbetar ständigt med att förbättra hållbara direktiv inom alla branscher för att i slutändan uppnå alla 17 mål för hållbar utveckling som har fastställts för en mer hållbar värld. Bankerna är i en unik position där de har en hög indirekt påverkan och inflytande över alla andra sektorer och i förhållande till alla 17 mål för hållbar utveckling genom sin verksamhet. Detta kan ses i de två största affärsenheterna inom bank, investeringar och finansiering. Även om hållbara investeringar har varit föremål för forskning och utvecklats i stor utsträckning, kan hållbar finansiering fortfarande sägas vara i en tidig utvecklingsfas. Genom att implementera hållbara faktorer i kredithanterings processen för låntagare kan banken hjälpa till global hållbar utveckling. Denna uppsats har undersökt förhållandet mellan FN:s 17 mål för hållbar utveckling och kreditbetyget för fyra svenska affärsbanker. Särskilt fokus har givits låntagare i tillverkningsindustrin. Resultaten visar att svenska banker har initierat en hållbar utveckling inom sin kreditprocess; emellertid genomgår processen fortfarande kontinuerliga förbättringar och tillägg. Processen och omfattningen av hållbara faktorer skiljer sig åt för alla banker. Ingen bank har dock en särskild rutin för att mäta hållbarhetsrisker i tillverkningsindustrin. På grund av bankernas allmänna process drar vi slutsatsen att det inte finns några tydliga fördelar eller nackdelar med att vara hållbara när de ansöker om ett lån från svenska banker. Även om bankerna hävdar att hållbarhet är både viktig och ingår i kreditprocessen, tyder vår undersökning på att den för företag viktigaste faktorn fortfarande är hur ekonomiskt stabilt ett företag är.

Abstract Title: Organic Coffee for a sustainable development in Peru -­‐ A qualitative study on how Peruvian coffee farmers’ development is affected by choosing organic cultivation and certification Seminar date: 2013-­‐05-­‐31 University: Mälardalen University Västerås Institution: School of Business, Society and Engineering Level: Bachelor Thesis in Business Administration Course name: Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA 300, 15 ECTS Author: Marcus Brink 1987-­‐05-­‐10 Tutors: Birgitta Schwartz Examiner: Peter Dobers Pages: 145 Attachments: List of interviews, Interview questions to coffee farmers Key words: Sustainable development, organic, coffee, certifications, coffee farmers, small scale farmers, Peru, bachelor, conventional coffee, organic certification, profitability, environment, social entrepreneurship, context, coffee producers Research question: In what way are small-­‐scale coffee farmers in the region of Junín, Peru, able to benefit from “Organic” certifications or conventional coffee cultivation to develop sustainable? Purpose: The purpose of this field study was to get an understanding of how and if organic farming is an adequate solution for sustainable development of small-­‐scale coffee farmers in developing countries or not. Method: This bachelor thesis was done as a field study financed by the Swedish International Development Agency (Sida) under the program of Minor Field Studies provided by the International Programme Office for Education and Training. For the field study a qualitative method has been used to better submit how the people involved understand and interpret their surrounding reality and to get a deep insight in their lives. The nature of the research question and the test subjects provided for a qualitative method rather than a quantitative. Qualitative measuring methods used for primary data gathering were, in-­‐depth interviews, observations, participations, spontaneous conversations, videos and photographs. Secondary sources used include literature, news magazines, public documents, and statistical data provided by organizations, institutions, webpages, and libraries through both Internet and physical form. The theoretical framework that lays a ground for the study has been based upon scholarly journals, scientific studies, scientific articles and other relevant existing research. The data that was gathered were later analyzed by qualitative methods. Conclusion: Small-­‐scale coffee farmers in developing countries are able to benefit from organic certification but it cannot be considered a sustainable development. There’s too little emphasis on the social and economical aspects and too much focus on the environmental factors by the organic certification to make it interesting to many farmers. For a small-­‐scale coffee farmer to benefit from the organic certifications he need to have a very low intense cultivation from the beginning, before becoming certified. The organic certification incurs increased costs for the farmer and is more labor intense while it at the same time provides limited productivity ability and only gives a slightly better price to the farmer for his product. Farmers that grows conventional coffee and have a somewhat managed plantation will not benefit from certifying organic as it would give them the same income or less. The organic growing procedure also prohibits the use of important pesticides as insecticides and herbicides that makes organic farmers further susceptible and sensible for diseases and plagues on their crop. The numerous facts that make organic growing low productive labor intense makes it more motivating for many farmers to chose conventional coffee cultivation instead of organic and working with certification. / Resumen  Titulo: Café Orgánico para un desarrollo sostenible en el Perú – Un estudio cualitativo sobre como el desarrollo de los agricultores peruanos de café es afectado por elegir trabajar con café orgánico y certificaciones Fecha de examen: 2013-05-31 Universidad: Universidad de Mälardalen Facultad: Facultad de Negocios, Sociedad e Ingeniería Nivel: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas Nombre de curso: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas, FÖA 300, 15 ECTS Autor: Marcus Brink 1987-05-10 Tutor: Birgitta Schwartz Examinador: Peter Dobers Paginas: 145 Adjuntos: Lista de las entrevistas, Preguntas de entrevista para agricultores de café Palabras clave: Desarrollo sostenible, orgánico, café, certificaciones, agricultores de café, agricultores de pequeña escala, Perú, bachiller, café convencional, certificación orgánica, rentabilidad, medio ambiente, empresariado social, contexto, productores de café. Pregunta de investigación: ¿De que manera se pueden beneficiar los productores de café en la región Junín, Perú, con las certificaciones orgánicos o con los cultivo de café convencional para desarrollarse de una manera sostenible? Propósito: El propósito de este estudio fue obtener conocimientos sobre si es y como la agricultura orgánica es una solución adecuada para desarrollo sostenible de pequeños agricultores de café en países de desarrollo o no. Método: Esta tesis de licenciatura se realizó como un estudio de campo financiado por la Agencia Sueca de Desarrollo Internacional (ASDI) bajo el programa de “estudio de campo de menor envergadura” proveído por la Oficina del Programa Internacional de Educación y Formación. Para el estudio de campo un método cualitativo ha sido usado para de una mejor manera presentar como la gente involucrada entiende y interpreta su realidad circundante y para obtener una visión profunda de sus vidas. La naturaleza de la pregunta de investigación y los sujetos dio razones e hizo relevante usar un método cualitativo en vez que un cuantitativo. Métodos cualitativos usados para coleccionar datos primarios eran entrevistas en profundidad, observaciones, participaciones, conversaciones espontáneas, vídeos y fotografías. Las fuentes secundarias utilizadas incluyen literatura, revistas de actualidad, documentos públicos y datos estadísticos de empresas, instituciones, paginas web y bibliotecas a través de internet y de la forma física. El marco teórico que establece una base para el estudio se ha basado en revistas especializadas, estudios científicos, artículos científicos y otras investigaciones de interés al respecto. Después los datos coleccionados han ido analizados con métodos cualitativos. Conclusión: Los agricultores pequeños de café en países en desarrollo pueden beneficiar de la certificación orgánica, pero no se le puede considerar un desarrollo sostenible. Hay poco énfasis en los aspectos sociales y económicos en comparación con los factores ambientales en la certificación orgánica que desmotiva a los agricultores a adaptarlo. Para que un pequeño agricultor se beneficie de la certificación tiene que ser un agricultor con muy baja productividad y falta de manejo adecuado antes de volverse certificado. La certificación orgánica aumenta los gastos o costos para el agricultor, parte de esto por el incrementado de la mano de obra y la capacidad de productividad limitada mientras el café orgánico solo recibe un precio que es un poco mejor que la del café convencional. Agricultores convencionales que tienen una chacra un poco o bien manejado no van a beneficiarse al volverse certificados orgánicos porque les daría el mismo ingreso o menos. El manejo orgánico de café también prohíbe diferentes pesticidas como herbicidas y insecticidas que hacen a los agricultores orgánicos mas susceptibles y vulnerables de enfermedades y plagas en sus cultivos. Los numerosos hechos que hacen que el cultivo orgánico tenga baja productividad y necesita mano de obra intensa y pesada motiva a muchos agricultores a escoger cultivar café convencional en lugar de trabajar con la certificación orgánica.

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.

While IoT safety and security incidents continue to increase in frequency, scope and severity, there remains a gap in how the issue will be addressed. While the debate continues within academia, industry standards bodies, government and industry media, new entrants continue to rapidly enter the market with cheaper more powerful products with little incentive to address information security issues. In a free market economy, the supply and the demand would determine the product and services and the associated prices without intervention. Manufacturers are free to innovate, consumers drive choice and competition brings these opposing forces to an equilibrium of market price. But how does this economic system factor in the risk of an event that neither party may ever consider and, yet, it may impact not only impact those involved, but has the potential to have catastrophic harm to others? The downside, the system does not consider “external factors”, i.e. a compromise to accommodate what consumers need. Economists often urge governments to adopt policies that "internalize" an externality, so that costs and benefits will affect mainly parties who choose to incur them. Such an intervention, however, often comes with many challenges and consequences. Even with the added urgency of growing risk to human safety, regulatory intervention takes time. Likewise, a self-regulating market would undoubtedly also take a significant amount of time to take the necessary actions to address such an externality, even if incentivized. While it continues to be all too easy to defer the blame and risk on consumer, like the industrial revolution, this industry must overcome its own safety challenges like the auto, transportation or energy industries before it. While, consumers must inevitably take some reasonable measures to protect their interests, clearly the accountability must reside elsewhere. There is a potentially increasingly significant influential subset of consumers in the IoT ecosystem, the Enterprise Buyer, specifically marketing and technology executives, who champion consumer needs within their organization’s broader products and services that incorporate IoT. In this thesis, we aim to investigate the following issue: What are the attitudes and potential role for Enterprise Buyers in influencing negative externalities, i.e. IoT security in the IoT market, specifically from the perspective of marketing and technology executives? We believe that this group is uniquely positioned to understand a consumer first mindset and how to articulate value in otherwise negatively perceived field of information security by examining context, business/technical challenges and opportunities and reveal awareness, attitude and accountability. The results of our survey show the majority of marketing and technology executives who responded believe information security awareness is increasingly an executive accountability and priority and Enterprise Buyers hold a highly influential position in their ability to influence the IoT market and its security development and maturation. / Medan IoT- säkerhetsincidenter fortsätter att öka i frekvens, omfattning och svårighetsgrad, finns det fortfarande ett gap i hur problemet ska hanteras. Samtidigt som debatten fortsätter inom akademin, branschstandardorganen, myndigheter i regeringen och industrin fortsätter nya aktörer att snabbt komma in på marknaden med billigare, kraftfullare produkter med få incitament att ta itu med informationssäkerhetsfrågor. I en öppen marknadsekonomi skulle utbud och efterfrågan avgöra produkt och tjänster och tillhörande priser utan intervention. Tillverkare kan obehindrat driva innovation, konsumenterna driver urval och konkurrens ger dessa motstridiga krafter jämvikt genom marknadspriset. Men hur påverkar detta ekonomiska system risken för en händelse som ingen av parterna någonsin kan överväga och som ändå kan påverka inte bara de inblandade som berörs utan även har potential att få katastrofala skador på andra? Nersidan är att systemet inte beaktar "yttre faktorer", det vill säga gör en kompromiss för att leverera vad konsumenterna behöver. Ekonomer uppmanar ofta regeringar att anta policies som "internaliserar" något externt, så att kostnader och fördelar kommer att påverka främst parter som väljer att ådra sig dem. Ett sådant ingrepp kommer emellertid ofta med många utmaningar och konsekvenser. Trots att förhöjda hot mot människors säkerhet ökar angelägenheten tar uppdatering av regelverken tid. På samma sätt skulle en självreglerande marknad utan tvivel också ta väldigt mycket tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera en sådan extern faktor, även om det fanns incitament för att göra det. Medan det fortsätter att vara alltför lätt att överlåta ansvaret och risken till konsumenten, såsom under den industriella revolutionen, måste denna industri övervinna sina egna säkerhetsutmaningar såsom bil-, transport- eller energibranschen gjort före den. Samtidigt som konsumenter oundvikligen behöver vidta rimliga åtgärder för att skydda sina intressen, måste yttersta ansvaret ligga någon annanstans. Det finns en potentiellt allt större inflytelserik delmängd av konsumenter i IoT-ekosystemet; företagsköpare, specifikt ledare inom marknadsföring och teknologi, som driver konsumentbehov inom sin organisations bredare produkter och tjänster som innehåller IoT. I denna avhandling strävar vi efter att undersöka följande problem: Vad är företagsköparnas attityder och möjliga roll för att påverka negativa externa effekter, det vill säga IoT-säkerhet på IoT-marknaden, särskilt ur marknadsförings- och teknikledarens perspektiv? Vi tror att denna grupp är unik positionerad för att förstå en konsumenternas första tankegång och hur man kan uttrycka värdet i ett annars negativt uppfattat område för informationssäkerhet genom att undersöka kontext, affärs- / tekniska utmaningar och möjligheter och avslöja medvetenhet, attityd och ansvar. Resultaten av vår undersökning visar de flesta marknadsförings- och teknikchefer som svarade tror att informationssäkerhet blir del av ledningens ansvar och prioriteringar och att företagsköpare har en mycket inflytelserik position i deras förmåga att påverka IoT- marknaden och dess säkerhetsutveckling och mognad.